Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1245
Lindsey—Lindskog
1246
Karl X Gustavs naturlige son greve Gustaf
Carlson vistades L. omkr. nio år i främmande
länder, där lian tillägnade sig grundliga
insikter i de politiska vetenskaperna och fin
världsmannabildning. 1668 anställdes L. som
sekr. i Kansliet. Hos änkedrottning Hedvig
Eleonora kom han i stor gunst och blev själen
i nöjena vid hennes hov. Efter hemkomsten
från en ambassad till Polen, där han varit
legationssekr., adlades han med namnet L i
n-denschöld, snart ändrat till
Lind-sch öld. Med Karl XI:s tillträde till
regeringen (1672) började hans politiska bana.
Rikskanslern M. G. De la Gardie insatte
honom sorn sekr. (1674 fick han hovråds titel) i
den kabinettskonselj, till vilken makten
alltmer överflyttades. Efter riksdagen 1675 var
L. någon tid i verkligheten Karl XI:s förste
minister. Han upptog planerna att skaffa
konungen oinskränkt makt. Närmandet
mellan konungen och Johan Gyllenstierna (1676)
medförde, att L. efter hand trängdes åt
sidan, men då Gyllenstierna 1680 avlidit,
blev L. åter en högtbetrodd man. På
riksdagarna 1680 och 1682 spelade han en ej ringa
roll, dock mestadels genom »kulissarbete»;
han blev också medlem av
reduktionskommis-sionen. Vid 1686 års riksdag var han
lantmarskalk och blev president i den stora
lagkommissionen för revision av den gamla
lagen. Även i utarbetandet av 1686 års
kyrkolag har L. haft del. 1677 blev han
kansliråd och statssekr., 1685 hovkansler, 1687
kungligt råd och s. å. på en gång frih. och
greve. Förordnad s. å. till kansler för Lunds
univ., arbetade L. med kraft på denna
högskolas förkovran. 1688 blev han guvernör för
kronprinsen (sedermera konung Karl XII). —
L. var utan tvivel ett stycke av en statsman
med tankar och planer, som pekade långt
framom hans eget tidevarv. Som ämbetsman
stod ban genom snille, kunskaper och
arbetsförmåga bland de allra främsta under Karl
XI:s dagar. Fastän L. var ivrig
reduktions-man och fiende till det gamla högadelsväldet,
var det i många fall hans förord, som de
störtade stormännen hade att tacka för
lindring i reduktionens och förmyndarräfstens
hårda villkor. E. I.*
L:s »Samlade vitterhetsarbeten» utgåvos i
bd 4 av P. Hanselli, »Samlade
vitterhetsarbeten af svenska författare» (1864). Mest
bekant är baletten »Den stoora Genius»,
uppförd på Karl XI:s födelsedag 1669. L. var
den förste, som introducerade den
franskklassiska smaken i Sverige och väckte hovets
intresse för inhemsk vitterhet, i båda
avseendena en föregångare till Dalin. L:s hov- och
tillfällighetspoesi bidrog att höja genren till
ett mera förfinat plan. Stor betydelse hade L.
som mecenat och som beskyddare av Sveriges
första fasta teatertrupp. Litt.: E. Ingers, »Erik
L. Biografisk studie», I (1908). (G. v. R.)
Lindsey [li’n(d)zi], se Lincolnshire.
Lindsey [li’n(d)zi], Benjamin Barr
(B e n), amerikansk domare och skriftställare
(f. 1869). Blev 1894 advokat och var 1900—
27 barndomare (jfr Barndomstolar) i
Denver, Colorado. L. har kallats
»barndomstolens fader» och haft stort inflytande på
den amerikanska lagstiftningen om
minderåriga förbrytare, särskilt i Colorado. Han har
Erik Lindschöld. Målning av D. K. Ehrenstrahl.
Gripsholm.
i en rad skrifter gjort propaganda för sina
idéer om ungdomen, hemmet m. m. På sv.
föreligga »Den moderna ungdomens uppror»
(1928) och »Kamratäktenskapet» (1929).
Lindskog, Claes, filolog,
universitetslärare (f. 1870 15/6), bror till John L. Blev 1897
fil. dr, 1895 docent i latinska språket och
litteraturen, 1901 e. o. prof, i klassisk filologi
och 1908 ord. prof, i
grekiska språket och
litteraturen, allt i
Lund. L. är led. av
Andra kammaren från
1921 och blev s. å.
ordf, i
folkbildnings-kommittén. I
riksdagen har han gjort sig
bemärkt som en av
högerns yppersta
krafter. 1928—30 var han
ecklesiastikminister.
Han är framstående
filolog, god stilist och
har gjort sig känd som medryckande
populärvetenskaplig föreläsare. Bland hans skrifter
märkas »Quæstiones de parataxi et hypotaxi
apud priscos latinos» (1896) och »Studien
zum antiken Drama» (2 bd, 1897), »Athena.
Bilder ur den hellenska kulturvärlden» (1917;
tills, m. H. Larsson och M. P:n Nilsson),
»Grekiska kvinnogestalter» (1922), »Grekiska
hjältar och ideal» (1925), »Euripides» (1928)
samt ypperliga övers, av Thukydides (1904),
»Herodotos’ historia» (1920) och »Platons
skrifter» (5 bd, 1920—24). L. har utgivit en
kritisk uppl. av »Plutarchi Vitæ parallelæ»
(1914, 1915; tills, m. K. Ziegler). A. M. A.*
Lindskog, John (Hans Jonas), teolog
(f. 1869 2/2), bror till Claes L. Blev i Lund fil.
kand. 1889 och teol. kand. 1898, prästvigd
1893, pastor vid svenska församl. och lega-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
