Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1247
Lindsläktet—Lindstedt, A.
1248
Skogslind, Tilia europaea.
tionspredikant i London 1904 samt är sedan
1915 kyrkoherde i Brännkyrka. Han blev
1917 teol. dr i Uppsala. L. har utövat ett
omfattande teologiskt skriftställarskap. Bland
hans skrifter må nämnas »Svenska kyrkan i
London 1728—1911» (1911), »Bönens problem»
(1912), »Auktoritetsprincipen i kristen
religion och teologi» (1914), »Guds rike och detta
livet» (1923), »Försoningen» (s. å.), ett par
läroböcker samt »Agnes Welin och hennes
livsverk» (1929). B. A.
Lindsläktet, Ti’lia, är typen för
lindväxternas fam. Hit hör ett 10-tal arter, på n. halv-
Blommor av Tilia europaea.
klotet växande träd med hjärtlika, vanl. sneda
blad och gulvita blommor i flocklik ställning,
på vars skaft sitter ett tunglikt el.
jämn-brett högblad, som gör tjänst vid frukternas
spridning med vinden. Frukten är en rund,
hårig, vanl. enfröig nöt. I Sverige växa två
arter: skogslind, T. europaea (T. cordata),
med bladen på undersidan blågrå, med
rostbruna hårtofsar (domatier) i nervvinklarna,
täml. allmän i s. och mellersta Sverige, och
b o h u s 1 i n d, T. platyphylla (T. grandifolia),
med bladen på undersidan gröna och finludna,
som vild ytterst sällsynt (i
Strömstadstrakten). Den odlade parklinden, T. vulgaris,
är en bastard mellan dessa båda arter.
Lindblommorna, som slå ut först i mitten av juli,
äro välluktande, rika på honungssaft och
besökas flitigt av honungssugande insekter.
Förr voro de officinella; nyttjas ännu stundom
mot förkylningar. Det sega bastet nyttjas
som bindgarn samt för flätning av mattor,
korgar o. dyl. Veden är lös och lämplig till
träsnideriarbeten; kolen användas som ritkol
och vid kruttillverkning. G. M-e.
Lindstedt, Anders, astronom, ämbetsman
(f. 1854 27/e). Blev efter universitetsstudier i
Lund fil. dr och docent där 1877, observatör i
Dorpat 1879, prof, i tillämpad matematik där
1883, var prof, i
matematik och teoretisk
mekanik vid Tekniska
högskolan i Stockholm
1886—1909, dess
rektor 1902—09 och är
led. av dess styrelse
sedan 1921. L. var
inspektör för
försäk-ringsanstalterna i
riket 1890—1902,
föredragande i Civildep.
(försäkringsärenden)
1890—1909,
regeringsråd 1909—16,
presi
dent i försäkringsrådet 1917—24. Bland L:s
arbeten som praktisk astronom märkas hans
undersökning av meridiancirkeln på Lunds
observatorium och bestämningen av dess
polhöjd. I ett flertal avh. har L. behandlat
tre-kropparsproblemet och angivit högt skattade
metoder att lösa störingsproblemet medelst
beräkning av de efter honom benämnda
trigo-nometriska serierna (se P o i n c a r é, H., och
Z e i p e 1, E. H. von). Som ledare för
Tekniska högskolan lyckades L. förbereda och
genomdriva den 1911 beslutade nybyggnaden.
Han har i övrigt varit ivrigt verksam för den
tekniska undervisningens omorganisation. L.
började redan under 1890-talets första år de
insatser inom försäkringsväsendet, som skulle
föra honom till en synnerligen bemärkt
ställning inom svenskt samhällsliv. Som led. av
den 1891 tillsatta nya
arbetarförsäkringskom-mittén förberedde han ett flertal senare
framlagda förslag till arbetarpensionering. Han
har genomdrivit den i gällande svensk och
dansk lag upptagna principen, att utländska
livförsäkringsbolag ej må underkastas
ingående kontroll utan för koncession endast
uppfylla formella villkor. L:s namn som
försäk-ringstekniker är oupplösligt förenat med
historien om den svenska socialförsäkringens
tillkomst och första utveckling. I den 1907
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
