Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindström, Karl Adam - Lindström, Karl Alfred Rickard - Lindström, Knut Ivar - Lindström, Nils Johan Olof Herman - Lindström, Per Elof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1251
Lindström, K. A. R.—Lindström, P. E.
1252
Riksarkivet, medarbetade flitigt i pressen,
bl. a. sedan 1853 i Väktaren, samt var från
1859 till sin död huvudred, och utgivare av
Nya Dagligt Allehanda (se d. o.).
Tidningen vann under
L:s skickliga ledning
med åren inflytande
och anseende som
Sveriges förnämsta
konservativa organ. L.
var livligt intresserad
av de nationella
frihetsrörelserna i
början av 1860-talet,
deltog bl. a. i
demonstrationerna för
Garibal-di och publicerade
upphetsande ryssfientliga
artiklar, en tid
inspi
rerade av Bakunin el. skrivna av
överflyttade finländare som K. Wetterhoff m. fl.
Fastän ytterligt konservativ, ingrep L. mer
än en gång med skärpa och oförskräckthet mot
byråkratiska övergrepp och
missförhållanden. Ths.*
Lindström, Karl Alfred Rickard,
socialdemokratisk publicist (f. 1894 Efter
att ha genomgått folkskolan arbetade han
inom sågverksindustrien i sin hemort
(Dalarna) och började tidigt
intressera sig för
arbetarrörelsen. Han
anslöt sig redan 1911
till det dåv.
socialdemokratiska ungdomsförbundet och
tillhörde detta till 1917, då
det erövrades av den
vänstersocialistiska
och sedermera
kommunistiska riktningen. Sedan ett nytt
ungdomsförbund
bildats (Sveriges
social
demokratiska ungdomsförbund, se d. o.), blev
han en av dess ledande krafter. 1918 blev
han platsred. i Mora för Dala-Demokraten,
1919 led. av Folkets platsredaktion i Västerås
och sedermera där red. för Västmanlands
Folkblad. 1920 blev L. biträdande sekr. i
Socialdemokratiska arbetarepartiet och
samtidigt red. för ungdomsförbundets tidning
Frihet. Han var 1922—28 ordf, för
ungdomsförbundet och till 1929 Folkets redaktör. 1923
-—29 var han led. av Socialistiska
ungdoms-internationalens exekutivkommitté. — Genom
självstudier har L. skaffat sig en rik fond
av kunskaper i socialistiska spörsmål och
torde få anses som en av Sveriges främsta
socialistiska teoretiker. Sedan febr. 1929 är
han bosatt i London och tjänstgör där som
korrespondent till den socialdemokratiska
pressen i Sverige. Av L:s skrifter må nämnas
»Bolsjevism och fascism» (1925), »Socialism,
nation och stat» (1928) samt »Socialistisk
vardag» (s. å.). S. H.
Lindström, Knut Ivar, jordbrukare,
konstruktör (1857—1925), son till J. L.
Utexaminerades från Tekniska högskolan 1879 och
Ul-tuna lantbruksinstitut 1881, var arrendator
av Åkerby 1884—93 och Norrtorp 1893—1906,
båda i Örebro län, och därefter till 1915 ägare
av Nykvarn och Vibynäs i Södermanland samt
arrenderade Taxinge-Näsby i Stockholms län
1915—21. L. har konstruerat den allmänt
använda, av a.-b. Separator tillverkade
butyro-metern för bestämning av mjölks fetthalt och
mjölkningsmaskinen Omega. H. J. Dft.
Lindström, Nils Johan Olof
Herman, biskop (1842—1916). Blev fil. dr i
Lund 1868, teol. kand. 1874 och prästvigd
s. å., var bl. a. vice pastor i Lund och blev
1876 kyrkoherde i
Glemminge och
Tos-terups patronella
pastorat i Lunds stift.
1889 blev L.
kontraktsprost, 1893 teol.
dr och utnämndes 1894
till biskop i Växjö
stift. Med detta
sam-manslogs 1913
Kalmar stift. I
kyrkomötena deltog L. fr. o.
m. 1888. Där
framträdde han såsom en
synnerligen
kunskaps
rik och duglig men också vidsynt förkämpe
för en konservativ och strängt kyrklig
ståndpunkt. I sitt stift gjorde han sig känd såsom
en andlig talare av hög valör och ådagalade
en ovanlig administrativ förmåga. Han var
folkskolinspektör 1878—94 samt ofta anlitad
i kommittéer, t. ex. för utarbetande av
normalplan för undervisningen i folkskolor (1888
—89) och för prästlönereglering (1898—1903).
Från 1911 var han ordf, i den s. k.
katekesnämnden, vars katekesförslag blev färdigt
kort efter L:s bortgång. Från 1908 tillhörde
han den rådgivande granskningsnämnd, som
hade att biträda bibelkommissionen vid den
sista överarbetningen av den föreliggande
provöversättningen av bibeln. E. M. R.
Lindstiöm, Per Elof, skolman,
ämbetsman, politiker (1863—1924). Blev fil. dr i
Uppsala 1892 och lektor vid Nya
elementarskolan i Stockholm 1895. L. gjorde sig tidigt
känd som
framstående skolman och
insattes i den stora
läroverkskommitté, som
1902 avgav sitt
utlåtande. Han deltog i
utarbetandet av
proposition ang.
läroverksfrågan till 1904 års
riksdag och
förordnades efter deltagande
i
universitetsexamens-kommitténs arbete
1906 som
föredragande av läroverksären-
den inom Ecklesiastikdep. (1907 extra
byråchef, 1908 kansliråds titel). I mars 1909 blev
han konsultativt statsråd i A. Lindmans
första ministär, i juni s. å. ecklesiastikminister.
Då ministären 1911 avgick, utnämndes L. till
kansliråd i Ecklesiastikdep. men togs helt i
anspråk för kommitté- och utredningsuppdrag,
bl. a. som ordf, i lärarlönenämnden 1912—15.
Han var 1917—22 överdir. och chef för
postsparbanken. — L. tog mycket verksam del i
Sveriges högre skolväsens betydelsefulla
utveckling under 1900-talets första årtionde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
