Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindström, Per Elof - Lindström, Rikard Magnus - Lindvall, Karl August - Lindvig, Ambortius Olsen - Lindväxter - Lindådra - Lindärva - Lindö - Line - Linea - Linear - Linearritning - Lineartaktik - Linevitj - Lineär - Linfrö - Linfrökakor - Ling, släkt - Ling, Axel Johan - Ling, Hjalmar Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindström, R. M.—Ling, Hj. F.
1253
Han hade betydande andel i utformandet av
det förslag om inrättande av kommunala
mellanskolor, som antogs av 1909 års
riksdag. Under L:s statsrådstid löstes flera
viktiga frågor, bl. a. reglering av prästerskapets
löner och ecklesiastik boställsordning samt
den högre tekniska undervisningens
ordnande. — L. var 1921 led. av Andra kammaren.
Från 1923 till sin död var han huvudred, för
Aftonbladet. L. författade flera
språkvetenskapliga avh. och talrika uppsatser i
pedagogiska frågor. (Fr. Sg.)
Lindström, Rikard Magnus, målare,
författare (f. 18 8 2 28/o). Studerade vid
Konst-akad. 1901—02, därefter i Köpenhamn (för
Zahrtmann) och Paris. Sedan 1907 har L.
utställt en mängd motiv från Stockholms
skärgård, Lofoten, Skagen, Medelhavet —
klippor, hav, storm, islossning, solgass och
ljus nordisk natt. Hans målningar äro friskt
och djärvt sedda, målade i bred behandling
med starka färger i allt högre uppdriven
färgskala. L., som tillhört
Konstnärsförbundet, är representerad bl. a. i
Nationalmuseum, Thielska galleriet och stadshuset i
Stockholm, i Göteborgs museum, Köpenhamn
och Helsingfors. L. har skrivit romanen
»Jakob Tengberghs öde» (1923) samt skisserna
»Glimtar och stick» (1924) och »I blåsten»
(1928). G-gN.
Lindvall, Karl August, ingenjör (1829
—1918). Genomgick skeppsbyggeriinstitutet
i Karlskrona 1843—48, arbetade vid Motala
verkstad 1849—58, vann anställning vid
Bergsunds mek. verkstad i Stockholm samt
verkade där som konstruktör 1858—74 och som
överingenjör och chef 1875—90. L. var
ansedd som en av Sveriges främsta
järnkonstruktörer och fartygsexperter. G. H-r.
Lindvig, Ambortius Olsen, norsk
skeppsredare och politiker (f. 1855). Har
drivit rederi-, affärs- och bankverksamhet och
varit medl. av stortinget 1895—1900, 1906—
09 och 1910—12. L. tillhör frisinnade
vänstern och var 1912—13 handelsminister i
Bratlies ministär. Han var 1915—18
president i Norges rederforbund. M. H.
Lindväxter, Tiliäceae, familj bland
koripe-talerna med fullständigt fria kronblad och
vanl. talrika ståndare med fyrrummiga
knappar. Frukten är kapsel el. nöt. Hit höra
bortåt 400 arter, flertalet i varma länder
växande träd el. buskar med skiftevis
sittande blad och snart avfallande stipler. I
Europa finns endast lindsläktet (se d. o.). De
sega bastfibrerna hos många 1. ha teknisk
användning. Betydelse för världsmarknaden har
jute, som erhålles från två i varma länder
odlade enåriga arter av släktet Corchorus (C.
capsularis och C. olitorius). Berrya amomilla
(i Ostindien) lämnar ett värdefullt virke
(T rin co mal e t r ä). Sparrmannia africana
odlas i boningsrum. G. M-e.
Lindådra, bot., se Camelina.
Lindärva, socken i Skaraborgs län,
Kinne-fjärdings härad, s. ö. om Lidköping; 13,30
kvkm, 424 inv. (1930). Odlad slätt, i n. skog
och på gränsen i ö. Brakelunds sandås. 867
har åker, 360 har skogs- och hagmark.
Egendom: Hålltorp. Ingår i Sävare, L. och
Hass-lösa pastorat i Skara stift, Domprosteriet.
Lindö, gods i Runtuna socken,
Söderman
1254
lands län, vackert beläget mellan
Kappsta-sjön och Eknaren, 17 km n. om Nyköping;
201 har, därav 100 har åker, tax.-värde
149,000 kr. (1928). Tillhörde på 1600-talet,
urspr. kallat ö i j a, bl. a. riksrådet Harald
Stake, flyttades till nuv. plats av frih. M.
Lindhielm (därav namnet) och har sedan
tillhört släkterna Fleetwood, Piper m. fl. Nuv.
ägare: greve Hans von Rosen.
Line [lain], eng. längdmått — */i2 inch =
2,12 mm.
Linea, lat., linje, rad, streck.
Lineär, linjeformig.
Linearritning, den art av teckning, varvid
linjal och cirkelbestick utgöra de viktigaste
hjälpmedlen. L. omfattar 1) geometrisk
konstruktionsritning, som
behandlar konstruktioner i planet, ss. uppritning av
rät- och krokliniga figurer, ytmönster, skala,
kägelsnitt o. dyl., samt 2)
projektions-ritning (se d. o.). Om 1. som skolämne se
Teckning. P. H-s.*
Lineartaktik, se L i n j e 3.
Line’vitj, se Lenevitj.
Lineär (ej gärna skrivet linjär) kallas
en form el. relation av första graden, alltså
t. ex. ax + by + cz + d, 2® + 3y = 5, där x, y, z
äro variabler. I den plana analytiska
geometrien framställer näml, en
förstagradsekva-tion en rät linje. Med lineär
stigning förstås i analogi härmed en stigning,
som grafiskt framställes aven rät linje, d. v. s.
sådan, att variabelns ökning är proportionell
mot tiden. Om lineära
differentialekvationer se Differentialekvationer. —
Som motsatser till begreppet lineär
uppträda uttrycken kvadratisk, kubisk,
bikvadra-tisk o. s. v. el. allmänt bestämningar av högre
grad. Hm.
Linfrö, se Lin.
Linfrökakor, den återstod av växtämnen,
som fås vid pressning av linolja ur linfrö;
innehålla vanl. 8—9 % fet olja och upp till
30 % äggviteämnen; omtyckt fodermedel för
ungdjur, gödboskap och får. Givna åt
mjölkkor, förläna 1. lätt en bismak åt mjölken. —
Lin frömjöl är finkrossade 1., som säckats
för att minska spill vid transporter samt öka
lätthanterligheten. G. H-r.
Ling, svensk släkt, urspr. från Linneryds
socken (Småland) och känd från 1500-talets
slut. Bonden Måns Månsson i Nöbbeleds
socken var far till komministern Mathias L.
(1687—1748). Om hans sonson P. H. L.,
dennes son Hj. F. L. och den sistnämndes
syss-lings son A. J. L. se nedan.
Ling, Axel Johan, skolman (1838—
1912); se släktartikeln. Blev fil. dr i
Uppsala 1866, docent s. å., var lektor i
Vänersborg 1874—83 och vid Högre realläroverket i
Göteborg 1883—1908. L. utgav många
språkvetenskapliga och litteraturhistoriska verk
samt läroböcker, bl. a. »Sur les inversions de
la langue frangaise» (1866), »Svensk-engelsk
prepositions- och konstruktionslära» (1894)
och »Om futurum i engelskan (shall och will)»
(1896; 2:a uppl. 1905). (Fr. Sg.)
Ling, Hjalmar Fredrik, gymnast (1820’
—86), son till P. H. L. Blev student 1841
i Uppsala, 1843 underlärare, var 1858—82:
överlärare vid Gymnastiska centralinstitutet,
och blev 1864 prof. L. fortsatte sin fars gym-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
