Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linköping - Linköping—Ringstorps järnväg - Linköpings blodbad - Linköpings domkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1263
Linköping—Ringstorps järnväg—Linköpings domkyrka
1264
Bild 1. Linköpings domkyrka, sedd från sydväst.
Den vid 1700-talets mitt förstörda västfasaden synes
till vänster. Kopparstick i »Suecia antiqua et
ho-dierna» efter teckning av Erik Dahlbergh.
(120 arb., tillv.-värde 1,5 mill. kr. 1929),
Elge-verken (tillv. av friktionskopplingar m. m.),
Kallerstads tegelbruk, L:s litografiska anstalt,
Nordstjärnans elektriska knäckebrödsfabrik
(60 arb., tillv.-värde 1,5 mill. kr.),
råsockerfabriken, Nya centralbryggeriet, 2
bindgarns-och tågvirkesfabriker, näml. Nykvarns (60
arb.) och Wahlbecks (110 arb., tillv.-värde
1,2 mill. kr.), L:s linnefabrik (260 arb.,
tillv.-värde 1,8 mill. kr.) och tekniska
fabriken Gripen (60 arb., tillv.-värde 700,000 kr.).
I L. finnas riksbankskontor, huvudkontor för
Östergötlands enskilda bank och L:s sparbank
samt avd.-kontor av tre affärsbanker.
Tax.-värde å fast egendom 114,715,600 kr. (1928),
bev.-tax. inkomst 32,655,500 kr. Tillgångar
21,506,060 kr., skulder 13.831,342 kr. 1 jan.
1928. Undervisningsanstalter äro: högre allm.
läroverk, elementarläroverk för flickor,
flick-gymnasium, tre folkskolor, folkskole- och
små-skollärarinneseminarium samt Ljungstedtska
tekn. yrkesskolan. Tidningar äro Östgöta
Correspondenten och östgöten (se dessa ord).
Staden äger vattenledning, gasverk,
elektricitetsverk, renhållningsverk och slakthus.
L. är delat på två församl., L:s
domkyrko-församl. (21,882 inv.) och S:t Lars församl.
(7,290 inv.), vilka tills, bilda ett pastorat i
L:s stift, Domprosteriet.
L. nämnes som biskopssäte redan på
1120-talet och var väl redan då ett ganska
betydande samhälle. Biskopsstolen var den rikaste
i Sverige. 1152 hölls här ett stort
kyrkomöte, och 1278 grundades ett
franciskanklos-ter av Magnus Ladulås; rester av detta finnas
ännu kvar under konsistoriehuset. På
Stortorgets s. sida lågo på 1300-talet ett hospital
och ett rådhus. Flera gillen (S:t Olofs, S:t
Lars’, Helga korsets, S:t Andreas’ och S:t
Pers) vittna om kommersiell livaktighet.
Under 1500-talet började staden gå tillbaka på
grund av förhärjande eldsvådor och krig,
sedermera också till följd av Norrköpings
upp-blomstring. Striderna mellan Sigismund och
Karl fingo sitt avgörande genom slaget vid
Stångebro 1598 (till vars minne ett monument
rests på ö. stranden av ån), varpå följde
sträng räfst med Sigismunds anhängare (jfr
Linköpings blodbad). En stor brand
övergick staden 1700, varefter en ny
regle-ringsplan gav staden dess nuvarande utseende.
1911 inkorporerades S :t Lars socken med
staden; i ecklesiastikt avseende äro de dock
skilda. Här ligger Tannefors med
järnvägsstation, ett gammalt kvarnsamhälle, som
nu har flera industrier (se kartan). B. C-s.
Linköping—RingJorps järnväg, se
Mellersta Östergötlands järnvägar.
Linköpings blodbad, den blodiga räfst
hertig Karl (sedermera konung Karl IX)
anställde i Linköping 20 mars 1600 med
åtskilliga av dem, som under inbördeskriget tillhört
konung Sigismunds parti och efter
Stångebro-slaget 1598 utlämnats till hertigen. Inom de
till 24 febr. 1600 sammankallade ständerna
utsågs en utomordentlig domstol om 155 medl.,
inför vilken hertigen själv uppträdde som
åklagare. Anklagelserna gingo ut på att de åtalade
vållat tvedräkt först mellan Johan III och
hertig Karl, senare mellan Sigismund och
hertigen samt att de rått Sigismund att föra
utländsk här mot Sverige. Fyra av dem
erkände och fingo nåd, målet mot Hogenskild
Bielke uppsköts, men de fyra övriga
huvudanklagade, vilka bestredo domstolens
behörighet, dömdes 17 mars till döden och avrättades
20 mars. De voro riksråden Gustaf Banér,
Erik Sparre, Sten Banér och Ture Bielke.
Samtidigt avrättades även en medlem av
krigsbefälet, Bengt Falk. Alla bedyrade in
i det sista sin oskuld. På Järntorget i
Linköping finnes en ring av röda stenar, som
säges utmärka avrättsplatsen. S. B. (S. T-g.)
Linköpings domkyrka utgöres i våra dagar
av ett mäktigt treskeppigt långhus samt ett
kor av samma höjd med omgång och tre
kapell. Vid västgaveln står ett 105 m högt torn.
Materialet är kalksten.
Vid grävningar 1915 och 1916, som företogos
av S. Curman och A. Romdahl, påträffades
inom det nuvarande långhuset grundmurarna
till en treskeppig romansk kyrka med
tvärskepp, tre absider och västtorn, en anlägg-,
ning, som har motsvarigheter i Vreta och i
viss mån Askeby kyrkor i Östergötland.
Omkr. 1230 igångsattes ett nybygge, som
konsthistoriskt kan sättas i samband med
den stora ombyggnaden av Mariakyrkan i
Visby i början av 1200-talet och med vissa
ung. samtidiga arbeten i Magdeburgs
domkyrka. Vid uppförandet av den nya
domkyrkan lät man t. v. den äldre stå kvar
orörd, och ö. om dess absid uppförde man
ett tvärskepp med därtill anslutande kor,
försett med omgång och två kvadratiska
kapell (i n. och s. i vinklarna mellan
omgången och tvärskeppet; sannolikt botten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
