Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linköpings domkyrka - Linköpings domsaga - Linköpings stift - Linköpings stifts domprosteri - Linköpings stifts- och landsbibliotek - Linlithgow - Linlithgow, markis av, titel - Linlithgowshire - Linnaea - Linnæus, släkt - Linnankoski, Johannes (Vihtory Peltonen) - Linnarsson, Jonas Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1267
Linköpings domsaga—Linnarsson
1268
numenten märkas den praktfulla väggraven
över Ture Bielke samt ett epitafium över
biskop Terserus (av P. Schultz). — Litt.:
A. L. Romdahl, »Studier i Linköpings
domkyrkas byggnadshistoria» (1910) och
»Or-namentik och stil i Linköpings domkyrka»
(i Göteborgs Vet.- och Vitt.-samh:s Handl.
1914); S. Curman och A. L. Romdahl,
»Linköpings domkyrka. En byggnadshistorisk
vägvisare» (1918); A. L. Romdahl, »Linköpings
domkyrka» (1926). A. L. R.
Linköpings domsaga omfattar Åkerbo,
Ban-kekinds, Hanekinds, Gullbergs och Valkebo
härad, 1 tingslag. Tingsställe: Linköping.
Linköpings stift omfattar Östergötlands
län utom Kvarsebo församl., av Jönköpings
län N. och S. Vedbo härad, Tranås och Eksjö,
av Kalmar län N. och S. Tjusts, Sevede,
Tunaläns, Aspelands härad, Vimmerby och
Västervik samt ett mindre område av Örebro
län; 18,774,21 kvkm, 445,145 inv. (1929). L.
består av 21 kontrakt: Domprosteriet;
Gullbergs o. Bobergs; Aska; Dals; Bankekinds;
Skärkinds; Norrköpings; Vikbolands;
Hammarkinds; Bergslags; N. Tjusts; S. Tjusts;
Tunaläns o. Sevede; Aspelands; Kinds; Ydre;
Vifolka o. Valkebo; Göstrings; Lysings; N.
Vedbo; S. Vedbo. Tills. 135 pastorat, 197
lands-, 14 stads- och 2 gemensamma
lands-och stadsförsamlingar. — L. omfattade på
1100-talet Östergötland, Småland, Gotland
och Öland. Därifrån avskildes 1163 Värend
(se Växjö stift), 1570 Visby stift och 1602
Kalmar stift (se dessa ord). — Litt.: G.
West-ling, »Ur Linköpings stifts historia 1593—
1843» (1919). Om L:s herdaminne se
Herdaminne och G. Hafström i Personhistorisk
Tidskrift 1930.
Linköpings stifts domprosteri omfattar 7
pastorat: Linköping o. S:t Lars; Kärna o.
Kaga; Skeda o. Slaka; Landeryd o.
Vårdsberg; Vist; Törnevalla, ö. Skrukeby o.
Lill-kyrka; Rystad o. ö. Harg.
Linköpings stifts- och landsbibliotek. Med
ursprung i domkyrkolibrariet, vars äldsta
kända bokförvärv gjordes 1287, har
stiftsbiblioteket (stifts- och läroverksbiblioteket) i
Linköping i sig upptagit det gamla
gymnasie-biblioteket och sedermera fått sin
värdefullaste tillväxt genom donationer, förbundna
med namn som E. Benzelius d. y., Uno v.
Troil, J. A. Lindblom, S. Älf och J. H. Lidén.
Det förvarades i domkyrkan till 1872, då
bokbeståndet överfördes till det 1830 uppförda
konsistoriehuset vid Ågatan, sedermera
tillbyggt 1875 och restaurerat 1915. Genom
riksdagsbeslut 1926 omorganiserades det till
Sveriges första »stifts- och landsbibliotek» med
uppgift bl. a. att tjänstgöra som central för
övriga inom Östergötland belägna offentliga
bibliotek och boksamlingar (K. m:ts instr. 7
dec. 1928). I samband härmed vidgades
bibliotekets lokaler genom en modern, av
Linköpings stad bekostad tillbyggnad, varjämte
Linköpings stadsbibliotek uppgick i den nya
institutionen. — Bokbeståndet omfattar omkr.
140,000 bd, några tiotusental småtryck, över
2.200 handskriftsband, en inkunabelsamling
på 130 n:r; rikt på svenska
1500—1600-tals-tryck samt elzevierer; gravyr-, porträtt- och
medaljsamlingar. — Samfundet Linköpings
stiftsbiblioteks vänner har sedan 1918
verksamt bidragit till samlingarnas
förkovran. — Litt.: Linköpings Biblioteks
Handlingar (2 bd, 1793—95; ny serie, 1—4, 1920
—24); J. H. Lidén, »Repertorium
Benzelia-num» (1791); äldre historia av I. Collijn i
»Betänkande och förslag ang. läroverks- och
landsbibliotek» (1924); ang. omorganisationen
se N. Gobom i Nord. Tidskr. för Bok- och
Biblioteksväsen 1928. G-m.
Linlithgow [linIFpgffu]. 1.
Linlithgow-s h i r e, grevskap i Skottland, se W e s t
Lo-t h i a n. — 2. Huvudstad i grevsk. West
Lo-thian, ö. Skottland, på s. stranden av Grange
loch, 26 km v. om Edinburgh; 3,880 inv.
(1921). Ståtliga slottsruiner.
Linlithgow [linli’pgåu], markis av, titel
inom skotska adelsätten Hope (se d. o.).
Linlithgowshire [linli’pgåuj’(i)o], se West
L o t h i a n.
Linnäe’a, bot., se L i n n é a.
Linnieus, svensk släkt, se L i n n é, von,
släktart.
Li’nnankoski, Johannes, pseud. för V i
h-tori Peltonen, finsk författare (1869—
1913). Besökte Jyväskylä seminarium, tog
livlig del i finskhetssträvandena i Nyland,
uppsatte 1895
tidningen Uusimaa (Nyland)
i Borgå och var dess
huvudred, till 1899.
L. utgav politiska och
sociala flygskrifter
samt översättningar.
Hans vittra
förstlingsarbete, läsdramat
»Ikuinen taistelu»
(1903; »Den eviga
striden», 1904), skildrar
människoandens
befrielsekamp för ett
fredens och harmoniens
tusenårsrike. I Don Juanromanen »Laulu
tulipunaisesta kukasta» (1905; »Sången om
den eldröda blomman», 1906; även
filmatiserad), med vilken L. beträdde den samtida
verklighetens mark, tog idéintresset formen
av ett nästan moralpedagogiskt intresse, till
vilket en nu starkt framträdande sensualism
ställde sig i en egendomlig motsats. I
berättelsesamlingen »Taistelu Heikkilän talosta»
(1907; »Kampen om Heikkilä gård», 1916),
dramat »Kirot» (Förbannelserna; 1908) och
skådespelet »Simson ja Delila» (1911; sv.
övers. 1919) samt skisserna i samlingen
»Sir-paleita» (Skärvor; 1913) kämpa de olika
tendenserna med varandra. Det versifierade
en-aktsdramat »Jeftan tytär» (1911; »Jeftas
dotter», 1919) är det hela och vackra uttrycket
för skalden L:s lyriska känsla; romanen
»Pa-kolaiset» (1908; »Flyktingarna», 1913)
betecknar höjdpunkten av psykologens och
realistens konst och gäller som ett av den
finskspråkiga romandiktningens bästa alster.
Biogr. av W. Söderhjelm (1918) och (på finska)
av A. Anttila (1921, 1927). O. H-én.*
Linnarsson, Jonas Gustaf, paleontolog,
geolog (1841—81). Blev fil. dr i Uppsala 1866,
docent där i geologi och mineralogi 1869 och
anställdes s. å. som geolog och paleontolog
vid Sveriges geol. undersökning. L. har lagt
grunden till den jämförande stratigrafien av
Sveriges kambrosilur. K. A. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
