Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lipsius, Justus (Joest Lips) - Lipton, sir Thomas Johnstone - Lipuri - Liquida - Liquoriststriden - Lira (mynt) - Lira (stränginstrument), vielle - Liresläktet - Liri - Liriodendron - Liro (Lindroth), Johan Ivar - Lisage - Lisboa - Lisburn - Liseberg - Liselotte - Lisen - Lisieux - Liske, Xawery - Lisola, François de - Lispund - Lissa (stad) - Lissa (ö)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1295
Lipton—Lissa
1296
även ingå politiska och filosofiska uppsatser
samt brev, utgåvos före hans död i 8 bd, 1637
i 4 och 1675 likaledes i 4 bd. E. St.
Lipton [li’pten], sir Thomas Johnstone,
brittisk affärsman (f. 1850). Emigrerade 1865
till U. S. A., återvände 1876 och grundade
i Glasgow en tefirma, som han sedan
utvecklade till en koncern, Lipton s Itd.. med stora
te- och kautschukplantager på Ceylon. L.,
som 1902 blev baronet, är även känd som
framstående kappseglare och har gjort
upprepade försök att vinna Amerikapokalen
(se d. o.).
Lipurl (av. grek. li’pos, fett), fetthaltig
urin, vari fettet liksom på fet buljong
simmar i stora droppar på ytan, till skillnad
från chyluri (se d. o.), där fettet är som
en emulsion i fint fördelat tillstånd. F. B-m.*
Li’quida (plur. liquidae), lat.,
sammanfatt-ningsnamn för tremulanter och nasaler (se
Konsonanter).
Liquoriststriden, se Likvoriststriden.
Lira (av lat. libra, se d. o.), plur. lire,
enheten i italienska myntsystemet,
motsvarar 1 franc (se d. o.) och delas i 100
cente-simi. Se vidare Italien, sp. 831.
Lira (it. lira tedesea, ty. Drehleier), vanl.
en beteckning för stränginstrumentet vielle,
där strängarna strykas med kringvridbart
hjul. 1 Sverige blev det känt på 1400-talet
el. tidigare och synes ha under namnet 1.
förekommit hos allmogen till 1800-talet. T. N.
Liresläktet, Pufflnus, tillhör ordn.
stormfåglar bland fåglarna. Det utmärkes av mörk
kropp och jämförelsevis kort näbb med tätt
liggande nästuber. L. omfattar ett trettiotal
arter havsfåglar från alla världshav. M i
n-dre 1 i r a n, P. puffimis, som blir 35 cm
lång, förekommer i Atlanten och visar sig
ofta i Nordsiön. Inga liror ha visat sig vid
Sveriges kuster. T. P.
Li’ri, spansk flod, se G a r i g 1 i a n o.
Liriode’ndron, bot., se Tulpanträd.
Liro (tidigare Lindroth), Johan Ivar,
finländsk botanist och växtpatolog (f. 1872),
adjunkt i växtfysiologi vid Helsingfors univ.
1909, prof, i botanik vid Åbo finska univ,
1921 och s. å. e. o. prof, vid Helsingfors univ.
L. har utgivit bl. a. »Finlands rostsvampar»
(1908).
Lisage [lisä’^1, fr. (av lire, läsa),
mönsterläsning. 1. Förberedningsarbete till
mönster-vävning i s. k. simpelstol; mellan
vävrust-ningens vertikala korder inflätas (man
»inläser» efter mönstret) dragsnören
(embar-ber), så att en grov vävnad bildas. — 2.
Liknande inflätning av dragsnören i en del
maskiner för slagning av jacquardkort (se
Jac-q u a r d m a s k i n e n). G. A. W.*
Lisboa [lijbå^]. 1. Distrikt i port. prov.
Estremadura, mellan Teio (Tajo) och
Atlanten; 7,941 kvkm, 933,568 inv. (1920);
huvudstad: Lissabon. — 2. Port, namnet på
Lissabon (se d. o.).
Lisburn [li’zbøn], stad i Nordirland, grevsk.
Antrim, vid Lagan. 13 km s. v. om
Belfast; 12.406 inv. (1926). Linneindustri.
Liseberg, landeri i Göteborg. Den gamla
huvudbyggnaden ligger nu inom L : s n ö j e
s-fält («p Göteborg, sp. 184 och kartan).
Liselotte, se Elisabet, sp. 703.
Lisener och
bågfris.
Lisen (ty. Lisene, av fr.
lisière, list. kant), halvpelare
el. pilasterliknande, ur vägg
framspringande, vertikalt
»band», som förekommer
särskilt i romansk arkitektur.
Lisener ha till uppgift att
indela och pryda väggen; de
utgå från byggnadens sockel
och förenas upptill under
takfoten vanl. av en s. k.
bågfris (se bild).
Lisieux [liziö’], stad i fr.
dep. Calvados, Normandie,
vid floden Touques; 15,192
inv. (1926). L. var 538—1790
biskopssäte. Den forna
katedralen, ett vackert
exempel på övergångsstilen
mellan romansk och gotisk stil,
började uppföras på 1000-talet och
fullbordades på 1200-talet. Textilindustri.
Li’ske, X a w e r y, polsk historiker (1838—
91), sedan 1871 prof, i Lemberg; av en släkt,
som uppges ha invandrat från Sverige på
1600-talet. L. var en flitig forskare i polsk
och allmän historia; i Hist. Bibi. 1875—79
publicerades L:s »öfversigt af den polska
litteraturen med särskildt afseende på den
svenska historien». L. grundade 1886
Kwar-talnik Historyczny, som 1891 innehöll hans
biogr. A. A-t.
Li’sola, Frango is de, österrikisk
diplomat (1613—74), f. i Franche-Comté.
Skickades 1655 som gesant till Karl X Gustav i
Polen, motverkade där energiskt Sveriges
intressen, bekämpande de franska
medlingsförsöken och eggande Österrike till ingripande
i kriget. L. medverkade till fördraget i
Wehlau 1657 och var vid förhandlingarna
i Oliva 1660 en av kejsarens representanter.
Han överflyttades 1665 till den
västeuropeiska skådeplatsen, där han — från 1666
i London — med outtröttlig iver sökte
bekämpa Frankrike. Han utgav även i detta
syfte flera politiska stridsskrifter. Efter
det franska anfallet på Nederländerna 1672
lyckades han genomföra avslutandet av
förbundet mellan detta land och kejsaren
s. å., och som Österrikes representant på
fredskongressen i Köln 1673—74 bidrog han
att få den upplöst. L:s »Berichte» 1655—
60 äro utg. av A. Fr. Pribram (1887). Ty.
monogr. av A. Fr. Pribram (1894), fr. av E.
Longin (1900). H. B-n.
Lispund, eg. »liviskt pund», en i
Skandinavien, n. Tyskland och östersjöprovinserna
förr bruklig vikt, vanl. 1/20 av ett skeppund
oeh indelat i 20 skålpund. 1 lispund (vanl.
tecknat L®) viktualievikt var = 8,5 kg.
Li’ssa, stad i Polen, se L e s z n o.
Li’ssa, kroat. Vis, forntidens Issa, en av de
yttre syddalmatiska öarna; 90 kvkm. 10,107
inv. (1921; med småöar). Bergig (Hum 585
m ö. h.) men bördig och tätt befolkad;
vinodling och sardellfiske. I farvattnen kring L.
segrade 12 april 1811 engelsmännen över en
fransk flotta; 20 juli 1866 besegrade en
österrikisk eskader under Tegetthoff en starkare
italiensk under Persano.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
