Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lister el. Lista (fyr) - Lister, Joseph - Lister, Samuel Cunliffe - Listera - Listerby - Listerdyb - Listerhalvön - Lister institute of preventive medicine - Listerlandet el. Lista - Lister og Mandal amt - Listershuvud - Listers härads domsaga - Listers och Bräkne kontrakt - L’istesso tempo - Listval - Listverk - Liszt, Franz (tonsättare)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Lister—Liszt, F.
6
Lister el. Lista, fyr och meteorologisk
station, se Lis te r 1 an <1 et.
Lister [li’sto], J o s e p h, lord L., engelsk
kirurg (1827—1912). Blev 1860 kirurgie prof,
vid univ. i Glasgow, 1869 i klinisk kirurgi
vid univ. i Edinburgh och innehade 1877—•
95 den kirurgiska lärostolen vid King’s
college i London. Han utnämndes till baronet
1883 och till pär (baron L.) 1897. L. är
berömd som den antiseptiska sårbehandlingens
upptäckare (se A n t i s e p t i k). Hans
noggrant utarbetade metoder kommo de dittills
fruktansvärda sårfebrarna att försvinna. L.
anses därför med rätta som den moderna
kirurgiens grundläggare. Litt.: R. J. Godlee,
»Lord L.» (1924); »Joseph, baron L.:
Cente-na/y volume» (1927). -— L:s porträtt återges
på vidstående plansch. T. R.
Lister [li’sto], Samuel Cunliffe,
engelsk industriidkare och uppfinnare (1815—•
1906). Konstruerade vid mitten av 1800-talet
för ylleindustrien epokgörande
kamningsma-skiner för ull och silke samt grundade
världs-firman Lister & co. i Bradford, det första
företag, där kamning och spinning av
natursilkes-avfall försiggick (Listersammet). L. blev 1891
pär med titel lord M a s h a m. G. H-r.
LFstera, bot., se Tveblad.
Listerby, socken i Blekinge län, Medelstads
härads kustbygd, huvudsaki. på halvön ö. om
Ronnebyfjärden och Danziger gatt; 42,70
kvkm, 2,109 inv. (1930). Genomflytes i ö. av
Listerbyån; bördiga slättbygder och
små-bergiga skogsdungar. 1,383 har åker, 1,737 har
skogsmark. Stora byar. Ingår i L. och
För-kärla pastorat, Lunds stift, Medelstads kontr.
Listerdyb, farvattnet mellan de slesvigska
Nordsjööarna Sylt (Tyskland) och Römö
(Danmark). Där utkämpades maj 1644 två sjöslag
mellan danska flottan och en av L. De Geer
för svensk räkning värvad eskader under
Martin Thijssen (se Anckarhiel m). 1 det
första måste Thijssen efter tapper strid draga
sig in på grunt vatten, dit de danska
fartygen ej kunde följa efter. I det andra, 25 maj,
stred Thijssen mot en dansk eskader under
Pros Mund och Ove Gedde. Det avbröts av
en häftig storm, och därpå seglade Thijssen
tillbaka till Holland. Jfr A. Munthe,
»Svenska sjöhjältar», V, 1 (1905).
Listerhalvön, halvö på Blekingekusten,
mellan Hanö- och Pukaviksbukterna av
Östersjön. Jämn slättbygd på kritberggrund (se
Blekinge, text och kartor). Däröver resa
sig Listershuvud (84 m ö. h.), Stiberg m. fl.
granitberg samt i v. Ryssberget. På L.
staden Sölvesborg och flertalet blekingska
fisklägen (se Lister, härad).
Lister institute of preventive
medicine [li’stor i’nstitjöt av prive’ntiv me’dsin],
urspr. The b r i t i s h institute of
preventive medicine, sedan The
Jenner institute, anstalt för
medicinsk experimentell forskning i London,
började sin verksamhet i förra hälften av
1890-talet. Arbetet bedrives numera på flera avd.,
ss. för bakteriologi, kemi, serumberedning.
Institutet står under ledning av en kommitté,
i vilken Joseph Lister (se d. o.) en följd av
år var ordf. Hn.*
Listerlandet el. Lista omfattar på Norges
sydkust den låga kustremsan av halvön ö.
om Listerfjorden. L. är väl uppodlat och tätt
bebyggt. Många gamla kungsgårdar och
talrika stenåldersfynd vittna om ansenlig
bebyggelse i äldre och nyare tid. L. är en av
Norges blåsigaste platser. En stor kustfyr,
en meteorologisk station samt
livräddningsstationer finnas på platsen. Rikt fågelliv.
Lister og Mandal amt, se V e s t - A g d e r
f y 1 k e.
Listershuvud, se Listerhalvön.
Listers härads domsaga omfattar Listers
härad. 1 tingslag, tingsställe: Sölvesborg.
Listers och Bräkne kontrakt i Lunds stift
omfattar 10 pastorat: Karlshamn; Asarum
o. Ringamåla; Hällaryd o. Åryd;
Bräkne-Hoby o. öljehult; Mörrum o. Elleholm;
Mjäll-by; Gammalstorp o. Ysane; Jämshög;
Kyrk-hult; Sölvesborgs stads- o. landsförsamlingar.
L’iste’sso te’mpo, it., mus., samma tempo
(som förut).
Listval innebär, att varje valkrets väljer
flera representanter, varför röstsedlarna
skola innehålla en förteckning, en lista, på
flera namn, vid majoritetsval i regel lika
många som antalet representanter, som skola
utses i valkretsen. L. i samband med
majoritetsval har vissa tider tillämpats i
Frankrike (fr. scrutin de liste) och Italien. Om 1. vid
proportionella val se d. o. H. T-n.
Listverk, beteckning inom byggnadskonsten
och konstindustrien för den dekorativa
behandlingen av framspringande el. indragna
partier medelst böjda el. i vinkel brutna plan.
Ett 1. är sammansatt av 1 i s t e r: rundstavar,
kvartstavar, vulster (echinus), hålkälar,
kar-niser, plattor med en mångfald variationer i
profileringen, utförd antingen efter
geometriskt bestämbara kurvor och raka linjer el.
efter obestämbara, på fri hand dragna linjer.
Varje list inom ett 1. kan vara slät el.
dekorerad med ornament, upprepade utefter
listens hela längd el. avbrytande dess gång på
bestämda avstånd. Inom byggnadskonsten
skiljer man mellan sockellister,
baslister, fotlister, bröstvärn s 1 i
s-t e r, t a k 1 i s t e r o. s. v. samt mellan
bärande lister, som förmedla övergången
till ett ovanför varande utskjutande parti,
och krönande lister, som bilda översta
avslutningen av en yta el. ett 1. Jfr A 11 i s k
bas, Bjälklag 2, Cimaise, Fris, G
e-sims, K a r n i s och K o r n i s c h. I. G. C.*
Liszt [list], Franz, ungersk tonsättare,
pianist (1811 22/io—86 31/7), utbildades till pianist
under Czerny i Wien, flyttade 1823 till Paris,
handleddes där i komposition av Reicha och
debuterade som tonsättare 1825 med operetten
»Don Sancho». Som pianist vann L. allt
större anseende och konserterade med
framgång även i England. Efter sin fars död
(1827) måste L. ägna sig åt
pianoundervisning. Under sin vistelse i Paris trädde han
de unga romantikerna nära; särskilt övade
litterära personligheter, ss. Victor Hugo och
George Sand, inflytande på hans utveckling.
Även i musikaliskt hänseende anslöt han sig
till de nya riktningarna, framför allt Berlioz,
Fétis och Chopin. Genom Paganini, som 1831
besökte Paris, fick han tanken på att
utveckla pianots tekniska resurser och skapa
en ny, fylligare bravurstil. Han började med
att transkribera Paganinis 24 capriccior för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
