Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litauen - Kommunikationer - Kreditanstalter - Mynt, mått och vikt - Finanser - Författning och förvaltning - Rättskipning - Flagga - Försvarsväsen - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Litauen (Kreditanstalter—Historia)
14
linjer, orienterade mot ö., men under den
tyska ockupationen påbörjades nya linjer för
förbindelser med Tyskland. Ett omfattande
nybyggnadsprogram, innefattande förbättrade
förbindelser mellan Kovno och Memel, har av
finansiella skäl delvis måst ställas på
framtiden. 1929 hade L. 1,179 km normalspåriga
och 488 km smalspåriga järnvägar. Kovno och
Memel ha regelbunden flygtrafik med
utlandet. Antalet postanstalter 1927 var 350,
längden av telegraf- och telefonlinjerna 6,798 km.
Kreditanstalter. Inom L. funnos 1927 8
aktiebanker. Viktigast äro statsbanken
(Lie-tuvos bankas), som har uteslutande
sedelutgivningsrätt, och jordbrukarbanken (Zemès
bankas).
Mynt, mått och vikt. 1 okt. 1922
avskaffades den dittills gällande, av de tyska
myndigheterna införda »ostmarken», och en ny
myntenhet, litas (0,150462 g rent guld), delad i 100
cents och stabiliserad till Vio av en dollar
(= 0,37 kr.), infördes. Sedan 1920 gäller
metersystemet.
Finanser. Genom upptagandet av in- och
utländska lån samt sträng sparsamhet har
det nya L. lyckats ordna finansväsendet.
Budgeten för 1929 upptager inkomsterna till
299,20 mill. litas och utgifterna till 269,96 mill.
litas. Den utländska statsskulden uppgår 1930
till 85,32 mill. litas, därav till U. S. A. 62,72
mill. (lånet upptogs 1924 och skall ha
likviderats 1986), till Storbritannien 4,12 mill. litas
och till litauer i U. S. A. (det s. k.
frihets-lånet) 18,48 mill. litas.
Författning och förvaltning. L:s nuv.
författning antogs 1 aug. 1922 och har försetts
med tillägg av 15 maj 1928. Lagstiftningen
tillkommer ett parlament (seimas), bestående
av en kammare, vald för fem år. Rösträtt
tillkommer enl. 1922 års författning varje
man och kvinna vid fyllda 21 år; valbar är
envar efter fyllda 24 år (enl. 1928 års
bestämmelser inträder valrätt vid 24, valbarhet
vid 30 år). Valen äro direkta, hemliga och
proportionella. — Verkställande makten
tillkommer en president (V alstybès prezidentas),
som väljes på sju år (enl. 1928 års
bestämmelser direkt av folket), samt regeringen
(Ministeriu kabinetas).
Lagstiftningsinitiati-vet tillhör parlamentet och regeringen, men
ett lagförslag kan inlämnas även direkt av
folket, om det stödes av 25,000 underskrifter.
Om 50,000 röstberättigade medborgare äro
eniga, ha de initiativrätt i författningsfrågor
och vetorätt mot en av parlamentet godkänd
ändring i författningen. I så fall löses
frågan genom allmän omröstning. — I
lagstiftningsfrågor har presidenten vetorätt. Han är
även överbefälhavare över alla landets
stridskrafter. — L. indelas i 29 apskritis (kretsar),
därav 3 i Memelområdet; jfr kartskiss.
Städerna Kovno, Mariampolé, Memel, Panevézys,
Siauliai och Ukmergé bilda egna stadskretsar.
Rättskipning. Lägsta dömande instans är
fredsdomaren, som dömer ensam.
Appella-tionsinstans, på samma gång första instans
för större civil- och kriminalmål, är
landsrätten (Apygardos teismas). I L. finnas 3
landsrätter för olika landsdelar.
Memelområdet har sin egen landsrätt. Högsta instans
är hägsta domstolen i Kovno (Vyriausias
tri-bunolas). (J. Savickis.)
Flagga. L:s nationalflagga är gul, grön och
röd i horisontella falt; jfr pl. vid art. Flagga.
För sv ar sväsen. Armén i fred består av
a) 3 inf.-fördeln., envar bestående av 3
inf.-reg:ten om 2 el. 3 bataljoner, 1
fältart.-reg:te, 1 fördelningsskvadron, 1 inf.-batteri
och 1 transportkår; b) armékavalleri,
bestående av 2 kav.-reg:ten om 4 skvadroner och
1 kulspruteskvadron; c) arméartilleri,
bestående av 1 tungt art.-reg:te och en avd.
luft-värnsart.; d) tekniska trupper, bestående av
1 ingenjör-, 1 signal-, 1 järnvägsbataljon
m. m.; e) pansrade truppförband, bestående
av stridsvagnar, kulspruteautomobiler och
pansartåg; f) den till armén hörande
flygstyrkan samt g) transportförband. — Enl.
1926 års värnpliktslag räcker tjänstetiden i
stående hären och i reserven från 20 till 35
års ålder samt i landstormen från 35 till 50
år. Tjänstgöringstiden i stående armén är
för infanteriet U/2 år, iför övriga truppslag
2 år; därjämte kortare övningsperioder i
reserven. Av den årliga rekrytkontingenten,
omkr. 13,000 man, uttagas omkr. 9,000
man;-de övriga ingå i rekryteringsreserven.
Arméns fredsstyrka är omkr. 21,000 man. Såsom
en betydande förstärkning av armén är att
räkna det hela landet omfattande
skytteför-bundet, Sauliu sqjunga, vars chef är en högre,
aktiv officer och vars utbildning sker under
ledning av aktiva officerare och
underofficerare. Förbundet, som kan betraktas som ett
slags frivillig milis, består av 2 grupper,
näml, de, som äro 17—45 år, och de, som äro
över 45 år. övningarna utgöras av
idrotts-mässig militärutbildning, exercis, skjutning
och fältmässiga övningar. M. B-dt.
Historia. Som statligt örganiserade
framträda litauerna i historiens ljus först i mitten
av 1200-talet under sin furste M i n d o v e
(Mindaugas). De voro då ännu ett
okultiverat, hedniskt krigarfolk, som redan börjat
utbreda sitt välde över de västryska stammarna
österut men å andra sidan hotades av tyska
ordensriddarna i Preussen och Livland liksom
av Polen och av tatarerna. Under G e d i m
i-n a s’ (Gedimins) regering i början av
1300-talet samlades L:s krafter till fortsatt
expansion åt ö. och s., men rikets delning
mellan hans söner O 1 g e r d (Algirdas) och
K e i s t u t medförde inre stridigheter,
fortsatta ännu sedan Olgerd erkänts som
storfurste. Efter Olgerds död blev hans son J
a-g i e 11 o (se d. o.) storfurste, och genom
dennes kristnande, giftermål m^d den polska
prinsessan Hedvig och val till Polens konung
(1386) inleddes L:s och Polens union och L:s
införlivande med det västerländska
kyrkosamfundet. L. förblev ett vid Gediminas’ ätt
knutet arvrike, men för att trygga dess
förening med Polen ingingo de båda ländernas
magnater en rad unionsavtal (1401, 1413, 1499,
1501). L. åtnjöt tidtals full självstyrelse
under egna storfurstar men under erkännande
av polske konungens överhöghet. I den
fortsatta kampen mot Tyska orden vunno
Ja-giello och Keistuts son Vytautas (Vitovt),
L:s storfurste, genom segern vid Tannenberg
(1410) en stor framgång, och freden i Thorn
lämnade Samogitien i storfurstens hand. Efter
Vytautas’ död (1430) följde en tids
tronstrider, vilka utmynnade i att L:s krona 1440
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
