Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litauiska språket och litteraturen - Litauisk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
Litauisk konst
20
»Rex.» Målning av M. Ciurlionis.
under samma årh:s senare del utkommo flera
religiösa skrifter. Av J. Bretkünas (d.
1602) föreligga en psalmbok och en postilla.
Bretkünas utförde även en bibelövers,
(otryckt). Först 1735 förelåg bibeln på
litauiska. Bland äldre från det östligare området
stammande litteraturalster märkas en av M.
D a u k § a (d. 1609) 1595 översatt katekes och
en av samme förf. utg. postilla, vidare
jesuiten K. Sirvydas’ (d. 1631) predikoutkast.
Den reformerta riktningen representeras bl.
a. av M. P e t k e v i c i u s’ (d. 1608) arbeten
(psalmer och predikningar). — Litauens
förste större författare är Christian D u
o-nelaitis (D o n a 1 i t i u s, d. 1780), vilken
i sin dikt »Årstiderna» mästerligt skildrat
västlitauiskt folkliv. Under 1800-talet
framträda S. D au kantas (d. 1864) och M.
Valancius (d. 1875) med skildringar på
låglitauisk dialekt. Något yngre äro
elegi-kern A. Baranauskas (d. 1902) och
Vincas Kudirka (d. 1899), skönlitterär
författare, publicist och översättare, tillika
ledare av den nationella rörelsen. Bland i
det nya Litauen verksamma skriftställare
märkas patrioten och lyrikern Jonas M
a-culevicius (pseud. Ma ironis),
dramatikern och novellisten V. K ré v é - M
ickevi c i u s, den från det tidigare preussiska
Litauen stammande W. St. V i d ü n a s,
likaledes dramatiker, romanförfattaren I g n a s
Jurkünas-Seinius och lyrikern L i
u-d a s Gira. Bland kvinnliga författare
förtjäna att nämnas Sofija Ky ma n t ai t
é-Ciurlioniené, vilken företrädesvis
behandlat motiv från Litauens urtid, och pseud.
Satrijos R a ga n a och L a d z y n u P
e-1 é d a. Under de senaste årtiondena ha
tidningspressen och framför allt
tidskriftslitteraturen kraftigt utvecklats.
Av största intresse äro de litauiska
folkvisorna (dainos), vilka, då de vid 1700-talets
mitt började uppsamlas och delvis översättas,
väckte allmän beundran. Samlingar ha
publi
cerats av L.,J. Réza, S. Stanevicius, G. H. F.
Nesselmann, bröderna Juskevicius, Leskien,
Brugmann o. a. R. E-m.
Litauisk konst. Det nya Litauens konst är
väsentligen målarkonst. Den framträdde först
mot 1800-talets slut, men den första
konstutställningen i Vilna 1906 kunde uppvisa
arbeten av mogna konstnärer, som utbildats och
arbetat i München, Paris och Florens men
på grund av politiska förhållanden icke
tidigare kunnat utställa i sitt hemland. I
utställningen deltogo bl. a. målarna M. Ciurlionis,
A. Varnas, P. Kalpokas, K. Stabrauskas och
A. Zmuidzinavicius samt skulptören P. Rimsa.
Förutom M. Ciurlionis (d. 1911) verka alla de
andra fortfarande. Världskriget hämmade
starkt deras arbete, såväl kvantitativt som
kvalitativt.
M. Ciurlionis’ konst är den märkligaste
och originellaste av all litauisk konst. Den
är också den mest nationella, vad färg-,
form-och motivval beträffar, trots att den verkar
frigjord från all tradition och vedertagna
tekniska uttrycksformer. Bland hans målningar
märkas »Ryttaren», »Pyramidsonat»,
»Havs-sonat» el. »Andante». Hans största, mystiskt
betagande tavla, »Rex» (se bild), är målad i
mjukt tegelrött, med alla dess nyanser från
det ljusaste till det mörkaste. Litauiska
staten har inköpt alla hans tavlor, över 300,
och i Kovno för dem uppfört en vacker
byggnad, Ciurlionio galerija. — A. Varnas är
en impressionistisk landskaps- och
porträttmålare, en kultiverad färgkomponist, stundom
vek och lyrisk, stundom starkt dramatisk.
Måhända har ingen bättre än han förstått
det litauiska landskapets karaktär och den
beslöjade himmelens dallrande färgskiftningar.
— P. Kalpokas har både i teknik och
motivval en viss släktskap med Varnas men
är mera dyster och mörk i sina bilder och
på samma gång mera realistisk. Hans bästa
arbeten hänföra sig till den litauiska
sagovärldens onda gestalter och porträtt av
litauiska storfurstar. — Bland de yngre
konstnärerna följer J. S i m o n i b, på senare tid
funktionalistiskt påverkad, Ciurlionis’ konst.
Ibland lyckas han bra och visar stor
självständighet. — A. Galdikas är originell
genom sina lekfulla och lätta färg- och
formkompositioner, på en gång skälmaktig och
humoristisk.
Utom Ciurlionis äro de litauiska
konstnärerna mer el. mindre påverkade av moderna
konstströmningar, främst franska och
italienska.
Litauiska kors. Korsen, vilka alltid
äro av trä och 5—7 m höga med egenartade
och sirligt skulpterade kronor, bilda hela
lundar på kyrkogårdarna och äro i de allra
flesta fall snidade i hemmen. Det anses
nästan som en helig plikt att själv snida
korset åt en avsomnad anhörig. Korsen resas
även vid landsvägarna, ute på åkerfälten och
på själva lantgårdarna. Allmän tro är, att
de bringa välsignelse och skydda mot onda
andar. I dessa kors upptäcker man många
hedniska reminiscenser ända från bronsåldern
men också inflytelser, vilka kommit till
Litauen med den rom.-kat. kyrkliga konsten.
Se Litauen, bild 5. Jfr I.
Jurkunas-Schey-nius, »Litauisk kultur» (1917). I- J. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
