Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
Ljööahåttr—Ljud
66
Lewenhaupt år 1708» (1902);
Generalstaben, »Karl XII på
slagfältet», 2 (1918). Wdt.
Ljédahåttr, fornnordisk
strof av (regelbundet) sex
verser, av vilka halvstrofens
två första verser (den udda
och jämna kortversen) äro
sammanbundna genom
allitteration, den sista
(långversen) allittererar för sig. L.,
som föga förekommer
utanför Eddan, brukades nästan
blott i
monologisk-dialogiska dikter, särskilt
didaktiska som »Hävamäl»,
»Vaf-prüönismäl» m. fl. E-k N-n.
Ljublja’na, ty. LaTbach,
stad i n. v. Jugoslavien,
huvudstad i Savabanatet,
slovenernas kulturella centrum;
53,306 inv. 1921, f. n. (1930)
med förstäder omkr. 85,000 inv. L. har
ett vackert läge på en högslätt vid floden
Ljubljanica (ty. Laibach), som flera ggr
flyter under jorden och utmynnar i Sava. På
högra flodstranden ligger slottsberget med ett
kastell från 1400-talet, på vänstra de nyare
stadsdelarna, bl. a. med flera kyrkor och
profanbyggnader i barock. L. har slovenskt univ.
(gr. 1919. 5 fakulteter, 1,298 stud. 1927), flera
högre skolor, musikkonservatorium, museer
med rika arkeologiska samlingar o. s. v.;
staden är säte för en rom.-kat. biskop. L. ligger
vid den viktiga järnvägen Trieste—Belgrad,
har livlig trävaruhandel, metall-, tobaks- och
kemisk industri, bryggerier m. m.
Vid L. fanns en illyrisk-romersk stad
Aemona, förstörd under folkvandringen,
varefter slovenerna grundade en ny stad. Denna
kom med Krain under Habsburg och var till
1918 Krains huvudstad (1809—13 huvudstad
i Illyrien, se d. o.). Jan.—maj 1821 hölls i
L. en kongress, bl. a. besökt av Rysslands
och Österrikes kejsare samt ombud från
England, Frankrike och Preussen, efter vilken
den liberala författningen i Neapel upphävdes
genom österrikiska trupper. A. A-t.
Ljud, fys., elastiska longitudinella
svängningar i materiella medier, som inom vissa
gränser direkt kunna uppfattas med
hörselorganet. Den del av fysiken, som behandlar
1., kallas akustik. Äro svängningarna
fullkomligt periodiska, d. v. s. fullbordas varje
fram- och återgående rörelse hos de
svängande delarna på exakt lika tider, uppstå
toner (se Ton). Om de särskilda
vibrationerna däremot äro oliktidiga, uppfattas
ljudet som ett buller (jfr d. o.). När
samtidigt flera toner utgå från en ljudkälla,
kallas deras resulterande verkan klang,
örat besitter i en viss grad förmåga att i en
klang särskilja de enkla toner, av vilka den
är sammansatt, särskilt genom användande
av s. k. resonatorer. L:s fortplantning från
ljudkällan till örat sker genom periodiska
förtätningar och förtunningar, vilka
framskrida i det mellanliggande mediet på samma
sätt som vågorna på en vattenyta, varför man
också talar om ljudvågor. I allm.
utgö-res det mellanliggande mediet av luft, men
Stadsbild från Ljubljana; i bakgrunden slottsberget.
varje annat elastiskt ämne, gasformigt,
flytande el. fast, kan fortplanta ljudet. Följ,
tabell ger värdena på ljudets f o r
t-plan tn ingshas t ighe t i meter i
sekunden i olika ämnen vid 0° C.
m/sek.
luft ........... 331
vattenånga 410 (96°)
kolsyra ... 258
vätgas ... 1,262
bly .......... 1,322
järn ......... 5,100
koppar ... 3,800
silver ... 2,600
aluminium 5,100
vatten ... 1,450
glas 5,600
kork 480
kautschuk 34—69
I ett isotropt ämne, t. ex. en gas, en vätska
och de flesta fasta kroppar, fortplantar sig 1.
med samma hastighet i alla riktningar. Detta
är ej fallet i kristalliniska ämnen samt i
åtskilliga andra fasta kroppar med olikartad
textur i olika riktningar. Så t. ex. går 1.
snabbare längs efter fibrerna i en trädstam än i
vinkelrät riktning mot dessa. L:s
fortplant-ningshastighet bestämmes experimentellt
antingen på direkt el. indirekt sätt. Det förra
sker, när man direkt observerar den tid 1.
behöver för att tillryggalägga en känd distans,
det senare, när man genom iakttagelse av
tonhöjder, våglängder el. dyl. sluter sig till l:s
hastighet. På direkt väg finner man l:s
hastighet i luften t. ex. genom att observera
tidsskillnaden emellan blixten och knallen
från en kanon, som avfyras på ett känt
avstånd (f. ggn utfört 1738). L:s hastighet i
luften vid 0° är 331 m/sek. och vid varje temp.
proportionell mot kvadratroten ur absoluta
temp. (men oberoende av trycket), så att
hastigheten vid t. ex. + 15° C är 340 m/sek. Ett
bekvämt sätt att uppmäta ljudets hastighet
erbjuder Kundts rör (se d. o.).
Ljudets styrka beror främst på
storleken av de i ljudkällan vibrerande delarnas
utslag, deras amplitud; den tilltar med den
ljudande kroppens utsträckning, ty en kropp
av större utsträckning sätter en större mängd
av det omgivande mediet i rörelse. Härpå
grundar sig bruket av resonansbottnar el.
resonanslådor på stränginstrument.
Ljudvibrationer, som uppväckas i lufttomt rum, kunna
ej fortplanta sig därigenom. L:s styrka beror
slutligen av avståndet. I detta avseende
gäller för 1. samma lag som för ljus, näml, att
XIII. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
