Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Ljudboj—Ljuder
68
intensiteten avtager med kvadraten på
avståndet. Denna lag gäller dock endast när 1.
fritt får utbreda sig åt alla sidor i det
omgivande mediet. I vida mindre grad
förminskas l:s styrka, när det tvingas att framgå
endast i en riktning, t. ex. genom en
rörledning. I ett s. k. talrör går 1. täml. långt utan
att märkbart försvagas. L:s styrka kan
uppmätas på så sätt, att ljudvågorna få påverka
membranen i en vanlig hörtelefon. De i denna
uppkommande växelströmmarnas styrka
upp-mätes sedan. — L. undergår reflexion, när
det träffar gränsytan emellan två medier av
olika täthet. Häri ligger orsaken till eko
(se d. o.). Även vid gränsen emellan två
gasformiga ämnen uppkommer reflexion. Vid
ojämn fördelning av vattenånga i större
mängd i ett luftlager uppstår, såsom Tyndall
visat, en mängd reflexioner mellan de otaliga
gränsytorna, vilket har till följd, att 1.
försvagas. Emedan vattengasens mängd och
fördelning i atmosfären oupphörligt växla,
måste även det avstånd, till vilket ett givet
1. kan framtränga, variera från ett tillfälle
till ett annat.
Ljudets brytning. Då en ljudvåg
övergår från ett medium till ett annat, är
förhållandet mellan sinus för infallsvinkeln och
sinus för brytningsvinkeln konstant och lika
med förhållandet mellan
fortplantningshas-tigheten i det första och det andra mediet. Av
tvä medier kallas det för a k u s t i s k t
tätare, i vilket l:s hastighet är mindre. Av
den föregående tabellen på l:s hastighet i
olika medier kunna några slutsatser dragas.
Aluminium, glas och järn ha den minsta
akustiska tätheten. Mycket stor akustisk täthet
ha däremot kork och kautschuk. Vätgas,
vatten och bly ha i det närmaste samma
akustiska täthet. Nästan alla vätskor och fasta
kroppar äro akustiskt mindre täta än luft.
För de olika gaserna går den akustiska
tätheten parallellt med den vanliga i förhållande
till luft. Den akustiska tätheten hos en given
gas är oberoende av dess tryck. En bikonvex
lins, som består av en fast kropp el. en vätska,
sprider i luft ljudstrålarna i st. f. att samla
dem. Om man framställer en dylik lins av
en gas, vilken som kolsyra är tyngre än luft,
så verkar den som en samlingslins. Med en
sådan lins kan man i ena fokus tydligt höra
ett ur, som är placerat i den andra. N.
Hesehus har konstruerat en akustisk lins av följ,
utseende (se bild). Den består av ett
halvsfä-riskt järntrådsnät L (med 24,5 cm diam.), på
vilket ett plant lock av järntråd är anbragt.
Det plankonvexa rummet är fyllt med dun el.
fint sönderskuren kautschuk. Linsen
inskju-tes i en pappskiva och förses med ett
diafragma. I G befinner sig ljudkällan, t. ex. en
gal-tonpipa (se d. o.), och i bildpunkten B en
känslig gaslåga. Då l:s hastighet i det porösa
mediet är mindre än i luft, är det förra
akustiskt tätare, och linsen sammanbryter
ljudstrålarna i en punkt. Bestämmes läget hos
denna punkt, kan man beräkna linsens
bryt-ningsindex och sålunda även finna l:s
hastighet hos det ämne, varav linsen är gjord. — Om
ett 1. framkallas under vattnet, hör man
mycket litet därav i luften. Och omvänt tränga
ljudvågor, som uppstå i luften, med en mycket
liten bråkdel ned i vattnet. Helt andra
förhållanden inträffa, om ljudvågorna komma
från en kropp, som har ung. samma akustiska
täthet som vattnet. Om man t. ex. stöter till
bottnen av en båt, går en betydlig del av
ljudrörelsen över i vattnet. Fiskare ha ofta
märkt, att fiskarna skrämmas vid en dylik
stöt. — L:s interferens kan man
iakttaga hos en anslagen stämgaffel. Håller man
en ljudande stämgaffel intill örat och vrider
den runt dess vertikala axel, blir tonen för
var vridning på 45° omväxlande starkare och
svagare. — Jfr även Grammofon,
Hörselorgan 2, Interferens,
Kombi-nationstoner och Ton. — Litt.: E. H.
Barton, »A text book on sound» (4:e uppl.
1922); W. H. Bragg, »The world of sound»
(1920); E. Catchpool, »Text book of sound»
(5:e uppl. 1909). (J-T.)
Ljudboj, se Utprickningssystem.
Ljudbotten, mus., resonansbotten (se R
e-s o n a n s).
Ljuddosa, se Grammofon.
Ljuddämpare.
Ljuddämpare. 1. I allm. isolering mot ljud.
Se Isolering 1. — 2. Anordning på
för-bränningsmaskiner (se d. o.) för att mildra el.
i det närmaste borteliminera de knallar el.
smällar, som eljest uppstå vid
förbränningsgasernas explosionsartade expansion. I sin
enklaste form är 1. ett cylindriskt kärl,
tillräckligt stort för en viss expansion och med
vidare avlopp än inlopp. För att göra
avspänningen mjukare kan man låta gaserna
passera allt vidare kärl, varvid de ledas
genom små hål och på grund av denna
fördelning snabbare nedkylas, vilket även
påskyndar avspänningen. Ett ex. på en sådan 1.
visas på ovanst. bild. L., i vilka gaserna
blandas med det avgående kylvattnet från
motorn, förekomma även. — På automobiler få
inom stad, samhälle o, s. v. gaserna lagenligt
icke avgå utan att passera 1. — 3. L. på
handeldvapen fästas på mynningen;
konstruktionen grundar sig på samma princip som
vid förbränningsmaskiner. O. B-n.
Ljuder, socken i Kronobergs län, Konga
härad, s. om Lessebo; 117.13 kvkm, 2,343 inv.
(1930). Småkuperad skogsbygd, i n. sjön Läen
Akustisk lins enl. Hesehus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
