Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Ljunggren, E.—Ljungqvist
80
led. av Andra kammaren 1902—07 och
avgav bl. a. en bemärkt motion om inrättande
av ett särskilt statsdep. för handel, industri
och sjöfart. Mest bekant blev L. såsom
främ-jare av hantverket och den mindre industrien.
Som ordf, i Sveriges hantverksorganisation
(se d. o.) från 1905 nedlade L. ett högt skattat
arbete. Han var en av stiftarna av
Hant-verksinstitutet i Stockholm. G. H-r.
Ljunggren, Elof, nykterhetspolitiker (f.
1869 5/10), bror till A. L. Avlade teol.-fil.
examen 1894 och tog 1896 initiativ till bildandet
av Sveriges studerande ungdoms
helnykterhetsförbund (S. S. U.
H.), vars ordf. L. var
1896—1906. Led. av
Första kammaren 1912
—18 och av Andra
kammaren från 1925
(med ett kortare
avbrott). Från 1923 är
han led. av
Frisinnade landsföreningens
verkst. utskott. I
för-budskampanjen 1922
var L. livligt
verksam. Han utger,
utom ett par nykter-
hetstidningar, i Örebro från 1903
Nerikestid-ningen. 1928 blev L. led. av en kommitté för
revision av rusdryckslagstiftningen och tillhör
1930 års kommitté med samma uppdrag. Gl.
Ljunggren, G" u s t a f H åkan Jorda n,
litteraturhistoriker, universitetslärare (1823
—1905), fil. dr och docent i estetik i Lund
1847, var 1859—88 prof, där i estetik,
litteratur och
konsthistoria, 1868 och 1875—85
univ:s rektor och
inlade som sådan
mycken förtjänst vid
tillkomsten av det nya
universitetshuset
(färdigt 1882). Under
många år var L. ordf,
i Lunds
stadsfullmäktige och Malmöhus
läns landsting. Led.
av Sv. akad. 1865 och
av Vet.-akad. 1881. —
L:s »Jemförelse
mel
lan Ehrensvärd och Winckelmann såsom
konstfilosofer» (1857) fick Sv. akad:s stora
pris. Väsentligen refererande är hans
»Framställning af de förnämsta esthetiska
syste-merna» (2:a uppl. 1869—83); själv slöt sig
L. i huvudsak till Vischers system. Den
moderna litteraturhistoriska vetenskapen i
Sverige införde L. med »Svenska dramat intill
slutet af sjuttonde århundradet» (1864); med
»Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf
HI:s död» (5 bd, 1873—95) gav han en
anna-listisk framställning av utvecklingen fram
till 1821, med utpräglad sympati för den
akademiska riktningen men avoghet mot Thorild
samt i allm. mot romantikerna i Uppsala och
Stockholm. Vidare skrev L. »Bellman och
Fredmans epistlar» (1867), »Smärre skrifter»
(3 bd, 1872—81), »Svenska akademiens
historia» (2 bd, 1886), texten till »Skånska
herregårdar» (6 bd, 1852—63), »Från en resa» (1871)
m. m. — Hans son Evald Jordan L. (f. 1865
21/*), fil- lic. i Lund 1892, fil. hedersdr där 1912,
är från 1918 överbibliotekarie vid Lunds
univ.-bibl. Han tillhörde 1894—1903 redaktionen
av Svenska akademiens ordbok. K. W-g.*
Ljunghem, socken i Skaraborgs län,
Gudhems härad, n. v. om Tidaholm; 15,79 kvkm,
256 inv. (1930). Genomflytes av ösan. 500
har åker, 790 har skogsmark. Egendom:
Ljunghem. Ingår i Varola, Värsås, L:s och
Edåsa pastorat i Skara stift, Kåkinds kontr.
Ljunglund, Leonard Kristian
Vinfrid, tidningsman, politiker (f. 1867 13/n).
Blev student i Lund 1885, redigerade 1888—91
Skånska Dagbladet, 1901—06
Stockholmsbladet och är sedan
1906 chefred, för Nya
Dagligt Allehanda (se
d. o.). L. har gjort
sin tidning till ett av
de ledande
högerorganen. Försvaret och
näringarna, särskilt
jordbruket, ha för L.
varit det centrala i
svensk politik. Hans
personliga,
tempera-mentsfulla stil har
gjort hans ledande
artiklar och politiska
kåserier gärna lästa av både vänner och
motståndare. 1926—29 representerade han
Stock-holmshögern i Första kammaren. L. har starka
filosofiska intressen och har utgivit skriften
»Livets bejakande» (1914). Han blev 1923
hedersdr (doctor honoris causa rerum
politi-carum) vid Freiburgs universitet. L. K.
Ljungman, Axel Vilhelm, zoolog,
riksdagsman (1841—1901). Blev fil. dr 1872 i
Uppsala och var 1871-—84 docent i zoologi
där. L. hade under denna tid offentliga
uppdrag för undersökningar om det bohuslänska
sillfisket. Om sillens levnadsförhållanden och
sillfiskets periodiska växlingar utgav han en
rad värdefulla avh. Hans undersökningar
över det bohuslänska sillfiskets sekulära
pe-riodicitet äro grundläggande och utgöra det
bästa, som hittills gjorts på området. 1881
—99 var L. led. av Andra kammaren för
Orust och Tjörn, gjorde sig bemärkt genom
mängden av sina motioner och tillhörde bl. a.
konstitutionsutskottet 1885—87 och 1891-—98
samt bankoutskottet 1888—90. Han var
moderat konservativ. L. anlitades i flera
fiskeutredningar och utnämndes 1900 till
karan-tänsmästare på Känsö. K. A. A-n.
Ljungpipare, Charädrius apricärius, tillhör
ordn. brockfågelartade fåglar. Undersidan är
till större delen svart; fjäderdräkten i övrigt
småspräcklig i svart, gult och vitt. L. häckar
på fjällhedar och livnär sig av maskar och
insektlarver. En sydlig underart, C.
aprica-rius oreophilus, som utmärkes av mindre
klara färger, häckar på ljunghedarna i s.
Sverige men är numera starkt i avtagande. L.
når en längd av 27—29 cm. Den
benämnes även brockfågel, lerbena, åkertupp och
på Öland, där den förr var allmän,
alvar-gremla. Se bild på sp. 82. T. P.
Ljungqvist, Knut O t to ni n Henrik,
industriidkare (1836—96). Studerade 1854—63
vid Uppsala univ., anställdes 1863 som
korrespondent vid det då nyanlagda Munksjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
