Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljungqvist, Knut Ottonin Henrik - Ljungsarp - Ljungskile - Ljungstedt, Anders - Ljungstedt, Aurora, f. Hjort (Claude Gerard) - Ljungstedt, Karl - Ljungström, Birger och Fredrik - Ljungväxter - Ljunits härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Ljungsarp—Ljunits härad
82
Birger Ljungström.
Fredrik Ljungström.
pappersbruk nära Jönköping, blev 1869 L. J.
Hiertas bolagsman och 1873, efter Hiertas död,
genom köp ensam ägare av bruket, vilket han
uppdrev till ett omfattande och högt ansett
industriföretag. L. var led. av Första
kammaren 1876—89. G. H-r.
Ljungsarp, socken i Älvsborgs län, Kinds
härad, s. ö. om Ulricehamn, vid länsgränsen;
68,87 kvkm, 639 inv. (1930). Kuperad
hög-landssocken, vars ö. del huvudsaki. upptages
av mossar. 449 har åker, 3,340 har skogsmark.
Ingår i Dalstorps, Hulareds, Nittorps,
öls-remma och L:s pastorat i Göteborgs stift,
Kinds kontrakt.
Ljungskile, klimatisk kurort och havsbad i
Ljungs socken, vid Ljungskileviken, på
Bo-huslänskusten innanför Orust, invid
ångbåts-och järnvägsstationen L.; tills, m. badorten
Lyckorna omkr. 760 inv. (1930). Vid L. ligger
Västkustens ungdomsskola.
Ljungstedt, Anders, donator (1759—1835).
Kom 1798 i Ostindiska kompaniets tjänst och
samlade småningom som affärsman i Kina en
betydande förmögenhet. 1816 blev han svensk
generalkonsul i Kina. L. donerade 1818 och
1821 en summa av 170,000 rdr som grundfond
till en friskola i sin födelsestad, Linköping.
Den öppnades 1824 och arbetar f. n. efter en
sammanslagning 1908 med Linköpings
tekniska aftonskola dels som teknisk aftonskola,
dels som yrkesskola. B. C-s.
Ljungstedt, Aurora, f. Hjort,
romanförfattarinna under märket Claude Gerard
(1821—1908), gifte sig
1846 med byråchefen
S. V. Ljungstedt (d.
1905). Hon skrev ett
stort antal kortare
och längre
berättelser i pressen från
1840-talet, vilka även
utgåvos i bokform
(»Dagdrifverier och
drömmerier», 1857,
»En jägares
historier», 1861, m. fl.). De
åtnjöto mycken
popularitet tack vare sin
sensationsromantik och mystiska färgning ä
la Eugène Sue och Bulwer. R-n B.
Ljungstedt, Karl, språkforskare (1856—
1916), fil. dr 1889 i Uppsala, docent där i
forngermanska språk 1888—94, adjunkt i
Östersund sedan 1907. L. skrev »Grunddragen
af modersmålets historia» (1898), »Eddan»
(s. å.), »Språkets lif» (1899) m. m.
Ljungström, Birger (f. 1872 4/«) och
Fredrik (f. 1875 l0ls), ingenjörer och
uppfinnare, söner till kommissionslantmätaren
Jonas Patrik L. (1830—98), bekant som
konstruktör av geodetiska instrument.
Bröderna L. ha under en lång följd av år
samarbetat, bl. a. som anställda hos Alfred Nobel
och vid a.-b. Separator i Stockholm. Mest
bekanta av deras uppfinningar äro L:s
ång-turbin, L:s turbinlokomotiv och L:s
luftför-värmare, vilka exploateras av a.-b.
Ljungströms ångturbin, gr. 1903. Ångturbinen
bygges för Skandinavien, Finland och Ryssland
av svenska turbinfabriks-a.-b. Ljungström i
Finspång (STAL-turbin), ett dotterbolag till
ASEA i Västerås. Jfr Lokomotiv,
Luft-förvärmare och Ångturbin. G. H-r.
Ljungväxter, Ericäceae, växtfam.,
karakteriserad genom fem- el. fyrtaliga blommor med
i regel sambladig krona och båda
ståndar-kransarna utvecklade. Bortåt 1,400 arter
finnas, buskar (ofta små och nedliggande) el.
små träd med läderartade el. barrlika blad.
— L. växa huvudsaki. på hedar, i
mossbe-vuxen skogsmark, i Sphagnum-mossar o. s. v.
De finnas över nästan hela jorden, 17 arter
i Sverige. Flera arter av släktena
Rhodo-dendron, Erica och Kalmia odlas som
prydnadsväxter. I Sydamerika odlas bl. a.
»smultronträdet», Arbutus unedo, för de syrliga,
välsmakande frukternas skull. Vissa
Vacci-nium-arters bär, t. ex. lingon och blåbär, ha
ekonomisk betydelse, mjölonris och blåbär
medicinsk användning. Ledum och flera
Rhodo-dendron-arter äro giftiga (narkotiska). Med
1. förenas stundom familjerna Pyrolaceae,
Diapensiaceae och Empetraceae och bilda, tills,
serien Ericales el. Bicornes. G. M-e.
Ljunits härad, på Skånes sydkust,
Malmöhus län, v. om Ystad, omfattar socknarna V.
Nöbbelöv, Sjörup, Katslösa, Villie, Skårby,
Balkåkra och Snårestad; 106,61 kvkm, 5,863
inv. (1930). I n. upptages L. av Romeleåsens
till största delen odlade sydparti och s.
därom av småkullig slättbygd på kritberggrund
Ljungpipare, Charadrius apricarius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
