Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Ljusnarsberg—Ljusredskap
96
Ljusnan i trakten av Ljusdal.
Askesta till omkr. 20,000 hkr).
Virkestrans-porten i L:s flottleder (längd tills. 2,130
km) är störst i Sverige (tillsläppt flottgods
2,019,202 kbm, 1927). 19 flottningsföreningar.
Litt.: »Förteckning över Sveriges vattenfall.
48. Ljusnan» (1919 ff.). G. R-ll.
Ljusnarsberg, förr även Nya
Kopparberget, Örebro läns största socken, Nya
Kopparbergs härad, vid Dalagränsen; 660,96
kvkm, 8,847 inv. (1930). Sjörik
bergslagssoc-ken, som genomflytes av Nittälven och
Ar-bogaån (Hörksälven) och i Gillersklack når
408 m ö. h. 2,210 har åker, 47,883 har
skogsmark. Järngruvor: Ställbergs och Svartviks
gruvfält, Sköttgruvefältet och Mossgruvorna;
därjämte gamla bly-, zink- och koppargruvor.
I L. ligga Bångbro (omkr. 1,400 inv.) och
Högfors (se dessa ord) järnverk, Stjärnfors
trä-massefabrik och kraftstation samt Ställdalens
(omkr. 1,000 inv.) sulfitfabrik. Eget
kyrko-bokföringsdistrikt bildar i n. Hörken (se d. o.)
med omgivningar. Pastorat i Västerås stift,
Nora kontrakt. Litt.: K. A. Hult, »L:s
krönika» (1891; 2:a uppl. 1918); »Från
Ljusnars-bergen, en hembygdsbok» (1921).
Ljusne, kapellförsamling i Gävleborgs län,
Söderala (jfr d. o.) landskommun; 112,49 kvkm,
5,575 inv. (1930). Ingår i Söderala, L. och
Bergviks pastorat i Ärkestiftet, Ala kontrakt.
Ljusnedal, församling i Jämtlands län,
Tän-näs (jfr d. o.) landskommun; 600 kvkm, 452
inv. (1930). Ingår i Tännäs och L:s pastorat,
Härnösands stift, Härjedalens kontrakt.
Ljusne strömmar, äldre namn på
Ljusne-forsarna i Ljusnan (se d. o.).
Ljusneverken, sammanfattningsnamn för
Norrljusne, Sörljusne och underlydande verk,
nu förenade i Ljusne-Voxna a.-b. Se vidare
detta ord.
Ljusne-Voxna a.-b., gr. 1881, äger inom
Gävleborgs län stora industrianläggningar dels
i Ljusne, vid Ljusneforsarna nära Ljusnans (se
d. o.) utlopp i Bottenhavet, dels vid Voxna
bruk, vid Voxna älv, i Voxna socken.
Företaget omfattar järnverk med masugnar,
valsverk, lancashiresmedjor, kättingfabrik,
såg
verk, hyvleri och kryssfanerfabrik,
träkolsug-nar med fabrik för biprodukternas
tillvaratagande, mek. verkstad m. m. Tillv., vars
års-värde uppskattas till 7 mill. kr., består av
tackjärn, råskenor, kätting, sågade och
hyvlade trävaror, plywood, träkol, råoljemotorer
m. m. Bolaget, vars aktiekap. (1929) är 10
mill. kr. och som sysselsätter omkr. 1,000 arb„
bedriver en omfattande skogshantering efter
Ljusnan, äger elektriska kraftverk i Ljusne
och Voxna samt andelar i Dannemora,
Grängesbergs, Norbergs m. fl. mellansvenska gruvfält.
Sedan 1926 är Ströms bruks a.-b.
huvudintressent i bolaget. — Järnverket vid Ljusne by
anlades 1671 och utvidgades med flera
anläggningar i trakten; de s. k. gamla
Ljusneverken omfattade vid verkens försäljning till
L. 1886 bruken Sörljusne, Maråker,
Gull-gruva och Sunnäs. Vid Norrljusne uppfördes
1873—74 en masugn och 1876 en mek.
verkstad, vilka 1881 ingingo i L. Voxna bruk
grundades 1726, och bruksdriften övergick på
1850-talet till sågverksrörelse jämte
skogshantering. Wilh. H. Kempe i Stockholm och
Wilh. Röhss & komp, i Göteborg blevo
sedermera ägare av Voxna med tillhörande rika
skogstillgångar, vilka 1881 övergingo från
Kempe, som kort förut köpt den Röhsska
firmans andelar, till det då bildade L. G. H~r.
Ljuspenningar. I äldre tider utdelades till
tjänstemännen så mycket talgljus, som
erfordrades för deras tjänstgöring under den
mörka tiden av dagen. Enl. k. br. 15 mars
1803 skulle i stället utbetalas viss ersättning,
beräknad av Statskontoret vart femte år efter
gällande pris på ett lispund talgljus. Denna
ersättning, kallad 1., utbyttes efter 1850—51
års riksdag för de högre tjänstemännen mot
lönehöjning. L. för extra tjänstemän utbyttes
mot gratifikationer till dem, som genom flit
och skicklighet utmärkt sig. Ldht.
Ljusredskap, en sammanfattande
benämning på de många olika hållare, ställningar
och fästanordningar för artificiella
belysningskällor (se Belysning 2), som utbildats
sedan äldsta tider, ss. pärthållare och ljusknekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
