Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
Loa—Lobstein
110
Dagen tillbringas i vila på en hög sten el.
dyl. Den klättrar skickligt i träd, där den
gärna söker sig upp, då den förföljes. L.
förekommer endast i de stora skogarna och är
numera ytterst sällsynt i Sverige, där den
blott förekommer i s. Norrlands skogar.
Tidigare fanns den över hela landet. I mitten
av 1800-talet sköts den ännu i Skåne, och vid
början av 1900-talet levde en liten lostam i
skogsbygderna i n. Halland. För att skyddas
mot den överhängande fullständiga
utrotningen är den t. v. fridlyst i hela landet
t. o. m. utgången av 1935. x T. P.
Loa [lå a], sp., den prolog, som på
1500-och 1600-talet brukade föregå en comedia (se
d. o.) el. auto och fäste publikens
uppmärksamhet på det efterföljande skådespelet eller
prisade någon viss person. En 1. behövde ej
vara skriven av förf, till skådespelet; högst
stod loan på Lopes och Calderöns tid. K. A. H.
Loanda [låä’da], Säo Paolo de Loanda,
stadd port, kolonien Angola (se d. o.) på
Sydafrikas v. kust, vid en vik, 325 km s. om
Kongos mynning; omkr. 20.000 inv., därav
5,000 vita. Koloniens huvudhamn, ändpunkt
för banan till Malange; säte för guvernör och
biskop. Sandbankar tvinga större fartyg att
ankra 2 km utanför kusten. L. har
ångbåts-förbiudelser med Lissabon, Liverpool och
Hamburg. — L. grundades 1576 och var länge
centrum för slavhandeln på Brasilien.
Loa’ngo, kustlandskap i Nedre Guinea,
Afrika, mellan Kongomynningen och 4° s. br.
utan bestämda gränser. På 1600-talet
anla-des där portugisiska oeh holländska faktorier,
senare engelska och franska. Vid
fastställandet av den nya Kongostatens gränser (se
Kongo, sp. 1075) delades L. mellan Franska
Ekvatorialafrika, Portugisiska Västafrika
(Kabinda) och Belgiska Kongo.
Loasäceae, växtfamilj i Amerika,
företrädesvis i Anderna, hör till koripetalerna. Omkr.
230 arter, en- el. fleråriga, ofta med brännhår.
Blommorna äro tvåkönade, strålformiga.
Arter av släktena Blumenbachia, Cajophora och
Loasa odlas för de vackra vita, gula el. röda
blommornas skull. G. M-e..
Lob (grek. lobo’s, flik), anat., varje
huvuddel av ett flikigt organ, t. ex. lever, lunga.
Lobanov [labä’nof], Alek sej Boriss
o-v i t j, furst Lobano v-Ros torsk i j,
rysk diplomat (1824—96). Var envoyé i
Kon-stantinopel 1859—63 och ambassadör där 1878
—79, dessemellan bl. a. inrikesministerns
ad-joint 1868—78. L. blev ambassadör 1879 i
London och 1882 i Wien samt efterträdde
mars 1895 Giers som utrikesminister. Som
sådan konsoliderade han det ryska
inflytandet på Balkanhalvön, särskilt i Bulgarien, och
ledde den rysk-fransk-tyska interventionen
mot Japan 1895 (för ändring i
Shimonoseki-fredens villkor). (V. S-g.)
Lobat je’vskij [labat-], N i k od a j I v a n
o-vitj, rysk matematiker (1793—1856), prof,
vid univ. i Kazan 1816—46. L. är mest känd
som skapare av en icke-euklidisk geometri (jfr
d. o., sp. 556).
Lobau [låbå’], GeorgesMouton, greve
av L., fransk marskalk (1770—1838). Inträdde
1792 i armén, blev 1805 brigadgeneral och
Na-poleons adjutant, räddade efter slagen vid
Aspern och Essling maj 1809 den på Donauön
Lobau [lå’båu] sammanträngda franska hären
och gjordes därför till greve av Lobau.
Senare deltog L. i fälttågen 1812—13 och 1815,
blev dec. 1830 chef för nationalgardet och
1831 marskalk. C. O. N.*
Lobby [lä bi], eng., korridor, väntrum,
vesti-bul; särskilt i parlamentsbyggnader. —
Lobby i s t s, särskilt i U. S. A. personer, som i
korridorerna uppsöka folkrepresentanter för
att i eget intresse påverka dem. Dylik
påverkan, 1 o b b y i n g, och därvid bedriven
korruption ha föranlett särskilda lagar
(anti-lobbying acts) i många stater i U. S. A.
Lobelia, växtsläkte inom
fam. Campanulaceae, med över
200 arter, en- el. fleråriga
öi ter el. buskar (stundom
träd) i varma och
tempererade länder både i Gamla och
Nya världen. Vild i Sverige
är endast L. dortmanna,
notblomster, som växer i
sjöar med sandbotten, över
vattenytan höjer sig endast
den glesa klasen med sina
vita el. blåaktiga blommor.
Bladen sitta i rosett. Som
prydnadsväxter odlas bl. a. den
blåblommiga L. erinus (från
Sydafrika) och den bjärt
rödblommiga L. cardinalis (från
Förenta staterna).
Lobelia-arterna äro giftiga; flera
användas som läkemedel.
Svenska farmakopén upptar L.
in-flata (från Förenta staterna).
Lobe’ngula, hövding i
Ma-tabeleland (se R h o d e s i a).
Lobito bay [lå’bitåu béP],
vik och handelsplats på kusten av Angola.
Vid L. hamnstaden Benguela. Jfr Katanga.
Lo’bkowitz, tjeck, z Lobkovic, tjeckisk-tysk
ätt, känd sedan 1400-talet, delad på flera
linjer, av vilka en 1624 erhöll riksfurstlig
värdighet och 1786 hertigtitel av Raudnitz. —
W e n z e 1 (tjeck. V ä c 1 a v) Eusebius,
furste av L. (1609—77), deltog i trettioåriga
kriget, blev 1647 fältmarskalk och var 1669
—74 Leopold I:s ledande minister. Han
arbetade för ett gott förhållande till Frankrike
och undertryckte en resning i Ungern. -—
Georg (tjeck. Jifi), furste av L., hertig
av Raudnitz (1835—1908), var 1871 samt 1883
—1907 överste lantmarskalk i Böhmen, deltog
i den s. k. förlikningen 1890 (se Böhmen,
sp. 422—423) och var en av ledarna för den
tjeckiskt betonade godsägaradeln. A. A-t.
Loblinje, paleont., se Ammoniter, sp. 857.
Lob-nor, se L o p - n o r.
Lobstein [lä’p.ftäin], Jean Frédéric,
fransk religiös författare (1808—55), predikant
i olika reformerta församlingar (Freiburg i
Schweiz, Odessa, Basel m. fl. platser). Bland
L:s arbeten, som ofta översatts, må nämnas
»L’année chrétienne» (1856; sv. övers. 1864
—65) och »Tägliche Weckstimmen» (1855; sv.
övers. 1872), ofta i nya uppl. (B. A.)
Lobstein [lå’pftäln], Paul, elsassisk
protestantisk teolog (1850—1922), prof, i
dogmatik i Strassburg. L. tillhörde närmast den
s. k. Ritschlska riktningen. Bland håns
arbeten må nämnas »La christologie tradition-
Notblomster,
Lob Ma
dortmanna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
