Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Lobwasser—Locarno
112
Utsikt över Locarno.
nelle et la foi protestante» (1894; sv. övers,
s. å.) och »Études sur la doctrine chrétienne
de Dieu» (1907). (G. A-n.)
Lobwasser [lå’p-], Ambrosius, tysk
psal-mist (1515—85), jur. prof, i Königsberg.
översatte 1573, ehuru själv luteran, Marots och
Bezas franska psaltarparafraser i originalens
strofformer. Trots sitt ringa litterära värde
vunno L:s psalmer vidsträckt utbredning
Karl IX:s hovkapellmästare Torstenius
Jo-hannis översatte några, likaså Lars
Wiwal-lius, Carl Carlsson Gyllenhielm och A. Kempe.
N:r 183 och n:r 460 i 1819 års psalmbok äro
hämtade från L. Li.
Lobär pnéumonl, med., se
Lungsjukdomar. •
Local government board [låu’kol ga’vonmont
bå’d], eng., se Storbritannien,
förvaltning.
Locard [låkä’r], Edmond, fransk
krimi-nalist (f. 1877). Blev med. dr 1902 på en avh.
i rättsmedicin, studerade sedan juridik och
kriminalteknik samt blev 1910 chef för Lyons
polislaboratorium. L. har förvärvat stort
anseende som kriminaltekniker, bl. a. som
skriftexpert, chifferlösare (i fransk statstjänst
under världskriget) och som vetenskaplig
författare. Han har bl. a. skrivit handböcker i
polisteknik samt »Traité de criminalistique»
(1930 ff.). Sedan 1929 utger han Revue
Internationale de Criminalistique. Jfr H.
Söderman, »Brottets värld» (1927). A. A-t.
Locarno [låka’rnå], stad i schweiz. kant.
Ticino, vid Lago Maggiore; 11,200 inv. (1929).
L. ligger 205 m ö. h. i en helt italiensk trakt.
Klimatet är milt, vegetationen yppig- L. och
omgivande orter (Muralto, Minusio m. fl.)
uppsökas därför livligt som kurorter.
Föregången av långvariga diplomatiska
förhandlingar, hölls 5—16 okt. 1925 en kon
ferens mellan ombud för Tyskland (Luther
och Stresemann), England (Austen
Chamber-lain), Frankrike (Briand). Belgien (Vander
veide), Italien (Scialoja och sista dagen
Mus-solini), Polen (Skrzynski) och Tjeckoslovakien
(Benes). Den serie fördrag, som dessa 16 okt.
paraferade (det formliga undertecknandet
skedde i London 1 dec. s. å.), bildar en
vändpunkt i den internationella politiken efter
världskriget, i det att kontrahenterna där
såsom fullt jämlika och fritt handlande sökte
lägga en grundval för framtida vänskaplig
sammanlevnad. Huvudfördraget
(»Rhenför-draget») är ett garantifördrag mellan
Tyskland, Belgien, Frankrike, Storbritannien och
Italien, vilka där garantera upprätthållandet
av status quo i fråga om Tysklands gränser
till Frankrike och Belgien och
okränkbarhe-ten av dessa gränser, sådana de bestämdes i
Versaillestraktaten 1919. De förbinda sig att
vid kränkning härav omedelbart bistå den
makt Nationernas förbunds råd förklarar vara
angripen eller in flagranti angripits genom
överskridande av gränsen eller truppsamling
inom den demilitariserade zonen. Dessutom
förklara Tyskland, Belgien och Frankrike, att
de skola med fredliga medel bilägga alla slags
tvister dem emellan, som ej kunnat lösas
genom diplomatiens vanliga metoder. Hit
ansluta sig skiljedomsfördrag mellan Tyskland
och Frankrike samt Tyskland och Belgien.
Liknande skiljedomsfördrag ingick Tyskland
även ined Polen och Tjeckoslovakien, men
någon östlig garantitraktat kunde ej
åstadkommas. En sådan ersattes i viss mån
genom särskilda avtal mellan Frankrike, Polen
och Tjeckoslovakien; dessa tre makter, i
analogi med Rhenfördragets bestämmelser,
ut-fäste sig att vid oprovocerat anfall
omedelbart komma varandra till bistånd.
Entente-makterna avgåvo dessutom i en kollektiv not
till Tyskland en tolkning av artikel 16 i
Nationernas förbunds akt, avsedd att
underlätta Tysklands inträde i Nationernas
förbund. Tysk anslutning till förbundet
förutsattes som en följd av Locarnoavtalen, liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
