Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Loeb—Lofoten
125
35 % judar). Huvudstad i vojevodskapet L.
(19,034 kvkm, 2,252,769 inv. 1921);
biskopssäte; högskola för social vetenskap och
ekonomi. L. är medelpunkten för Polens
viktigaste textilindustridistrikt (1.510 fabriker
med 143.213 arbetare 1927), som även
omfattar Pabjanice (34.967 inv. 1921), Zdunska
Wola (18.923 inv.), Zgierz (21,129 inv.),
To-maszöw Mazowiecki (28,285 inv.), Zyrardöw
(21,336 inv.) m. fl. städer och har stora
spinnerier för bomull (1,517,341 spindlar), ull
(598.452 spindlar) och jute samt väverier. —
L. som industristad leder sitt upphov från
1830-talet, då ryska regeringen införde tyska
textilarbetare och de första fabrikerna
an-lades. Staden växte med amerikansk fart
under de gynnsamma konjunkturer, som
upp-stodo genom Rysslands tullpolitik mot
Tyskland (1820: omkr. 780 inv., 1880: 47,625 inv.,
1897: 315,209 inv.). Ett allvarligt avbräck led
L. genom världskriget (om i trakten av L.
utkämpade strider se Polsk-ryska
fronten) och dess följder. Staden har emellertid
raskt återhämtat sig.
Loeb [ty. uttal löp, amerik. uttal ofta 1:11b],
Jacques, judisk-amerikansk fysiolog (1859
—1924), 1892 prof, i Chicago, 1902 i Berkeley
och sedan 1910 medlem av
Rockefellerinsti-tutet. L. gjorde sig känd som ivrig
förespråkare av en rent mekanistisk uppfattning av
livsföreteelserna. Han skrev bl. a. »Die
che-mische Entwicklungserregung des tieiischen
Eies» (1909), »Proteins and the theory of
colloidal behavior» (1922). E-k N-d.
Loebell [16’-], Friedrich Wilhelm
von, tysk ämbetsman och politiker (f. 1855).
Var 1885—1900 lantråd, 1904—09
rikskanslichef (från 1907 som understatssekr.) samt
överpresident i Brandenburg 1909—10 och
1917—18. Dessemellan var han april 1914—
aug. 1917 pieussisk inrikesminister. Han var
1898—1900 (konservativ) led. av riksdagen
och 1901—04 led. av preussiska lantdagen.
L. vann rykte som dugande ämbetsman och
var furst Biilows förtrogne inrikespolitiske
medhjälpare under dennes rikskanslerstid.
1925 hade L. betydande andel i Hindenburgs
val till rikspresident. V. S-g.
Loen, socken i Stryns pastorat, Sogn og
Fjordane fylke, Norge, s. ö. om Nordfjorden,
bekant för naturskönhet, särskilt kring sjön
Loenvand (10.2 kvkm) och i dalgången
Upp emot Jostedalsbreen. Vid ett skred över
gårdarna kring Bödal 16 jan. 1905 omkommo
60 pers. K. V. H.*
Loenbom [lön-], Samuel, historisk
samlare (1725—76). Blev student 1743 och
amanuens hos rikshistoriografen 1762. L. skaffade
sig ett namn genom flitig verksamhet som
historisk samlare och utgivare. I främsta
rummet böra nämnas »Handlingar till k. Carl
XI:s historia» (15 saml., 1763—74),
»Historiska märkvärdigheter» (4 dir, 1767—68; ny
uppl. 1768—75) och »Anecdoter om
namnkunniga och märkvärdiga svenska män» (3 dir,
1770—75). Han författade även »Magni
Stenbocks lefverne» (4 dir, 1757—65) samt
åtskilliga andra historiska och biografiska
arbeten. (O. W-n.)
Loening [lö’n-], E d g a r, tysk stats- och
kyrkorättslärare (1843—1919), bror till R. L.
Blev prof. 1877 i Dorpat, 1883 i Rostock och
126
1886 i Halle. L. utgav bl. a. »Geschichte des
deutschen Kirchenrechts» (2 bd, 1878),
»Lehr-buch des deutschen Verwaltungsrechts» (1884)
och »Grundzüge der Verfassung des Deutschen
Reichs» (1901; 4:e uppl. 1913). Han var
med-utgivare av »Handwörterbuch der
Staatswis-senschaften» (1889—97; 3:e uppl. 1908—11).
Loening [lö’n-], Richard, tysk rättslärd
(1848—1913), bror till E. L. Blev jur. dr 18 9,
e. o. prof, i Heidelberg 1878, prof, i Jena 1882.
Författade bl. a. »Die Widerklage im
Reichs-Civilprocess» (1881) samt, inom sitt
specialfack, den historiskt behandlade
straffrättsvetenskapen, »Grundriss zu Vorlesungen iiber
deutsches Sträfrecht» (1885), »Die
strafrecht-liche Haftung des verantwortlichen
Redac-teurs» (1889) och »Geschichte der
strafrecht-lichen Zurechnungslehre», I (1903). Bidrog
även till Shakespeareforskningen (»Die
Ham-let-Tragödie Shakespeare’s», 1893). C. G. Bj.
Loew [löv], Oscar Carl Benedikt,
tysk kemist och växtfysiolog (f. 1844). L. har
bl. a. gjort sig känd genom upptäckten av
enzymet katalas samt genom den fortfarande
använda framställningsmetoden av
formalde-hyd (se d. o.) ur metylalkohol med koppar
som katalysator. I. B.
Loewy [lö’vy el. lövi’], Moritz
(Mau-r i c e), österrikisk-fransk astronom (1833—
—1907), blev efter anställning 1855—60 vid
observatoriet i Wien 1860 anställd vid
observatoriet i Paris, vars dir. han blev 1896 och i
vilken befattning han kvarstod till sin död.
L. var en driven kalkylator och utförde ett
flertal bestämningar av kometbanor. Han var
därjämte en skicklig och mångsidig
observatör. Som instrumenttekniker har L. skapat
sig ett berömt namn genom uppfinningen av
teleskoptypen, équatoréal coudé. Medelst detta
instrument kan man observera successivt
olika delar av himlen från en och samma
plats i observationsrummet, enär okularet är
placerat i polaraxeln, i vilken ljuset från
objekten införes med hjälp av två vridbara
speglar. Härmed är det viktiga problemet
löst att från ett slutet rum kunna successivt
observera el. fotografera himlen under för
observatören konstanta och behagliga
förhållanden. L:s förnämsta astronomiska verk är
den fotografiska månatlas, vilken han i
förening med Puiseux utarbetade på grundval
av fotografier, tagna med Parisobservatoriets
équatoréal coudé. L. har inlagt förtjänster
om den internationella fotografiska
himmels-kartan (Carte du ciel} och omorganiserat den
franska nationalefemeriden, Connaissance des
temps. K. Lmk.
Lofoten, ögrupp på Norges n. v. kust,
Nordland fylke, mellan Vestfjorden i s. ö. och
Ishavet i n. v. (se karta vid Norge).
Omfattar bl. a. öarna Vågöy el. Östvågöy (521,56
kvkm, 6,329 inv. 1920), Gimsöy (47.60 kvkm,
469 inv.), Vestvågöy (413,69 kvkm, 9,712 inv.),
Flakstadöy (105.60 kvkm, 1,074 inv.),
Moske-nesöy (209,70 kvkm, 1,621 inv.) samt de
ytterst i havet belägna Væröy (7,54 kvkm, 862
inv.), Röst (3.60 kvkm, 586 inv.) och
Skom-vær (med stor fyr), varjämte fiskarna till
L. pläga räkna Hinnöys (se d. o.) kust mot
Vestfjorden. De inre öarna skiljas av trånga
nord—sydliga sund, vari starka tid
vattens-strömmar uppstå. Från ö. framträder L. på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
