Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Lodlina—L6dz
124
utbredning, är ett ytterst värdefullt pälsdjur.
Panterlon, L pardina, till färgen rödbrun
med svarta fläckar och strimmor, finnes i s.
Europa. Skinnet lämnar ett värdefullt
pälsverk, och köttet anses som en läckerhet.
Sumplon, lokatten el.
djungelkatten, L. (Catolynx) chaus, förekommer
i större delen av Afrika och s. och v. Asien.
Höjden över bogen är 35—40 cm, och färgen
är gulgrå till gråbrun med mörka
tvärstrimmor. T. P.
Lodlina, se Lödning.
Lodlinje, den riktning ett fritt hängande
snöre med vidfäst lod intar, när det befinner
sig i vila.
Schematisk framställning av ljudvågsförloppet vid
Behms ekolodanläggning.
Lödning, mätning av vattendjupet på hav
och insjöar m. m. Vetenskaplig 1.
förekommer vanl. på de stora haven vid
undersökning av vattnets temp. och beskaffenhet
(vattenprov) samt av bottnens beskaffenhet. Till
tryggande av fartygs navigering utföres 1.
dels i form av sjömätning (se d. o.) i
och för sjökorts upprättande, dels som ett
direkt led i fartygets navigering. Även vid
undervattensarbete företages 1.
L. utföres med lod. Två grupper lod
finnas, h a n d 1 o d och djuplod. Handlodet
består i regel av ett m långt, blyfyllt
järnrör, lodet, vilket påstickes linan, en
omkr. 100 m lång 6-garnslina, försedd med
en knävring 2 m från lodet för att hålla i
vid lodhyvning samt insplitsade släta el.
knopförsedda märlingsgarn för varje m
intill 20 m och därefter för varje 10-tal m.
De äldre djuphandloden ha numera h. o. h.
ersatts av mekaniska
djuplodapparater, medelst vilka 1. kan göras mindre
beroende av fartygets fart genom vattnet. I
allm. är vid dessa lodapparater linan av fin
ståltråd, och djupet avläses på ett
omedelbart ovanför lodet anbragt instrument, där
vattentrycket verkar på så sätt, att djupet
efter lodets hemvindande kan avläsas genom
uppmätning av längden av den luftpelare,
som av vattentrycket hoppressats i en
cylinder, ofta av glasrör. Dylika
lodningsappara-ter äro Thomsons (lord Kelvins), Bambergs,
Cooper & Wigzells, Bassnets, Hechelmanns
och Henzes. För djupsjölodningar finnas
särskilda större apparater, understundom
benämnda b a t o m e t r a r, ss. Brooks,
Beeknap-Sigsbees och Bailies. med vilka man använder
en järncylinder, belastad med vikter, som
utlösas, när lodet når botten.
Tanken att använda ekot för bestämning av
vattendjupet framkom redan 1912. Doktor
Behms (Kiel) ekolod var ett av de första.
Djupmätningen grundar sig på uppmätning
av e k o t i d e n, d. v. s. tidsförloppet mellan
en explosion el. dyl. under och nära
vattenytan och återkomsten av det från havsbottnen
reflekterade ekot. Vattendjupet (d) erhålles
ur formeln 2 d = V T, där V är ljudets
hastighet och T den av tidmätaren angivna
ekotiden. Är T riktigt bestämd och V exakt
bekant, så erhålles under förutsättning, att
ljudet reflekterats från en punkt, belägen
lodrätt under fartyget, det rätta vattendjupet
för fartygets ställe. Nutida ekolodapparater
kunna anses medgiva nöjaktigt bestämmande
av T. Storleken av V varierar med vattnets
temp. och salthalt samt med vattentrycket.
Hastighetsvärdet ligger för olika djupskikt
mellan 1,400 och 1,620 m per sek. För att
erhålla stor noggrannhet har brittiska
amiralitetet nyligen (1929) utgivit
korrektionsta-beller, »Tables of the velocity of sound in
pure water and sea water» etc. Ljudet
åstadkommes på olika sätt vid olika apparater
och på olika djup, t. ex. för djup från
12 till 200 m av en mekanisk el. elektrisk
hammares slag mot fartygssidan och för
största djup genom explosion av en
sprängladdning.
På fartyg, försedda med
undervattenssig-nalmottagare, kan djupet bestämmas medelst
lodbomber. Ett tersur igångsättes vid
lodbombens fällande samt avläses, då lodbombens
explosion vid anslag mot sjöbottnen höres.
Lodbomben är så konstruerad, att dess
sjunk-hastighet är 2 m/sek. För att undersöka om
visst minimidjup finnes i en farled användas
släp- el. signallod. som grunda sig på
luftdrakens princip och ställas för att »skära ned»
genom vattnet till visst bestämt djup. Sådana
lod äro James’ (»submarine sentry»), svensken
Sjöstrands signallod, Heyns m. fl. ö-g.
Lodoicèa, bot., se Palmer.
Lodomèrien, se G a 1 i z i e n, sp. 322.
Lodrät, mat., kallas urspr. en rät linje, vars
riktning sammanfaller med lodlinjens. I
överflyttad mening begagnas ordet 1. stundom i
st. f. orden perpendikulär och v i
n-k e 1 r ä t. I. F.*
Lodur (isl. Lödurr), enl. »Vpluspa» en gud,
som jämte Oden och Höner (se d. o.) skapade
de första människorna; L. gav dem blod och
livsfärg. I andra sagor omtalas Loke tills, m.
Oden och Höner; måhända är därför L. ett
annat namn för Loke. E. W-én.
L6dz [lodj]. Polens näst största stad och
en av dess främsta industriorter, 120 km v. s. v.
om Warschau; 597,183 inv. (1929; omkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
