Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lokrume - Loksele - Lokstad - Loksvulster - Lokträ - Lo Kuan-chung - Loligo - Lolium - Lolland, Laaland - Lolland-Falsters stift - Lollarder, Lollharder - Lolo - Lom - Lom (herred) - Lomami, Lomani - Lombard - Lombardi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
Loksele—Lombardi
150
Engelskt rajgräs,
Lolium perenne.
Norra kontraktet. Kyrkan invigdes med nuv.
rakslutna kor 1277. Av en
1100-talsanlägg-ning återstår bl. a. det enskeppiga långhusets
nordmur. Galleritorn i väster.
Loksele, se Sele.
Lokstad, den del av bogen, mot vilken
lokan vilar.
Loksvulster, veter., små, av vanliga
varbak-terier förorsakade svulster i lokstäderna. L.
skola öppnas och varhålan renspolas med
antiseptiska lösningar. För att förekomma 1.
tvättas lokor och lokstäder emellanåt med
sublimatlösning. Djupliggande
bogsvulst är en svårartad, större svulst i en
av bogens muskler och lymfkörtlar
därinnanför, ofta förorsakad av en särskild bakterie
(Bothryomyces equi). Den kräver en mera
ingående operation. E. T. N.
Lokträ, se Sele.
Lo Kuan-chung, se Kinesiska
språket och litteraturen, sp. 744.
Lollgo, se Bläckfiskar, sp. 608.
Lo’lium, grässläkte med sammansatt ax och
två- el. flerblommiga, platta småax, som
vända ena kanten
mot axfästet. L.
temulentum, d å
r-r e p e, är ett
en-årigt ogräs särskilt
bland vårsäd (upp
till mellersta
Sverige men numera
täml. sällsynt). Det
har giftiga korn,
som förorsaka
yrsel och mattighet.
Det fleråriga L.
pe-renne, engelskt
r a j g r ä s, odlas
som foderväxt och
i gräsmattor och
finns även vilt el.
förvildat ända upp
i Norrland.
Likaledes odlas det
närstående L.
multiflo-rum, italienskt
r a j g r ä s, som
avviker genom
borstbärande yttre blom-
fjäll; förvildat i s. Sverige. G. M-e.
Lo’lland, L a a 1 a n d, dansk ö i Östersjön,
skild från Själland i n. av
Smaalandsfarvan-det, från Langeland i v. av Langelands Bält
och från Falster i ö. av Guldborgsund; 1,244
kvkm, 60 km lång, 26—35 km bred, 86.544
inv. (1925). Fem städer: Nakskov, Rödby,
Maribo, Nysted och Saksköbing. Landytan är
låg, högsta punkt 30 m ö. h. På s. och v.
kusterna ligga flera landområden under
havets nivå och skyddas av vallar mot havet.
Bördig jordmån; särskilt odlas korn, vete och
sockerbetor. 126 kvkm skog. Talrika
herrgårdar. Med Falster förbindes L. genom två
broar; fem järnvägar överkorsa ön. L. bildar
tills, m. Falster Maribo amt och L o 11
and-Fa Is ter s stift (se d. o.). Under
medeltiden var L. ofta utsatt för vendiska angrepp.
På 1200- och 1300-talet lydde L. vid flera
tillfällen under danska prinsar och
holstein-ska herrar. 1658—60 hölls ön besatt av Karl
X Gustav. P. E-t.
Lolland-Falsters stift, Danmark, omfattar
Maribo amt och Bogö av Præstö amt (6
kontrakt, 68 pastorat); 134,817 inv. (1925).
Lollärder, Lollharder (trol. av boll.
lollen, sjunga sakta), anhängare av en
from-hetsrörelse, som de av J. Wycliffe (se d. o.)
utsända vandrarpredikanterna framkallat.
Den åsyftade en religiös reformation efter
biblisk och urkristen förebild. Rörelsen, som
redan på 1380-talet fick ett visst
social-revolutionärt inslag (se Bondekrig, sp.
803), vann i början enorm framgång, men
sedan lollardhataren Ph. Arundel 1396 blivit
Canterburys ärkebiskop och huset Lancaster
1399 kommit på tronen, enade sig kyrka och
regering i att söka utrota kätteriet. 1401
infördes inkvisition och kättarbränning, och
1409 förbjöds översättning el. läsning av
bibeln utan konvokationernas godkännande. Till
dem, som måste bestiga bålet, hörde också l:s
främste ledare, den tappre och vidsynte sir
John O ld ca s 11 e. Rörelsen sjönk nu mer
och mer undan i det fördolda men bibehöll
sin makt i form av en antiklerikal
folkstämning och en böjelse för bibelläsning och
kon-ventikelväsen, som på 1500-talet erbjöd
lutherdomen en anknytningspunkt och sedan
levde upp i puritanismen och
independentis-men. Litt.: J. C. Cärrick, »Wycliffe and the
lollards» (1908); J. Gairdner, »Lollardy and
the reformation in England» (4 bd, 1908—13);
H. B. Workman, »John Wyclif» (2 bd,
1926). E. Nwn.
Lolo [lå’lå], folkstam i svårtillgängligare
bergstrakter av de kinesiska provinserna
Si-chuan, Kuei-chou och Yün-nan. Till
utseendet mindre »mongoliska» än kineserna
(särskilt genom sina raka och höga näsor), äro 1.
naturfolksstammar, sysselsatta med enklare
jordbruk, boskapsskötsel, jakt och fiske.
Kvinnans ställning är fri och otvungen. L.
dyrka de dödas andar och varjehanda
naturandar. Deras språk torde snarast tillhöra de
tibetoburmanska. En egen skrift är
tillskapad under påverkan av den kinesiska. B. Kgn.
Lom. 1. Se Åra. — 2. Se L o m s 1 ä k t e t.
Lom, norskt herred i Opland fylke,
omfattar Ottas dal (bidal till Gudbrandsdalen) och
omgivande fjäll, bl. a. Jotunfjällens högsta
partier; 1,948 kvkm, därav 1,789 kvkm
improduktiv mark; 2,443 inv. (1920). Livlig
turisttrafik. I L. sogn, vid Ottavatn, en
märklig treskeppig stavkyrka, uppförd trol. omkr.
1200.
Lomami, Lomani, vänsterbiflod till Kongo.
Upprinner i Katanga och mynnar nedanför
Stanleyville. Omkr. 1,200 km.
Lombär<J, person från Lombardiet.
Lombar-der kallades under medeltiden de
norditalienska bankirer, som till stort antal slogo
sig ned i det övriga Europa, bl. a. i
Londons City vid Lombard Street. Då en
huvudgren av deras verksamhet bestod i att bevilja
lån mot handfången pant, har namnet 1
om-bar d 1 å n uppstått och fortlevat till våra
dagar, särskilt i Tyskland, för lån mot pant
av värdepapper m. m. Även i Sverige brukas
uttrycket för privatbankers lån i riksbanken
mot hypotek av obligationer. Räntan på
sådana lån, lombard ränt a, är vanl. 1 %
högre än växeldiskontot. O. Å.
Lomba’rdi, se Lombard o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
