Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - London - Sport - Svenskarna i London - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
London (Svenskarna
i London—Historia)
170
mellan Oxfords och Cambridges universitets
lag. Hästsportens två stora årshändelser äro
Epsom summer meeting och Ascot week (jfr
Ascot, Derby och Epsom).
Nationalsporten cricket utövas särskilt under juli på
Lord’s cricket ground i S:t John’s Wood i
Paddington. Årets största fotbollshändelse är
cupfinalen, som spelas under april månad på
Wembley stadion (93,000 åskådarplatser)
mellan de två bästa professionella fotbollslagen i
England. I Wimbledon hållas berömda
tennistävlingar.
Svenskarna i London. Den svenska
kolonien i L. räknar omkr. 2,000 medl. Svenska
församlingen i L. grundades 1710. Den bär
namnet Ulrika Eleonora församling och har
1,175 inskrivna medl. (1930). Dess kyrka (bild
35) är belägen vid Harcourt Street, Marylebone.
Svenska sjömanskyrkan vid Lower road,
Ber-mondsey, i omedelbar närhet av de stora
trä-varudockorna, utför en synnerligen
betydelsefull verksamhet för svenska sjömän. Kyrkan
invigdes 1906; den ombyggdes och utvidgades
avsevärt 1930. Dess läsrum hade 1929 20,456
besök av sjömän. Svenska skolan i L.,
upprättad 1908, meddelar nu fullständig svensk
undervisning upp till tredje klassen i
realskolan. Elevantalet uppgår till över 70 per år.
Bland välgörenhetsföreningarna märkas
Svenska välgörenhetsföreningen och Swedish
wo-men’s relief fund, vilka genom frivilliga
bidrag huvudsaki. sörja för fattigvården inom
sv. församlingen. An glo-Swedish society
arbetar för att stärka de kulturella
förbindelserna mellan Storbritannien och Sverige.
Svenska handelskammaren i L. bildades 1906
för att främja det ekonomiska utbytet mellan
resp, länder och har 1930 omkr. i,000 medl.,
av vilka 2/g äro britter. Den utger
månadsskriften The Anglo-Swedish Trade Journal.
Historia. L. omnämnes tidigast av Tacitus,
som berättar, att Londinium omkr. 62 e. Kr.
»hade stort anseende för antalet av sina
köpmän och sin handelsrörelse». Det är oklart
huruvida L. grundlädes av de romerska
trupper, som 43 e. Kr. inträngde i s. ö. England,
eller om den romerska staden vuxit fram
kring en tidigare stad. Det romerska L. låg
på två höjder, nu markerade av Leadenhall
market i ö. och S :t Paulskatedralen i v.
Romarna uppförde i 1 :a årh. e. Kr. en mur kring
L.; den omslöt ett område, större än någon
annan romersk stad i England. Fragment av
muren finnas ännu kvar. Den hade urspr. tre
portar, vilkas namn kvarleva i de nuv.
Ald-gate, Aldersgate och Ludgate. Beda (d. 735)
beskriver L. som en stor marknadsplats,
besökt av främmande köpmän. De romerska
befästningarna och byggnaderna fingo
förfalla under det saxiska väldet. Alfred den
store återupprättade staden, förbättrade
murarna (886) och gjorde staden till
Englands huvudstad. 994 byggdes den första bron
över Thames. Vilhelm Erövraren fastställde
stadens rättigheter i ett särskilt dokument
(charter) och byggde Vita tornet (White
to-wer) 1078 på en plats, där redan romarna
anlagt ett fästningsverk. I Magna charta
(1215) utlovades, att alla L:s gamla fri- och
rättigheter skulle vidmakthållas. Mayorns
ämbete dateras från 1191, och under en lång
tid därefter synes L. ha styrts av en mayor
Bild 35. Svenska kyrkan vid Harcourt Street.
jämte, al der men (åldermän, rådmän), stödda
på en folkförsamling. Under 1200- och
1300-talet led L. upprepade gånger av
eldsvådor, hungersnöd och pest, varigenom
massor av dess inv. omkommo. 1381 gjorde
Wat Tyler uppror, som slogs ned av lord
mayor Walworth vid Smithfield. Vid detta
tillfälle, liksom vid Jack Cades uppror 1450,
brändes och förstördes många byggnader i L.
Under 1500-talet var Westminster ännu en
liten stad på rätt långt avstånd från City;
förbindelseleden mellan dem var Strand,
vägen på flodstranden. Vid denna lågo många av
adelns präktiga residens. Ännu bevara många
sidogator vid Strand i sina namn minnen av
dessa aristokratiska residens
(Northumber-land, Essex o. s. v.). De patriotiska borgarna
i L. gåvo under Elisabet storslagna bidrag i
form av krigsfolk och penningar för att
försvara landet mot den spanska armadan.
Inbördeskriget på 1600-talet fann L:s borgare
på puritanernas sida. Staden bevittnade Karl
I:s avrättning vid Whitehall i jan. 1649. 1665
led L. svårt av pesten (»den stora plågan»),
som berövade staden en femtedel av dess inv.
Följ, år hemsöktes den av en stor eldsvåda,
som ödeläde mer än 13,000 hus, S:t
Paulskatedralen, börsen, 86 kyrkor och de flesta av
gillenas hus. Det ekonomiska värdet av det
ödelagda uppskattades till den för sin tid
enorma summan av 10,730,500 pd st. Towern,
Westminster abbey, Westminster hall,
Guild-hall och Whitehall räddades dock undan
katastrofen. Vid återuppbyggandet gjordes
gatorna bättre och bredare, och husen
uppfördes av solidare material. Den store
arkitekten sir Christopher Wren skapade S:t
Paulskatedralen och 53 församlingskyrkor. Under
drottning Anna (reg. 1702—14) började L.
antaga sitt moderna utseende. Gordonupploppet
1780, varvid fängelserna förstördes och
fångarna kommo ut, förorsakade nya eldsolyckor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
