Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - London - Historia - Litteraturanvisningar - London (Ontario) - London, Jack - Londondeklarationen - Londonderry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
London—Londonderry
172
Många av de vackraste byggnaderna stamma
från 1700-talets senare hälft, så t. ex.
Man-sion house, hästgardeskasernen (Horse guards)
och Somerset house (skattemyndigheternas
säte). Under 1800-talet var
byggnadsverksamheten enorm. Då uppfördes bl. a.
myntet, tullhuset, Buckingham palace,
huvudpostkontoret, British museum, National
gal-lery, parlamentshuset och Law courts.
Praktiskt taget hela det nuv. West End byggdes
denna tid, och då anlades el. ombyggdes de
viktigaste av de. stora genomfartsstråken —
Regent street, Queen Victoria Street och
senare Oxford street, Shaftesbury avenue,
Cha-ring cross road m. fl. Under senaste
årtiondet har Kingsway kommit till samt Fleet
street och Strand vidgats och förbättrats.
Därtill kommer kommunikationsmedlens enorma
utveckling, bl. a. genom tunnelbyggnaderna
under Thames. 1903 stod den katolska
West-minsterkatedralen färdig, 1907 krigsdep:s hus,
Victoria and Albert museum 1909, London
county hall (stadshuset; se bild på pl. 2 vid
art. Engelsk konst) och hamnstyrelsens
hus vid Trinity square 1920 (bild 18) samt på
allra senaste tiden väldiga komplex för kontor
och byråer, sådana som Adelaide house (se bild
på pl. 2 vid art. Engelsk konst), Bush
house, Imperial Chemical Industries house,
India house m. fl. L:s folkmängd kan icke
med någon större exakthet uppgivas för mer
än två årh. tillbaka i tiden. Den uppgick
till omkr. 700,000 år 1700, till 900,000 år
1800 och 1,300,000 år 1821. R. L-dm.
Litteraturanvisningar: »Survey of L.», utg.
av London county council (hittills 12 bd,
1900 f f.); H. B. Wheatley, »L. past and
present» (3 bd, 1891) och »The story of L.»
(1904; 5:e uppl. 1930); Sir W. Besant,
»Survey of L.» (1902—08) m. fl. arbeten; G.
Un-win, »Gilds and companies of L.» (1908); H.
Vallentin, »L. Skildringar» (1912); G. M.
Da-vies, »Geological excursions round L.» (1914);
Sir J. G. Broodbank, »History of the port
of L.» (2 bd, 1921); »An inventary of the
his-torical monuments in L.», utg. av The Royal
commission on historical monuments (5 dir,
1924—30); J. Mortensen, »L. av i dag» (1926).
London [la’ndon], stad i prov. Ontario,
Kanada, på Ontariohalvön vid Thames river;
66,132 inv. (1928). Medelpunkt i ett rikt
jordbruksområde; livlig handel med dess
produkter. Omfattande industri (jordbruksmaskiner
och -redskap m. m.). Säte för en anglikansk
ärkebiskop, en rom.-kat. biskop och ett univ.,
Western Ontario, gr. 1878 (1,121 stud. 1927).
London [la’nden], Jack, amerikansk
författare (1876—1916). Förde alltifrån
barndomen ett skiftande och
kringströvande liv.
Tian debuterade som
författare 1900 med
»The son of the wolf»
(sv. övers. 1908) och
utgav sedan en mängd
mycket populära, även
till sv. översatta
berättelser och romaner,
t. ex. »The people of
the abyss» (1903; sv.
övers. 1910), »The call
of the wild» (1903;
sv. övers. 1907), »The sea-wolf» (1904; sv.
övers. 1909), »Before Adam» (1907; sv. övers.
1909), »Martin Eden» (1909; sv. övers. 1912;
självbiografisk) etc. L. var både romantiker
och naturalist, framför allt bekant som
skildrare av djur och vildmark. Han uppehåller sig
med förkärlek vid livets hårda och brutala
sidor. I sv. övers, utgåvos L :s »Samlade
skrifter» i 32 bd 1917—22. Se Charmian London,
»Jack L.» (1921; sv. övers. 1922). S. B.L.
Londondeklarationen, det förslag till
internationell överenskommelse ang. vissa till
sjökrigsrätten hörande ämnen, vilket
utarbetades på en konferens i London 4 dee. 1908
—26 febr. 1909. På andra fredskonferensen
i Haag 1907 (jfr Haagkonferenser)
hade antagits en konvention om en
internationell prisdomstol. Äret därpå utfärdade
brittiska regeringen inbjudning till en
konferens med syfte att bestämma »allmänt
erkända folkrättsliga grundsatser» i
prisdom-stolskonventionens mening. Inbjudna blevo
övriga stormakter (Tyskland, Förenta
staterna, Österrike-Ungern, Frankrike, Italien,
Japan och Ryssland) samt, av särskilda skäl,
Spanien och Nederländerna.
Resultatet av konferensens arbeten är
sammanfattat i en 26 febr. 1909 daterad
deklaration rörande sjökrigsrätten. I särskilda
kapitel givas där bestämmelser om blockad i
krigstid, om krigskontraband, om otillåtet
(neutralitetsvidrigt) bistånd åt krigförande
(assistance hostile), om förstörande av
neutrala priser, om förändring av flagga (från
fientlig till neutral), om fartygs (el. lasts)
fientliga el. neutrala egenskap, om
konvoje-rande, om motstånd vid visitationsrättens
utövande samt om skadestånd. Dessa
bestämmelser, vilka förklaras åtgöra ett odelbart
helt, äro avsedda att tills, m. förut, särskilt
på andra Haagkonferensen, antagna regler
utgöra en i det närmaste fullständig
kodifi-kation av sjökrigsrätten. I deklarationens
in-ledningsbestämmelse ha de tio makterna
ansett sig kunna proklamera, att dess innehåll
en substance motsvarar allmänt erkända
folkrättsgrundsatser.
Varken deklarationen eller
prisdomstolskon-ventionen har av någon stat ratificerats. Vid
världskrigets utbrott 1914 förklarade sig
emellertid på amerikansk förfrågan Tyskland och
Österrike-Ungern beredda att tillämpa L., om
detta skedde även från motsidan,
ententemak-terna att tillämpa den med vissa tillägg och
ändringar. Dessa ändringar blevo under
krigets fortgång alltmera genomgripande, och
från juli 1916 annullerades på ententesidan
deklarationens partiella tillämpning.
Centralmakterna frigjorde sig även så småningom
från dess bestämmelser. Litt.: A. Hold von
Ferneck, »Die Reform des Seekriegsrechts
durch die Londoner Konferenz 1908—09» (i
Stier-Somlo, »Handbuch des Völkerrechts», 4,
1914); C. A. Reuterskiöld, »Folkrätt», II
(1928). Hj.Hd. (ö. U.)
Londonderry [la’ndenderi]. 1. Grevskap i
n. v. Nordirland; 2,075 kvkm, 94,534 inv.
(1926), därav 41,6 % katoliker, ö. gräns bilda
Bann och Lough Neagh, n. v. havsviken Lough
Foyle. Huvudnäring: boskapsskötsel.
Linneindustri. — 2. L. el. D e r r y, stadsgrevskap
och huvudstad i grevsk. L., vid floden Foyle,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
