Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lonicera - Lonke - Lónyay, Menyhért, greve av Nagy-Lónya - Loo, van - Lood - Loofs, Friedrich - Loomis, Elias - Looping the loop el. Looping - Loos, Loos-en-Gohelle - Loos, Cornelius - Looström, Carl Ludvig - Lope Félix de Vega Carpio (Lope de Vega)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
Lonke—Lope Félix de Vega Carpio
180
Vildkaprifol, Lonicera
periclymenum. Try, Lonicera xylosteum.
Båda ha starkt välluktande blommor och odlas
som spaljéväxter. Undersläktet Xylosteum
innehåller upprätta buskar med tvåblommiga
blomställningar. Hit höra två svenska arter,
L. coerulea, b 1 å t r y, vild endast i Dalarna
och Västmanland, med svartblå,
sammanvuxna bär, och den allmännare L. xylosteum,
try, med mörkröda, nästan fria bär. Den
senares hårda, sega ved begagnas till pipskaft
och räfspinnar m. m. Som prydnadsbuskar
odlas även flera utländska arter, t. ex.
L-tatarica (från Sibirien och s. ö. Ryssland),
r o s e n t r y, med ljusröda och L. alpigena
(från Alperna, Kaukasus m. m.), a 1 p t r y,
med mörkröda blommor. G. M-e.
Lonke, bot., se C a 1 li t r ic h ac e a e.
Lönyay [lå’njai], Menyhért, greve av
Nagy-Lönya, ungersk politiker (1822—
84). Blev 1848 understatssekr. i Kossuths
ministär, flydde efter självständighetskampens
misslyckande men fick amnesti och återvände
1850. Han blev 1867 finansminister i
ungerska ministären, 1870 i österrikisk-ungerska
riksministären och var 1871—72 ungersk
konseljpresident. L. utgav bl. a. en biogr. över
Széchenyi (ty. övers. 1875). — Till samma
släkt hör furst (sedan 1917, förut greve) E 1
e-m é r L. (f. 1863), som en tid var diplomat
och 1900 blev g. m. kronprins Rudolfs änka,
Stephanie, dotter till Leopold II av Belgien.
Loo, van [fan lå’], holländsk-franska
målare, se V a n 1 o o.
Lood [låd], holl., lod; 10 g, förr = 1/32 pond.
Loofs [låfs], Friedrich, tysk evangelisk
teolog (1858—1928), en av den senare tidens
mera betydande forskare på dogmhistoriens
område. Han blev prof, i kyrkohistoria 1886
i Leipzig och 1888 i Halle. Stod teologiskt
Ritschl nära. Bland hans arbeten må
nämnas »Leitfaden zum Studium der
Dogmen-geschichte» (1889; 4:e uppl. 1906),
»Grund-linien der Kirchengeschichte» (1901; 2:a uppl.
1910), »Symbolik», I (1902), »Wer war Jesus
Christus?» (1916). (G. A-n.)
Loomis [lö’mis], Elias, amerikansk
astronom (1811—89). Var prof, vid Yale-univ. i
New Haven och utförde bl. a.
längdbestäm
ningar på telegrafisk väg samt
undersökte norrskenets periodicitet och
behandlade ett flertal meteorologiska
frågor. K. Lmk.
Looping the loop [lö’pirj öa lö’p] el.
L o o p i n g, eng. (av loop, ögla), art
av konstflygning (se Flygning, sp.
647 och bild på sp. 646). Urspr. var
1. ett konststycke med velociped el.
motorcykel.
Loos [lås] -e n - G ohe lie, ort i
fr. dep. Pas-de-Calais, 5 km n. v. om
Lens; 5,912 inv. (1926). Besattes av
tvskarna i slutet av okt. 1914 och låg
strax bakom deras stridslinje, tills
Loosområdet under strider 25—30 sept.
1915 besattes av engelsmännen
(slaget vid L.); se Ar ras (med karta)
och Belg i sk - f ra n sk a fronten, sp.
1168—69. M. B-dt.
Loos [läs], Cornelius,
fortifika-tionsofficer, tecknare (1686—1738).
Blev 1704 konduktör i Reval, deltog
i kriget mot Ryssland,, följde Karl
XII till Bender och reste 1710 med
några följeslagare på konungens befallning
till Egypten och Syrien för att avteckna
sevärdheter där. Efter sin återkomst 1711
inlämnade L. en omständlig reseberättelse med
teckningar, av vilka en del förlorades vid
kalabaliken i Bender; andra förvaras i
Nationalmuseum. L. adlades 1713 och fick 1736
generalmajors avsked. L. W :son M. (L. af P.)
Looström [1Ö-], Carl Ludvig,
museiman, konsthistoriker (1848—1922). L. blev fil.
dr 1875, e. o. amanuens vid Nationalmuseum
1877 och ord. amanuens där 1880. Han var
amanuens vid Svenska
slöjdföreningens
museum 1874—80 och
denna förenings sekr.
1885—92, sekr. vid
Konstakad. 1891—•
1921, överintendent
vid Nationalmuseum
1900—15 och blev
hedersled. av Konstajcad.
1901. Bland L:s
utgivna arbeten märkas
»Den svenska
konstakademien under
första århundradet af
hennes tillvaro 1735—1835» (1887—91),
planschverket »Från Nationalmusei
konstslöjdsam-ling» (1900—01; med text) samt praktverket
»Minne öfver Kgl. akademiens för de fria
konsterna præses, friherre Johan Nordenfalk»
(1909) och »I svenska konstnärskretsar för
omkring etthundrafemtio och hundra år
sedan» (1916). L. utförde dessutom
åtskilliga katalogarbeten — bl. a. jämte G. Upmark
över Karl XV:s konstslöjdsamling — och
redigerade den officiella berättelsen över 1897
års utställning i Stockholm.
Lope Félix de Vega Carpio [lå’pe fe’liks
de a>e’ga ka’rpiå] (oftast Lope de Vega),
spansk författare (15 6 2 25/n—1635 27/s), en av
den spanska klassiska guldålderns mest
lysande diktare och skaparen av det spanska
nationaldramat. Redan vid 11—12 års
ålder författade L. skådespel. Han studerade
några år i Alcalä de Henares och kom på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
