Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Long island - Longitud - Longitudinalsvängningar - Longman, familj - Longobarder - Longomontanus (Longberg), Christian Sörensen - Longos - Longstreet, James - Longton - Longueville, ätt - Longwood - Longwy - Longyear city - Longör - Lonicera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
Longitud—Lonicera
178
U. S. A:s rikaste jordbruks- och
trädgårds-områden. Omfattande fiske (ostron, musslor,
torsk m. m.). Om storindustrien på
västligaste L. i New Yorkstadsdelarna Brooklyn
och Queens se Brooklyn, New York och
Q u e e n s. På den övriga delen av L. ha New
Yorkbor uppfört mer el. mindre luxuösa
lantställen. 1927 avskildes 32 kvkm till
nationalpark, vilken kommer att vidgas till omkr.
160 kvkm.
Longitüd, se Längd, Astronomiska
koord inater och Galaktisk.
Longitudinälsvängningar,
luftsvängningarna i biåsinstrument; även i strängar, som
strykas i längdriktningen. Strängar anslås
dock mest på tvären, varigenom tr an s
ver-salsvängningar uppstå. T. N.
Longman [lå’rjmon], engelsk
bokförläggar-familj. Grundaren av det bokförlag i
London, vilket ännu består som Longmans, Green
& co., var Thomas L. (1699—1755).
Förlaget, som utgivit arbeten av bl. a.
Words-worth, Coleridge, Scott och Macaulay,
utvidgades särskilt av Thomas Norton L.
(1771—1842).
Longoba’rder, se Langobarder.
Longomontänus (Lo ngb e r g),
Christian Sörensen, dansk astronom (1562—
1647). Var 1589—97 Tyge Brahes assistent på
Ven och därefter i Böhmen till Brahes död. L.
återvände sedan till
Danmark, där han
1605 blev prof, vid
univ. i Köpenhamn.
L:s förnämsta arbete,
»Astronomia Danica»
(1622), innehöll den
första bearbetningen
(på ptolemeisk och
kopernikansk grund)
av
Brahes’observationer. L. inrättade
ob-servatoriet i
Runde-taarn och utgav 1639
en beskrivning därav.
Han var näst Kepler den främste och
namnkunnigaste av Brahes lärjungar. K. Lmk.
Lo’ngos (lat. Lo’ngus), forngrekisk
romanförfattare, måhända på 200-talet e. Kr. Hans
herderoman »Poimenika», om Dafnis’ och
Chloes kärlek, är i stil och komposition den
bästa grekiska romanen och ganska sensuell
(sv. övers., »Daphnis och Chloe», 1928). Bästa
uppl. av R. Hercher i samlingen »Scriptores
erotici græci» (1858); senare uppl. av W. D.
Lowe (1908). A. M. A.*
Longstreet [lå’nstrit], James, amerikansk
general (1821—1904). Deltog 1846—48 i
mexikanska kriget, ingick vid inbördeskrigets
utbrott 1861 i sydstaternas här, stred som
brigadchef i första slaget vid Bull Run (21 juli
s. å.) och blev dec. 1862 generallöjtnant och
kårbefälhavare. L. utmärkte sig 1863 vid
Chancellorsville, deltog i slaget vid
Gettys-burg och utmärkte sig under striderna i »The
Wilderness» 1864 och vid Petersburg 29 mars
—2 april 1865. L. var tapper och mycket
populär bland sina trupper. Han utgav de
krigshistoriska memoarerna »From Manassas
to Appomattox» (1896). (V. S-g.)
Longton [lå^ton], se Stoke-on-Trent.
Henri II
de Longueville.
Anne Geneviève de
Longueville.
Longueville [lågviJ], fransk hertiglig (från
1505) ätt, illegitim gren av huset Bourbon,
härstammande från Jean, greve av Dunois och
L. Henri II, hertig av L. (1595—1663),
fick efter Bernhards av Weimar död 1639
befälet över dennes här samt stred jämte
Johan Banér 1640 mot Piccolomini, var sedan
medlem av regentskapsrådet (för Ludvig XIV),
fredsdelegat i Münster och deltog i
fron-den. Hans gemål (från 1642), Anne
Geneviève de Bourbon-Condé,
hertiginna av L. (1619—79; dotter till Henri II
de Bourbon, prins av Condé, se d. o.), var en
av de mest lysande stjärnorna i Hötel de
Rajn-bouillet, knöt en intim förbindelse med La
Rochefoucauld, deltog ivrigt i fronden och
stämplade mot hovet. Som äldre blev hon
starkt jansenistiskt sinnad.
Longwood [lå’ncood], den av Napoleon
bebodda gården på S:t Helena.
Longwy [lävi’], stad i n. ö. Frankrike, dep.
Meurthe-et-Moselle, vid Meuses biflod Chiers,
nära belgiska gränsen; 12,101 inv. (1926).
Spärrfästningen L., som behärskar
huvudvägen till Luxemburg, intogs av preussarna 1792,
1815 och 1871. Under världskriget
utkämpades 22—26 aug. 1914 i trakten av L. ett
fältslag mellan 5:e tyska och 3:e franska armén.
Den senare måste retirera, och L. intogs av
tyskarna 26 aug. efter fem dagars
beskjut-ning (jfr Belgisk- franska fronten,
sp. 1154). Som fästning torde L. numera ej
ha någon betydelse. L. af P.
Longyear city [lå’ijjo si’ti] el.
Longyear-byen, den tätast bebyggda orten på
Spetsbergen (Svalbard), vid Advent bay; 1,282 inv.
(1924). Har Spetsbergens största kolgruvor.
I L. finnas kyrka, biograf och trådlös telegraf.
Longör, (längre) episod el. scen i ett
litterärt verk, främst dramat, vilken slappar
uppmärksamheten och förstämmer genom att
fördröja vad man väntar och vill få höra.
LonPcera, växtsläkte av fam. Caprifoliaceae,
har tvåläppig blomkrona med cylindrisk pip.
Frukten är ett fåfröigt bär (ofta giftigt).
Undersläktet Caprifolium utgöres av slingrande
buskar med flerblommiga, hopträngda
blomställningar och bladen i översta bladparen vanl.
mer el. mindre sammanvuxna. Hit höra bl. a.
L. caprifolium (från Sydeuropa),
kaprifol el. trädgårdskaprifol, och L.
pe-riclymenum, vildkaprifol. Den senare
finns vild i lundar och på klippor i s. och
s. v. Sverige och har ej sammanvuxna blad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
