Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Loppfrö - Lopphavet - Loppkräftor el. Klyvfotingar - Loppor - Lopuchin, släktxeLorain - Lorange el. L’orange, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Lopp frö—Lorange
184
En
parasitisk
loppkräfta,
Lernaeocera
esocina
(hona).
Landskapsbild från stranden av Lop-nor.
Loppfrö, bot., se Groblad.
Lopphavet, den närmast ön Loppa vid
gränsen mellan Troms och Finmark fylken, Norge,
belägna delen av Ishavet.
Loppkräftor el. Klyvfotingar,
Cope’-poda, en ordn. bland kräftdjuren (se d. o.).
Kroppen är uppdelad i 16 täml. likformigt
utbildade segment, varav 6 ingå i huvudet, 5 i
mellankroppen, vart och ett med
ett par klyvfötter, och 5 i stjärten,
som bär ett par oledade spröt. Av
de två antennparen är det första
vanl. mycket stort och begagnas
som simredskap. ögat är hos de
flesta stort och oparigt. Den inre
byggnaden är enkel. Gälar saknas
nästan alltid och hos många arter
även hjärta. Äggen bäras av
honan i en el. två säckar vid basen
av stjärten. Ungarna kläckas på
Nauplius-stadiet (jfr Kräftdjur,
sp. 222 jämte bild). Alla 1. äro
mycket små och leva i plankton,
varav de utgöra en väsentlig del
både i salt och sött vatten. De
spela därför en viktig roll som
föda åt planktonätande djur, bl. a.
sill. Till de i sötvatten allmänna
l. höra Cyclopidae med det
art
rika släktet Cyclops (se bilder vid art.
Kräftdjur). I havet förekommer fam.
Ca-lanidae med släktet Calanus, valåt, som ingår
i bardvalarnas kost. Underordn. Parasitica
omfattar vanl. i huden och på gälarna av
fiskar parasitiserande former (se Fisklöss),
ofta med en kroppsbyggnad så höggradigt
förändrad, att först bekantskapen med deras
Nauplius-larver gjorde, att man räknade dem
till kräftdjuren. Endast honorna äro
parasiter. Hanarna leva fritt eller sitta, starkt
förkrympta (dvärghanar), fastklamrade nära
honans genitalöppning. Bland hithörande
former må nämnas Caligus-arter samt 1 e r ne
i-derna, med bl. a. Lernaea brancliialis, som
parasiterar på gälarna särskilt hos
torskfiskar, och Lernaeocera esocina på gädda.
Halvparasitiska äro de underbart vackert
friserande Sapphirinidae, vilkas honor leva i
sjöpungar. Till 1. räknas även de på fiskar
parasiterande karplössen (se d. o.). T. P.
Loppor, Aphani’ ptera, en mycket isolerad
insektsordning, omfattande i vissa avseenden
högt specialiserade, i andra mycket primitiva
former, vilka som fullvuxna
leva ektoparasitiskt på
däggdjur, vars blod de suga. L.
skiljas lätt från alla andra
parasitiska insekter genom att
deras kropp är starkt
tillplattad från sidorna samt genom
sina hoppben. De ha ett litet
huvud med stickande
mundelar, små korta, treledade
antenner och små, ej
fasetterade ögon. De genomgå en
fullständig förvandling med
larv- och puppstadium.
Utvecklingen tar 4—6 veckor,
och larven, som ej är
parasitisk utan lever av smuts och
damm, spinner före
förpupp-ningen en kokong, vari
seder
mera de fullvuxna djuren kunna ligga i ett
slags vilostadium under längre tid. Detta
förklarar varför 1. kunna finnas i mängd i hus,
som stå obebodda.
Omkr. 500 arter ha hittills beskrivits, varav
omkr. 30 äro kända i Sverige. Många av
dessa äro bundna till endast ett värddjur.
De allmännaste arterna äro m ä n n i
skoloppan (Pulex irritans}, som är
kosmopolitisk, samt hundloppan (Ctenocephalus
canis} och k a 111 o p p a n (C. felis}. Förutom
Människoloppa, Pulex irritans. a larv, b puppa,
c fullt utvecklat djur.
det obehag, som 1. vålla genom att suga blod,
spela många arter en betydande roll som
spri-dare av bubonpesten. De senaste årtiondenas
undersökningar ha visat, att åtm. 11 arter ha
förmåga att överföra bubonpesten. I Indien
är råttloppan (Xenopsylla cheopis} den
mest verksamma. Råttan angripes av pesten,
som överföres på loppan, vilken sedermera vid
sina bett överför sjukdomen på människan.
Även andra gnagare angripas av pesten,
varför deras 1., där pesten förekommer, måste
betraktas som potentiella smittospridare. — Den
från Amerika härstammande sandloppan
(Sarcopsylla penetrans}, som numera är spridd
runt tropikbältet, har ett avvikande
levnadssätt, i det att djuret, som saknar hoppben,
med främre delen av kroppen borrar sig in
i huden på fotterna av människan o. a.
däggdjur och framkallar elakartade sår. I. T-dh.
Lopu’chin, rysk bojarsläkt, vars furstliga
gren utdog 1873. Till ätten hörde Peter I:s
första gemål, Eudoxia (se d. o.).
Lorain [lårePn], stad i Ohio, U. S. A., vid
Eriesjön; 45,522 inv. (1929). Järn- och
stålverk; betydande skeppsvarv.
Lorange el. Lbrange [låra’ri], släkt, som
1685 med Jean Lorange inkom till Danmark
och med dennes son klockaren i J arisberg
Johan Gerhard L. (1696—1772) blev bofast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
