Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Lorensberg—Lorenz, L. V.
190
dan besjungits av bl. a. H. Heine. Monogr.
av H. Seeliger (1898).
Lorensberg, stadsdel i Göteborg (se d. o.,
sp. 184), förr landeri, uppkallat efter
innehavaren på 1770-talet Lorens Pettersson. L.
inlöstes 1823 av staden men upplåts åt
enskilda mot det att parken underhölls som
promenadplats och ett finare värdshus
upprättades. Under Frans Cabré, som 1840
inköpt L., uppfördes där en sommarteater. Se
även Lorensbergsteatern.
Lorensbergsteatern.
Lorensbergsteatern i Göteborg
uppfördes av innehavaren av Lorensbergs restaurang
Sophus Petersen och öppnades 1916. Scenen
är inredd med vridscen och kupolhorisont. L.
övertogs 1918 av det nybildade a.-b.
Göteborgs teater och leddes 1917—19 av Gustaf
Linden (se d. o.), 1919—23 av Per Lindberg
(se d. o.), 1923—24 av Gösta Cederlund och
1924—26 av Knut Ström. Sedan 1926 är
Torsten Hammaren teaterns ledare. L. har
särskilt med Lindbergs regi och
Strömsdekora-tionskonst väckt uppmärksamhet för
modernistisk experimentlusta i tysk anda. G. K-g.
Lorénska fonden, en av Viktor
Edvard L o r é n (1857—85), student i Uppsala
1876, genom testamentarisk donation 1885
upprättad fond till socialvetenskapernas
främjande. Fonden, omkr. 150,000 kr., förvaltades
under namnet Lorénska stiftelsen
av en nämnd och skulle enl. testators önskan
i sin helhet förbrukas under högst 50 år. Den
har använts dels till inköp av ett
socialvetenskapligt bibliotek, sedermera skänkt till
riksdagens bibliotek och till Stockholms högskola,
dels till socialvetenskapliga och statistiska
specialundersökningar och en 1890—99
utgiven skriftserie i hithörande ämnen. E. Spr.
Lorents [lä’-], Yngve, publicist,
historiker (f. 1887 2O/io). Blev fil. dr i Uppsala
1916 på avh. »Efter Brömsebrofreden.
Svenska och danska förbindelser med Frankrike
och Holland 1645—1649», var 1913—20
utrikespolitisk medarbetare i Stockholms
Dagblad och 1922—29 huvudred, för Bonniers
Konversationslexikon. L. är sedan 1930
med-redaktör för Historisk Tidskrift.
Lorentz [lä’-], H e n d r i k Antoon,
holländsk matematisk fysiker (1853—1928), prof,
i matematisk fysik i Leiden 1878. L. var en
av samtidens flitigaste och inflytelserikaste
författare inom den matematiska fysikens
område. Hans
viktigaste teoretiska
arbeten äro byggda på att
elektriciteten är
fördelad i smådelar,
elektroner (se d. o.),
vilken hypotes blivit
grundval för den
moderna teorien om
elektriciteten. L. drog
ur sin teori den
slutsatsen, att
magnetismen borde utöva
inflytande på en kropps
ljusstrålning, vilket
experimentellt påvisades av Zeeman 1898,
varför Nobelpriset i fysik 1902 delades mellan
dessa båda forskare. Viktiga arbeten behandla
frågan om de optiska företeelserna hos
kroppar i rörelse. Dessa ledde honom 1897 till
slutsatsen, att kroppar i rörelse bli
förkortade längs rörelseriktningen, vilken upptogs
av relativitetsprincipens anhängare. L.
förklarade på detta sätt aberrationsfenomenet
o. a. därmed sammanhängande svåra frågor.
Arbeten av L. beröra de Stefan-Boltzmannska
och Wienska lagarna för ljusstrålningen
(1901), det Hallska fenomenet (1884) och
termoelektricitetens teori (1889) samt utspädda
lösningars molekylarteori (1891). L. var en
synnerligen framstående lärare; hans
föreläsningar i fysik, »Lessen over theoretische
na-tuurkunde», utgåvos 1919 ff. Därjämte utgav
han »Zichtbare en onzichtbare bewegingen»
(1901; ty. uppl., »Sichtbare und unsichtbare
Bewegungen», 1902) och »Abhandlungen über
theoretische Physik» (1907). L. blev 1923 led.
av svenska Vet.-akad. Biografi i Kosmos, 7
(1929). S. A-s.*
Lore’ntzen, Christian August, dansk
målare (1749—1828), en mångfrestande man,
målade historia, genre och landskap. Hans
norska utsikter spredos i kopparstick,
Hol-bergska scener likaså. Bäst ha L:s porträtt
stått sig; i de mest lyckade är han en
föregångare till Eckersberg. L. blev 1803 prof, vid
konstakad. och var ett år dess dir. G-g N.
Lorenz [lä’-], Adolf, österrikisk kirurg
(f. 1854), f. d. e. o. prof, i ortopedisk kirurgi
vid Wiens univ., en av ortopediens nydanare,
känd särskilt för sin metod att behandla den
medfödda höftluxationen (se
Ledsjukdomar). Denna metod, Lorenz’ oblodiga
reposition, räddar årl. tusentals barn,
som eljest skulle hemfalla åt betydande
invaliditet. Även i fråga om
behandlingstekni-ken för ledkontrakturer, ben- och
ledgångs-tuberkulos har L. haft betydelse. P. Hgld.
Lorenz [lä’-], Hans, tysk fysiker (f. 1865),
prof, i mekanik vid tekn. högskolan i Danzig.
L. har utgivit läroböcker och avhandlingar
inom alla grenar ay den tekniska fysiken. J. T.
Lorenz [lä’-], LudvigValentin, dansk
matematisk fysiker (1829—91), blev 1866
lärare i fysik vid krigshögskolan i Köpenhamn,
med professors titel från 1876, men lämnade
1887 sin lärarplats för att med understöd
från Carlsbergstiftelsen uteslutande ägna sig
åt vetenskapliga arbeten. L., som var en av
samtidens främsta matematiska fysiker men
även en framstående experimentalfysiker,
skrev också åtskilliga rent matematiska
ar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
