Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
Lotsavgiftsplikt—Lotsled
204
Lotsavgiftsplikt, skyldighet för fartyg att
i samband med resa i viss farled erlägga den
för lotsning därstädes bestämda ersättningen,
lotsa Vgift, vare sig fartyget anlitar lots el. ej.
Lotsbarnskola, mindre skola för barn till
personal på vissa avlägset belägna lots- och
fyrplatser, inrättades genom k. br. 19 juni
1845. Ännu (1930) finnas några få 1., vilka
sedan 1925 stå under Skolöverstyrelsens
inseende. A-r W-m.
Lotsbricka, mässingsbricka, varpå under en
kungl. krona finnes anbragt ordet
»kronolots» och som lots under tjänstgöring skall
bära på bröstet utanpå kläderna. U. G.*
Lotsbåt (Lotskutter,
Lotsmotor-kutter), farkost, som nyttjas vid
lotsupp-passningen. L. för som igenkänningstecken
vid dager en till hälften vit, till hälften
blå flagga, hissad på masttopp, sprinock el.
ock väl synlig på särskild stång, varjämte
större seglande lotskutter igenkännes
genom en röd duk i storseglet el. ordet »Lots»
anbragt på detta; i mörker en lanterna,
försedd med ett vitt och ett rött glas, varmed
omväxlande vita och röda ljussignaler ges till
ankommande fartyg. Om de signaler 1. skall
föra i farvatten, där internationella
bestämmelser gälla, stadgas i
ombordläggnings-förordningen (k. kung. 26 okt. 1906). Jfr
Lotssignal och Lotsverket. (A-r W-m.)
Lotsdirektör, före 1888 titel för chefen för
Lotsstyrelsen (se d. o.); ersattes nämnda år
av generallotsdirektör.
Lotsdistrikt, se Lotsverket.
Lotsfisk.
Lotsfisk el. L o t s, Näu’crates du’ctor,
tillhör fam. taggmakriller bland benfiskarna.
Den når en längd av intill 50 cm, är till
färgen blågrå med fem mörka, runt kroppen
gående tvärband och igenkännes f. ö. på den
till tre stora taggar reducerade främre
ryggfenan och den på sidorna kölade stjärten. L.
är bekant för sin egendomliga vana att följa
hajar o. a. rovfiskar åt ävensom fartyg, något,
som givit anledning till namnet. Den
förekommer i alla tropiska och tempererade hav.
Köttet är ätligt. T. P.
Lotsflagga. Av 1. finnas två olika slag.
Den ena föres av lotsbåt (se d. o.); om den
andra se L o t s g ö s.
Lotsförman, se Lots.
Lotsförordningen, vanlig benämning på k.
f. angående lotsverket 15 febr. 1881. L.,
som sedan undergått åtskilliga förändringar,
reglerar i stort sett förhållandena mellan
sjöfarten och lotsverket. De viktigaste
bestämmelserna äro följande. För fartyg i
främmande stats tjänst, vilket icke är
örlogsfar-tyg (för dessa gälla särskilda bestämmelser).
skall kronolots anlitas i alla de i gällande
lotsledsförteckning upptagna lotslederna och
övriga inomskärs belägna, av lotsen kända
farleder, som passeras. När annat fartyg
ankommer från el. avgår till utländsk ort, skall
kronolots anlitas för fartygets vägledning i
alla de i lotsledsförteckningen upptagna
lots-leder och övriga gällande, av lotsen kända
farleder, som passeras, i förra fallet från
öppen sjö eller riksgränsen till första
lossnings- el. lastningsort, i senare fallet från
sista lastningsorten el., om fartyget är
barlastat, från sista avgångsorten till öppen sjö
el. riksgränsen. Som fartyg anses ock
lastpråm. Från skyldighet att anlita kronolots
befrias dels kronans fartyg, dels ock bl. a. i
allmänhet såväl svenska som med dem
trak-tatsenligt likställda utländska fartyg, vilkas
avgiftspliktiga dräktighet ej överstiger 40
ton, såframt det icke bogserar lotspliktigt
fartyg; ångfartyg, som gör regelbundna resor
endast mellan svenska och danska orter vid
Öresund; isbrytarfartyg vid isbrytning;
fartyg på resa mellan svensk ort och utländsk
plats vid Östersjön, Öresund, Bälten,
Kattegatt el. Skagerak intill linjen Lindesnäs—
Hanstholm; fartyg, som för proviantering,
kolning, dödsfall ombord el. ogynnsam
väderlek går in till och därefter direkt till sjöss
ut ifrån svensk hamn el. redd; fartyg, som
vid resa för att idka fiske el. annan fångst
på havet utgår el. utgått från svensk hamn
och vars avgiftspliktiga dräktighet ej
uppgår till 130 ton. Under ångfartyg inbegripes
varje fartyg, som för sitt framdrivande är
försett med maskineri. Utom en mängd
bestämmelser om lotsningstjänsten samt om fyrar,
båkar o. a. säkerhetsanstalter för sjöfarten
innehåller 1. stadganden om fyr- och
båk-avgift (se d. o.). U. G.*
Lotsgös, fartygets nationalflagga, hissad på
främsta masttoppen för att påkalla
lotsbi-träde. Se Lotssignal.
Lotshemman, hemman vid kusten, vilkas
ägare äro skyldiga att besörja lotsning av
fartyg i närliggande farleder. Gustav I ålade
först allmogen i vissa kusttrakter att, i st. f.
att utgöra vanliga skatter, avlöna »styrmän»
för konungens skepp. Sedermera blevo på
1500- och 1600-talet många skärgårdshemman
förklarade för L, emot det att åborna fingo
befrielse från utskrivning, skjuts,
väghållning m. m. Enl. nu gällande förordn. av
9 juli 1862 skola som 1. anses alla sådana
hemman och lägenheter, vare sig av frälse-,
skatte- el. krononatur, vilka av ålder varit
underkastade lotsningsskyldighet och icke
lagligen blivit därifrån skilda, samt även sådana,
som framdeles kunna bli upplåtna åt lotsar
för lotsningens skull. De upptagas i en av
Kammarkollegium fastställd 1 o t s j o r d
e-b o k. Lotsstyrelsen har av K. m:t 1930
erhållit i uppdrag att efter verkställd
utredning avgiva förslag till avlösning av de
särskilda 1. A. G.*
Lotskapten, se Lotsverket.
Lotskontor, vid lotsplats befintligt
förmans-kontor, där sjöfarande äga beställa lots och
erlägga lotspenningar. A. G.’
Lotskutter, se Lotsbåt.
Lotsled, farled, i vilken lots är skyldig att
framföra fartyg. Vanl. äro 1. utprickade och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
