Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lotsverket - Lotsverkets enskilda pensionskassa - Lotsålderman - Lotta Svärd - Lottefors - Lotteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lotsverkets enskilda
pensionskassa—Lotteri
207
vid lotsinrättningen mästerlotsar, lotsar (jfr
Lots) och lotslärlingar, vid
livräddningsan-stalterna båtstyrare, roddare och bitraden
samt befälhavare och besättning på l:s
fartyg. Hela den vid 1. (Lotsstyrelsen icke
inbegripen) i aktiv tjänst anställda personalen
uppgick 31 dec. 1929 till 1,543. Vid samma
tid utgjordes l:s materiel av bl. a. 459
fyrinrättningar på land, 25 fyrskepp, 94
lys-bojar, 11 ljudbojar, 81 större och mindre
mistsignalapparater, 446 båkar o. a. fasta
sjömärken, inemot ett tusental bonings-,
upp-passnings- och förrådshus, 1,366 större
flytande sjömärken, ss. bojar, konprickar m. m.,
11 ångfartyg, 115 lotskuttrar, motorbåtar,
båtar vid fyrplatser m. m., 18
livräddningsstationer med därtill hörande 12 livbåtar, 13
raketapparater m. m., allt med ett
kapitalvärde av omkr. 20 mill. kr. (A-r W-m.)
Lotsverkets enskilda pensionskassa i
Stockholm har till ändamål att ur en fond, bildad
genom årsavgifter av delägarna och andra
inkomster, lämna dels årliga pensioner att utgå
antingen till delägaren själv el. hans hustru
el. döttrar el. till efterlevande änka och
minderåriga barn, efter delägarens död. Rätt till
inträde i kassan har varje befattningshavare
vid Lotsstyrelsen el. lotsverket intill 55 års
ålder. Kassans behållna tillgångar utgjorde
31 dec. 1929 2,083,443 kr. Nu gällande regi,
är av 25 nov. 1927. U. G.*
Lotsålderman, äldre benämning för förman
på lotsplats. Se Lotsverket.
Lotta Svärd, dikt om en tapper
marketen-terska i »Fänrik Ståls sägner» av J. L.
Runeberg. Jfr Lottor.
Lottefors, träindustriort i Bollnäs socken,
e. Hälsingland, vid utbyggt fall av Ljusnan
(3,000 hkr) och L. station på N. stambanan;
omkr. 1,000 inv. (1920). De förnämsta
företagen ägas av Adolf Ungers industri-a.-b. och
Bergfors a.-b.
Lotteri (fr. loterie, it. lotto) är ett särskilt
slags spel. Vinster, en el. flera, ställas av l:s
anordnare i utsikt för dem, som vilja deltaga
i spelet, och dessa bereda sig genom inköp
av lotter, lydande på vissa nummer, rätt till
ett dylikt deltagande, över spelets utgång
avgör slumpen allena, och avgörandet sker
vanl. genom s. k. d r a g n i n g, varmed
förstås, att ur en samling av nummer, motsv.
lotternas, ett uttagande på måfå äger rum.
Rättsförhållandet mellan l:s anordnare och
spelarna beror närmast på de villkor, under
vilka den förre inbjudit till lotters tagande.
Vid yrkesmässig lotterirörelse tillkännages
dessa villkor genom kungjorda
lotteriplaner el. lotteriprospekt.
Lotterivinsterna kunna bestå av vilka värdeföremål som
helst (varulotteri, konst- och industrilotteri
etc.). Viktigast äro dock de 1., vid vilka
vinsterna utgöras av penningbelopp.
Penninglotterier förekomma under två särskilda
huvudformer: klasslotteriet och
nummerlotteriet. Vid klasslotteriet, även kallat
holländska 1., äro insatser och vinster till
såväl antal som storlek på förhand bestämda.
Dock säljas icke endast hela utan även halva,
fjärdedels och åttondels lotter. Dragningen
försiggår dessutom icke på en gång utan i
flera terminer (»klasser»), och spelaren äger
därvid att i vissa stadgade andelar inbetala
208
sin insats eller ock att, med avbrytande
härav, avstå från spelets fortsättande.
Nummerlotteriet, tidigast förekommande i
Genua, varför det även plägar kallas ge n u
e-s i s k t 1., kan ledas tillbaka till de regler,
som fordom iakttogos vid förnyelse av stadens
råd. Därvid ingingo näml, fem nya led.; och
då dessa i sista hand utsågos på så sätt, att
ur 90 namn 5 utlottades, gav detta anledning
till vadslagning. I överensstämmelse med
detta l:s historiska traditioner har spelaren
här blott att välja mellan numren 1 t. o. m.
90, och vid dragningen bli fem nummer
uttagna. Inom vissa stadgade maximi- och
minimigränser äger spelaren att på de av honom
tagna numren våga vilken insats han vill.
De moderna l:s uppkomst förskriver sig
närmast från den senare medeltiden. Efter
hand sökte regeringarna draga fördel av
penninglotterierna. Man tillät sådana mot en
viss till statskassan ingående avgift. Mot
slutet av 1700-talet blev det alltmera allmänt,
att staterna för egen räkning upprättade
penninglotterier i form av statsanstalter. På
grund av den fördärvbringande verkan, som
lotterispelet utövar i moraliskt hänseende, i
synnerhet på den fattigare befolkningen, ha
dock i nyare tider yppats strävanden att
h. o. h. avskaffa 1., framför allt
penninglotterierna. Statslotterier finnas ännu kvar i
en del länder. I allmänhet har man
utfärdat förbud mot att hålla 1. till
allmänhetens begagnande samt låtit det bero på
myndigheterna att för särskilt fall medge
undantag. Dylik tillåtelse skall då allenast lämnas
till understödjande av nyttigt eller välgörande
företag. Penninglotteriet har tämligen
allmänt lyckats bevara sig i samband med större
lån, särskilt statslån, s. k. premielån
(se Premieobligationer).
Den utveckling i rättsåskådningen, som ägt
rum i fråga om lotteriinstitutet, har lämnat
spår efter sig även i sv. författningar,
särskilt från 1700- och 1800-talet. Klasslotterier,
visserligen dock i sammanhang med lån, har
staten redan täml. tidigt för sin egen räkning
anordnat (1758). Med Gustav III:s namn
(k. f. i ämnet 1771) är förbundet kungl.
nummerlotteriet, varav inkomsten
tillföll staten, med undantag av 500 dal. smt,
vilka »till uppmuntran för giftermål och
folkmängdens ökande» för varje dragning skulle
fördelas mellan fem giftasvuxna flickor av
allmogen; det upphävdes 1841. — F. n. gäller
i fråga om lotterier k. f. 6 aug. 1881. Enl.
denna kan K. B. för särskilda fall tillstädja
utlottande av konstsaker till sv.
konstidka-res understöd och uppmuntran samt av lösören
i allm. för välgörande ändamål. Så har skett
i mycket stor utsträckning. Men i övrigt må
icke 1., vid äventyr av böter och förverkande
av utfästa vinster, inrättas och öppnas för
allmänheten och ej heller bevis om delaktighet i
sådant in- el. utländskt företag utbjudas el.
försäljas el. dess försäljning kungöras. På
senare tiden har K. m:t emellertid i omfattande
utsträckning medgivit stora 1. för än ett och
än ett annat företag av mera allmänt
intresse, ss. för teaterbyggnad, museibehov,
utställningar o. dyl. Och staten har genom
Riksgäldskontoret inrättat
premieobligations-lotterier, i likhet med vad som skett i flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
