Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Lotti—Lottor
210
andra länder efter världskriget. Genom
för-ordn. i juni 1928 har emellertid stadgats, att
det icke är medgivet att bedriva yrkesmässig
verksamhet, varigenom andel i
premieobligation el. i annat bevis om delaktighet i 1. el.
andra dylika företag avyttras el. särskild rätt
till den på sådant delaktighetsbevis
utfallande vinst el. andel däri tillförsäkras annan.
Enl. ett 1882 beslutat tillägg till
Tryckfri-hetsförordn. § 13 mom. 2 straffas jämväl
tryckta inbjudningar till deltagande i
utländska och otillåtna inländska 1.
Korsbandsför-sändelser och brevkort med meddelanden om
lotters försäljning bli icke befordrade,
såframt icke laga svensk myndighet tillåtit
ut-lottningen och detta angivits i meddelandet.
— Motioner om inrättande av stats- och
penninglotterier i Sverige ha under de senaste
fyra årtiondena upprepade gånger väckts i
riksdagen men icke bifallits. Sept. 1920
uppdrog regeringen åt prof. C. V. L. Charlier
(se d. o.) att utreda frågan om inrättande av
ett svenskt statslotteri. Utredningen avgavs
i mars 1922 och utmynnade i förslag till s. k.
enkelt 1., vari alla lottnumren dragas ur ett
hjul, medan vinsterna dragas i ett annat, så
att samtidigt ett nummer utfaller ur
lott-hjulet och ett ur vinsthjulet, tills alla vinster
utdragits. Förslaget förordade vissa grunder
för ett svenskt statslotteri. — 1923
utfärdades nu gällande kung. ang. anordnande av
vadhållning medelst s. k. t o t a 1 i s a t o r (se
d. o.). — Med 1. har likställts företag, där
det åt en el. flera av deltagarna erbjudes
extra förmån enl. med 1. jämförlig
anordning. Därtill hör, att utfallet ej skall bero
på någon persons skicklighet. —
Lotteribeskattningen sker vid statslotterier enklast
genom vinsternas begränsning till viss
procent av insatssumman, ss. i 1922 års sv.
förslag, men inriktas därjämte icke sällan dels
på avgifter för lotteriförvaltningen, dels på
avgifter för deltagarna i 1., d. v. s. spelarna,
som dessutom i flera länder drabbas av
skatteplikt för ev. vinster. I Sverige gäller en
förordn. av 28 sept. 1928 om skatt på
lotterivinster; den utgår med 10 % av vinstens
belopp. Förordn. tillämpas icke på
vadhållning medelst totalisator och ej heller på vinst
på premieobligationer,
utfärdade före 1 jan. 1929. (J.R.N.)
Lotti [lå’-], Antonio,
italiensk tonsättare (omkr. 1667
—1740), organist och sedan
kapellmästare vid San
Mar-cokyrkan i Venezia. L. vann
stor berömmelse som
operakompositör, men hans
största betydelse ligger inom
kyrkomusiken, där han
bibehöll den gamla ädla, av
operastilen oberoende
karaktären. Flera av hans körer
uppföras ännu. T. N.
Lotto [lå’tå], L o r e n z o,
italiensk målare av
venezian-ska skolan (omkr. 1480—
1556). L. är en av de mest
egenartade av Venezias
målare. Känslig för intryck från
alla håll och samtidigt
originell och fantasifull,
genom
löper han en mycket skiftande utveckling.
Han börjar som efterföljare till Giovanni
Bellini (»Hieronymus» i Louvre, från 1500).
Hans stil varierar dock starkt och upptar
drag både från Tizian, Palma och t. o. m.
från Rafael (»Gravläggningen» i lesi, 1512).
Från 1516 kan man spåra ett allt starkare
inflytande av Gorreggio. Under 1530-talets
första år har L. en fullständigt
högrenässansmässig stil (»Nikolaus’ förhärligande» i Santa
Maria del Carmine i Venezia), därefter blir
han alltmera maniererad. Hans konst får då
ofta ett starkt drag av bisarreri. Även som
porträttmålare följer L. till en början den
venezianska traditionen men utvecklar snart
en allt starkare originalitet. Han är mästare
till en serie mycket betydande, egenartade
och uttrycksfulla porträtt (Protonotarien
Giuliano i London, manliga porträtt i
Berlin etc.). H. C-l.
Lottor, populär benämning på medlemmarna
av dels Föreningen Lotta Svärd i
Finland, dels de svenska
landstormskvinno-föreningarna (om de senare se
Landstormen). Föreningen Lotta Svärd, som intimt
samarbetar med Finlands
skyddskårer (se d. o.), verkar för höjandet av
folkets försvarsvilja och skyddskårernas
moraliska duglighet, understöder sanitetsväsendet
inom skyddskårsorganisationen, biträder vid
skyddskårernas förplägning och utrustning
samt bistår skyddskårsorganisationen vid
kansliarbeten och insamlande av medel.
Föreningen arbetar på lokalavd., vilka
sammanföras till distrikt (indelningen motsvarar
skyddskårsorganisationens indelning), och är
uppdelad på fyra sektioner, sanitets-,
kok-vagns-, utrustnings- samt kansli- och
insam-lingssektionen. Medlemmarna äro antingen
aktiva eller passiva; de förra, vilka böra avge
s. k. lottalöfte samt ha rätt att bära
fastställd lottadräkt med armbindel och
lotta-brosch, tillhöra någon av nyssnämnda
sektioner och äro antingen fältlottor, vilka alltid
böra vara redo att ställa sig till
skyddskårsorganisationens disposition, eller
hemmalottor. Föreningens verksamhet ledes av en
centralstyrelse, vars ordf, utses av
överbefälhavaren för skyddskårerna. Antalet aktiva med-
»Kysklietens triumf.» Målning av Lorenzo Lotto i Palazzo Rospigliosi
i Rom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
