Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lovö - Loxia - Loxodrom - Loyaltyöarna - Lo-yang (Ho-nan, Ho-fu) - Loyola, Ignatius (Iñigo Lazcano de Oñaz y de Loyola) - Loyson, Charles (Père Hyacinthe) - Lozère - Lozovskij, Aleksandr (S. A. Dridzo) - L. S. - Ltd. - Lu (kemi) - Lualaba - Luang-Prabang, Louang-Prabang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Lovö—Luang-Prabang
234
Lovö, socken i Stockholms län, Färentuna
härad, omfattar öarna Lovön med Malmön,
Kungshatt, Fågelön och Kersön i Mälaren,
närmast v. om Stockholm; 28,53 kvkm, 974
inv. (1930). Lummigt naturskön
Mälarslätts-natur. 864 har åker, 1,283 har skogsmark. I
L. ligger kungl. lustslottet Drottningholm
samt egendomarna Malmvik och Kungshatt.
Pastorat i Ärkestiftet, Svartsjö kontrakt.
Lo’xia, zool., se Korsnäbbsläktet.
Loxodrom [-drå’m] (av grek. loxo’s, skev,
och dro’mos, lopp), mat., den kurva, som
uppkommer på en sfäroid el. sfär, när
meridianerna skäras under en bestämd, oföränderlig
vinkel. L. är en spiralformad kurva, på
sfä-roiden el. klotet, vilken aldrig når polerna
men närmar sig dessa allt mer och mer, ju
större antalet vindningar är. L. spelar en
viktig roll inom navigationsvetenskapen, enär
den återger vägen för ett fartyg, vilket
ständigt rör sig i samma väderstreck. Medelst
särskilda tabeller kan man vid
loxodromseg-ling avläsa fartygets längdförändringar och
den tillryggalagda distansen. K. Lmk.
Loyaltyöarna [eng. uttal låPolti-, fr. [-lcoa-jalti’-],-] {+lcoa-
jalti’-],+} fr. Iles Loyauté el. Loyalty, fr.
ögrupp i Stilla havet, 110 km ö. om Nya
Kaledonien, varifrån L. administreras; består
av 3 större korallöar, Lifou, Maré, Ouvéa, och
flera mindre. 2,743 kvkm. Omkr. 12,500 inv.
Huvudexport: copra och kautschuk.
Lo-yang, förr Ho-nan(-fu), stad i kin.
prov. Ho-nan, ung. 25 km s. om Huang-ho, vid
järnväg. Omkr. 20,000 inv. L., som fordom
varit huvudstad i självständiga riken, är rikt
på historiska minnen.
Loyola [låjå’la], I g n a t i u s, jesuitordens
stiftare (1491?—1556), f. på slottet Loyola i
den baskiska provinsen Guipüzcoa, hette eg.
I n i g o Lazcano de O n a z y de
Loyola. Sårad vid Pamplona 1521, slog sig
den förut levnadsglade officeren på studier,
vilka gåvo hans tankar en allvarlig
riktning. Efter stränga botövningar, åtföljda av
drömmar och hallucinationer med religiöst
innehåll, for han 1523 till Palestina för att
ägna sig åt de otrognas omvändelse men
måste inom kort återvända. Då började han
läsa latin och begav sig, efter
universitetsstudier i Alcalä och Salamanca, 1528 till
Paris, där han fortsatte sin utbildning och 1534
blev magister. En hos honom tidigt
framträdande drift att hålla konventiklar och öva
själavård, vilken under studieåren i Spanien
föranlett ett ingripande från inkvisitionens
sida, ledde nu till lysande resultat, i det att
han kring sig kunde samla den lilla skara av
hängivna lärjungar, som blev första fröet till
jesuitorden (se d. o.). Som dess förste general
lade han i dagen en egendomlig förening av
religiös entusiasm och världsklok beräkning,
bl. a. framträdande i »Exercitia spiritualia»
(avfattade 1522 på sp., utg. 1548 i lat. övers.)
och »Constitutiones» (första avfattningen
1550), de båda av honom författade
urkunder, vilka blevo bestämmande för ordens
skap-lynne och organisation. 1622 blev L.
kanoniserad. Hans självbiogr. är tr. i »Monumenta
Ignatiana», ser. IV, tom 1 (1904); hans brev
äro utg. i 6 bd 1874—89 och i »Monumenta
Ignatiana», ser. I (12 bd, 1903—11). — Litt.:
E. Gothein, »Ignaz v. L. und die Gegenrefor-
mation (2:a uppl. 1895); H. Böhmer, »Studien
zur Geschichte der Gesellschaft Jesu», I (1914),
och »Loyola und die deutsche Mystik» (1921);
jfr litt. till art. Jesuitorden. — L:s
porträtt återges på vidstående plansch. E. Nwn.
Loyson [lcoazä’], Charles, fransk
predikant (1827—1912), känd under sitt
munknamn, P è r e H y a c i n th e [pär iasä’t], blev
prästvigd 1849, prof, i Avignon i filosofi 1851
och i Nantes i
dogmatik 1854 samt blev
karmelitmunk 1861.
Från 1865 predikade
L. med glänsande
framgång i
Notre-Dame, tills han på
grund av sina liberala
tendenser 1869
bannlystes med det större
bannet. Han slöt sig
en tid till
»gammalkatolikerna», öppnade
1879 i Paris en
»galli-kansk» kyrka och
före
tog sedan vidsträckta resor, särskilt i
Orienten. L., som var en av sin tids främsta
andliga talare, bekämpade ofelbarhetsdogmen och
celibatet, yrkade på modersmålets bruk i
kulten samt ivrade för enhet dels mellan kristna
kyrkor, dels mellan kristendom och islam.
Utom predikningar utgav han bl. a. »La
so-ciété civile dans ses rapports avec le
christia-nisme» (1867) och »Mon testament» (1893).
Monogr. av A. Houtin (3 bd, 1920—24). Hg Pl.
Lozère [låza’r], dep. i s. ö. Frankrike; 5,180
kvkm, 104,733 inv. (1926); ingår i prov.
Lan-guedoc. Huvudstad: Mende. L., som tillhör
Loires, Garonnes och Rhönes flodområden, är
ett bergland, i s. och ö. uppfyllt av L.-bergen
(högsta punkt Finiels, 1,702 m ö. h.). I s. v.
utbreda sig de öde kalkplatåerna Causse de
Sauveterre och Causse Méjean.
Huvudnäringar äro får- och boskapäskötsel samt
osttillverkning. Kastanjer äro en viktig
exportvara. Silver, bly m. m. utvinnas.
Lozovskij [-å’fs-], Aleksandr (eg. S. A.
Dridzo), rysk fackföreningsledare (f. 1878),
urspr. smed, sedan publicist. Var flera ggr i
fängelse, emigrerade och återvände 1917 till
Ryssland. L. är sekr. i Röda
fackförenings-internationalen (se Fackförening, sp.
13). Han har utgivit flera broschyrer,
däribland två på sv. (1921 och 1925). A. A-t.
L. S. 1. Förk. för Lo’cus Sigi’lli, sigillets
plats, och för Lo’co Secretärii, som t. f.
sekreterare. — 2. Elektroteknisk förk. för
likström. — 3. Signatur för Lina
Sandell, g. m. C. O. Berg (se d. o.).
Ltd., förk. för limited (se d. o.).
Lu, kemiskt tecken för en atom lutetium.
Lualäba, den västligare av Kongos
käll-floder, i Centralafrika. L. brukas även
som namn på Kongos övre lopp till
Stanley-fallen. Omkr. 1,000 km lång, segelbar från
Bukarna. Se K o n g o 1.
Luang-Praba’ng, Louang-Prabang,
huvudstad i skyddsstaten L., i protektoratet
Laos, Franska Indokina, vid Mekong; omkr.
20,000 inv. Livlig handel. Export av gummi,
silke, kardemumma, elfenben m. m.
Kunga-palats och gamla tempel. Vid L. upphör
segelbarheten på övre Mekong.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
