Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
Luapula—Lucas, E.
236
Luapüla, Kongos östligare källflod, i
Cent-ralafrika, kallad L u v u a, sedan den
genomflutit Moerosjön. Se Kongo 1. L. och
Luvua äro långa sträckor segelbara.
Lubaczöw [loba’tfof], stad i n. Galizien, i
po. vojevodskapet Lw6w, vid Sans biflod
Lubaczöwka; 5.303 inv. (1921). L. är en av
Galiziens äldsta städer. Under världskriget
genombröt 11 :e tyska armén (v. Mackensen)
12—15 juni 1915 ryssarnas starkt befästa
ställning mellan L. och Jaworöw (s. ö. om L.).
Lubb, zool., se Torskfiskar.
Lubbock [la’b9k], sir John, sedan 1900
lord A v e b u r y, engelsk zoolog (1834—1913).
Inträdde som ung i sin fars bankaffär, som
han sedermera övertog och förkovrade, samt
var 1870—1900 (till
1886 liberal, sedan
li-beralunionistisk) underhusled. Mest känd
blev L. som zoolog och
ivrig förkämpe för
darwinismen. Hans
forskningar gällde
insekterna med särskild
hänsyn till
levnadsvanor och instinkter:
»On the origin and
metamorphoses of
in-sects» (1874),
»Relations between plants
and insects» (1878), »Ants, bees and wasps»
(1882), »On the senses, instincts and
intel-ligence of animals, with special reference to
insects» (1888). L. utgav 1902 »Scenery of
England». I sv. övers, föreligga »Menniskans
urtillstånd» (1869), »Lifvets fröjder» (1888—
89) och »Lifvets uppgift» (1895). L. utövade
en betydande verksamhet i folkbildningens
tjänst och genomdrev 1881 i detta syfte
instiftandet av bank holidays (se d. o.). Led.
av sv. Vet.-akad. 1901. Biogr. av H.
G-Hutchinson (2 bd, 1914). E-k N-d.
Lu’blin, stad i Polen, 155 km s. ö. om
War-schau, vid Bystrzyca, tillflöde till Weichsels
biflod Wieprz; 116,314 inv. (1929).
Huvudstad i vojevodskapet L. (31,123 kvkm, 2,085,746
inv. 1921); biskopssäte; enskilt rom.-kat.
univ. (gr. 1918). Järnvägsknut; handel och
industri. I L:s inre stadsdelar kvarstå äldre
kyrkor (bl. a. katedralen), adelspalats samt
rester av stadsmuren. — L. fanns redan på
900-talet och var under medeltiden en
betydande handelsplats. På riksdagen i L. 1568
—69 fullbordades definitivt unionen mellan
Polen och Litauen. Under världskriget
besattes L. av österrikarna 30 juli 1915.
Lubomi’rski, polsk magnatätt med stora
gods i Galizien. — Greve S t a n i s 1 a w L.
(1583—1649) vann flera segrar över turkarna
och erhöll 1647 tysk riksfurstlig värdighet.
Hans son stormarskalken och fälthetmanen
Jerzy Sebastjan L. (1616—67) var en
av Karl X Gustavs ivrigaste motståndare,
intrigerade sedan mot valet av en fransk
tronföljare, dömdes 1664 till döden men
besegrade i det följ, inbördeskriget konungens
trupper; 1666 lämnade han landet. — En gren
av ätten har som kuratorer för Ossolineum
i Lemberg (se d. o.) inlagt stor förtjänst
om den högre bildningen i Polen, särskilt
furst Jerzy L. (1817—72). (A. A-t.)
Lucan [lö’kon],
GeorgeCharlesBing-h a m, earl av, engelsk militär (1800—88).
Blev earl av L. 1839, generalmajor 1851 och
vid Krimkrigets utbrott 1854 chef för
kav.-divisionen. L. gav i slaget vid Balaklava (se
d. o.) 25 okt. s. å. den olyckliga anfallsorder
åt lord Cardigan, som ledde till den s. k.
dödsritten vid Balaklava. överbefälhavaren
lord Raglan lät återkalla L., och denne
deltog sedan ej i aktiv krigstjänst. Jfr
Cardigan. V. S-g.
Lucänia, forntida landskap i Italien vid
Tyrrhenska havet och Tarantobukten, ung.
det nuv. Potenza. L. uppkallades efter
luka-nerna, en samnitisk stam, som på 400-talet
f. Kr. erövrade landet. Omkr. 272 f. Kr.
måste lukanerna finna sig i Roms
herravälde. E. St.
Luca’nidae, en fam. av gruppen
Lamellicor-nia (se Bladhorningar) bland
skalbaggarna. L. representeras i Sverige av sex
släkten med vartdera en art. Mest bekant är
ekoxen, Lucanns cervus (se
Ekoxesläktet).
Lucänus, zool., se Ekoxesläktet.
Lucänus, Marcus Annaeus, romersk
skald (f. 39 e. Kr.), brorson till filosofen
Seneca. F. i Cördoba i Spanien, växte L. upp
i Rom, upptogs i Neros krets samt blev tidigt
kvestor och augur. Men vänskapen med
kejsaren upphörde snart, och L. inlät sig i Pisos
sammansvärjning (år 65). Vid upptäckten
fläckade sig den unge skalden med
angivelser men iyckades icke rädda sitt liv. Av hans
skriiter är blott ett epos bevarat, »De bello
civili» (»Pharsalia»), om kriget mellan Caesar
och Pompeius (senast utg. av Hausmann,
1926), det första epos utan mytologisk
apparat. Dess poetiska värde är icke betydande.
Framställningen präglas av en ganska torr
retorik. Den föga lättillgängliga dikten
väckte emellertid mycket intresse, antagl. på
grund av ämnet och genom en tydligt
anti-monarkisk tendens. (E. St.)
Lucas [lyka’], Charles Jean Marie,
fransk rättslärd, filantrop (1803—89),
advokat i Paris, ägnade sig åt strafflagstiftning
och fångvårdsfrågor. Hans »Du système
pé-nal et du système répressif en général, de la
peine de mort en particulier» (1827) gav
signal till den kraftiga agitationen mot
dödsstraffet omkr. 1830. L. hade satt som mål
att förena straff med humanitet. Mest känt
av hans verk är »Du système pénitentiaire
en Europé et aux Etats-Unis» (2 bd, 1828—
30). Som inspecteur général över fängelserna
införde han en mängd förbättringar i
fängelseregimen och verkade för unga fångars
räddning. 1847 stiftade han ett enskilt sällskap,
som vid Bourges anlade jordbrukskolonien
Val-d’Yèvre för unga brottslingar, 1872
övertagen av staten. Efter 1870 års krig hängav
sig L. åt fredssaken och skiljedomsidén. V. A-t.
Lucas [lö’kas], E d u a r d, tysk pomolog
(1816—82). Var 1843—60
trädgårdsskolföre-ståndare i ITohenheim och upprättade
därefter med egna medel ett pomologiskt institut
i Reutlingen 1860. L. hör till Tysklands bästa
pomologiska författare och utgav »Illustrirtes
Handbuch der Obstkunde» (8 dir och 2 suppl.,
1858—79; tills, m. J. G. C. Oberdieck), »Die
Lehre vom Baumschnitt» (1867; 7 :e uppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
