Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luftkrevad - Luftkub och Luftrymd - Luftledning - Luftmotstånd - Luftperspektiv - Luftpost el. Flygpost - Luftpump
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Luftkub—Luftpump
274
kulorna omkring kulbanans tänkta
förlängning (ON), så att de bilda en böjd s. k. k r
e-v a dkon (O AB), vars topp vinkel (v) är
10°—20° och vars skärning med marken är
en oval (Ai Bi) med
omkr. 200—300 m
djup och 25—40 m
bredd.
Krevadavståndet (KM) el.
vågräta avståndet
från målet till
krevadpunkten bör
vara omkr. 75 m,
och
krevadhöjden (OK) beror då
på banans
krök-ning. L. begagnas
även, ehuru mera
sällan, vid
eldgivning med grana-
ter (se bild 2), luftbrisad. Härvid slungas
sprängstyckena till följd av sprängämnets
våldsamhet väsentligen rätt ut åt sidan, så
att ett tomrum (AOB) uppstår kring
kulbanans förlängning. Genom de sprängstycken
(BOBi), som härvid slungas rätt nedåt, kan
verkan erhållas mot trupper, som tagit
skydd bakom bröstvärn, i gravar o. dyl.,
och det är för detta ändamål denna eld är
avsedd. G. af W-dt.
Luftkub och Luftrymd, två inom
ven-tilationstekniken nyttjade termer. Med
luftrymd förstås luftinnehållet i ett rum, med
luftkub luftvolymen per
person el. —■ i fråga om djurstall — per
djur. Om t. ex. ett boningsrum innehåller
en »luftrymd» av 50 kbm och där vistas 5
pers., så är luftkuben 10 kbm. L. är av
ganska stor betydelse med hänsyn till
ventilationen och luftbeskaffenheten i ett rum. Ju
större 1. är, dess mindre ofta behöver luften
i rummet ombytas, för att luftväxlingen skall
bli nöjaktig. Är 1. tillräcklig, kan t. o. m. den
naturliga ventilationen (jfr V entilation)
vara nog. — I nedanstående tabell finnas
några siffror för luftkubens storlek.
kbm
Bostäder, goda (enl. Pettenkofer) ........... 15
D:o, Stockholms stads bostadsinspektions
minimifordran ......................... 10
D:o, kontinentens städer: för vuxna ...... 10—20
Sjukhus .................................... 25-45
Skolrum i Sverige ........................... 5—7
D:o i Tyskland ............................ 2,25—7
D:o i England ........................... 2,25—5,7
D:o i Förenta staterna ................. 5,8—7,25
Fängelser ................................... 20
Kaserner (logement) ......................... 15
Fabriker, minimifordran enl. yrkesfarelagen
1912 ..................................... 10
D:o, Förenta staterna ....................... 17
Biograflokaler (Stockholms
hälsovårdsnämnds minimifordran) .................... 4
Fartyg, 300 registerton och däröver ......... 3,4
D:o, under 300 registerton ................. 2,04
(G. Wrgn.)
Luftledning, elektrisk ledning, upplagd i
det fria på stolpar el. stöd (motsatser:
jordkabel, inomhusledningar).
Luftmotstånd, det motstånd, som ett
föremål röner av luften vid rörelse i denna.
Beräkningen av 1. faller inom hydrodynamiken
och är ett särskilt för aeronautiken och
bal-listiken viktigt problem. Se Bali i stik
och K u 1 b a n a. J. T.
Luftperspektiv, avbildandet av den av
luftens bristande transparens förorsakade
diffusa förtoningen hos avlägsna partier i ett
landskap el. dyl. L. bidrar att på en målning,
teckning el. fotografisk bild ge illusion av
avstånd. J. H-g.
Luftpost el. F 1 y g p o s t, postbefordran
luftledes. F. n. finnas luftpostlinjer i alla
världsdelar. Internationella bestämmelser
för luftposttrafikens ordnande intogos efter
en kongress i Haag 1927 i
världspostkon-ventionen och i avtalen vid
världspostkon-gressen i London 1929. För luftpostförsändelse
utgår en tilläggsavgift, varvid i vissa
länder användas särskilda luftpostfrimärken.
L. innebär avsevärd tidsvinst (stundom flera
dygn), och 1. blir därför alltmer av betydelse.
Ett önskemål är nattflygningar. Ett försök
med dylika göres 1930 från Stockholm,
varigenom t. ex. i Stockholm kl. 8 på kvällen
inlämnade brev kunna utdelas i London och
Paris redan nästa förmiddag. E. G-e.
Bild 1. Guerickes originalluftpump från 1663.
(Fysiska institutionen i Lund.)
Luftpump, en apparat, med vars tillhjälp
trycket hos en gas kan förändras. Vanl.
avses med 1. en förtunningspump för ernående
av ett mer el. mindre fullkomligt vakuum
(lufttomt rum). En L, som komprimerar
luften, kallas vanl. kompressor (jfr d. o.).
—• Den första 1. konstruerades omkr. 1650 av
O. von Guericke (se d. o.) och utgjordes
hu-vudsakl. av en cylinder (pumpstövel) av
metall med en däri rörlig kolv, vid vars
utdragande luften i pumpstöveln och i en därmed
förenad koppar- el. glaskula (recipient)
förtunnades. Förbindelsen med yttre luften
spärrades med hjälp av en kran. Guerickes
uppfinning förbättrades redan tidigt av R.
Boyle (se d. o.). Ett mycket stort antal
konstruktioner och förbättringar på basis av
Guerickes 1. har sedan framkommit. Bland
dessa förbättringar märkes en av Babinet
uppfunnen anordning, som eliminerar
verkningarna av det s. k. skadliga rummet, vilket
uppstår mellan den rörliga kolven och
cylinderbottnen. En så hög grad av fulländning
har nåtts i moderna konstruktioner av
kolvpumpar (inre seriekoppling av 2 el. 3
pumpar), att man lätt kan ernå s. k. katodstråle-
Bild 2. Luftkrevad vid
eldgivning med granat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
