Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luftballong, Aerostat - Luftbrisad - Luftbroms - Luftbössa - Luftelektricitet el. Atmosfärisk elektricitet - Luftfart - Luftfartyg, Luftfarkost - Luftfiltrum - Luftfotografi - Luftfyr, Aerofyr - Luftfärdsförsäkring - Luftförsvar - Luftförvärmare - Luftgas - Luftkanon - Luftklocka - Luftkompressor - Luftkrets - Luftkrevad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
Luftbrisad—Luftkrevad
272
dade ändar eller ovala samt i bakändan
försedda med luftfyllda styrsäckar, tjänande att
ge ballongen ett stadigt läge även i hård
vind. Italien har varit föregångsland vid
konstruktion och tillverkning av fjättrade
ballonger för militärt ändamål (se bild 2). — En
övergångsform till luftskeppen äro fjättrade
ballonger, försedda med mindre motor och
luftpropeller, avsedda att underlätta ballongens
förflyttning från en plats till en annan.
Styrningen sker därvid genom att manskap på
marken »leder» ballongen i önskad riktning.
Militära ballonger handhavas a,v
ballongtrupper, utrustade med för ballongernas
transport och betjänande lämpad materiel, ss.
vinschar, gasvagnar etc., samt (för försvar)
kulsprutor. En ballong är i regel bemannad
med två officerare och numera nästan
undantagslöst utrustad med fallskärmar såsom
räddningsmedel. — Pilotballonger,
mindre gummiballonger, fyllda med vätgas,
nyttjas i väderlekstjänsten för bestämmande
av vindriktningen i olika luftlager.
Historik. Fransmännen Étienne och
Joseph Montgolfier (se Montgolfier)
anses ha äran av att först ha fått en ballong
att stiga till väders. Deras första ballong,
tillverkad av med papper överklätt lärft,
uppnådde 5 juni 1783 en höjd av 500 m. Gasen
utgjordes av genom upphettning förtunnad
luft. Ballonger, fyllda med uppvärmd luft,
kallades efter uppfinnarna montgolf ièrer.
Den franske fysikern J. A. C. Charles (se
d. o.) föreslog sedermera vätgas såsom
fyll-nadsmedel. Den första ballongen fylld
därmed uppsteg 27 aug. 1783. Efter Charles
kallades vätgasfyllda ballonger charlièrer.
De första människor, som företogo en färd
i ballong, voro fransmännen P. de Rozier och
markis d’Arlandes (21 nov. 1783). I Sverige
företogos ballonguppstigningar f. ggn 1805 av
en man vid namn Robertson.
Ballongmaterielen har under årens lopp
avsevärt förbättrats, varför en ballongfärd, förr
en lek med livet, numera betraktas såsom
relativt ofarlig. Friballonger ha kommit till
praktisk användning bl. a. under Paris’
belägring 1870—71, då ett stort antal personer
(däribland Gambetta) medelst dylika
förflyttades från staden, samt för geografiska
upptäcktsfärder, varvid särskilt må framhållas
svensken S. A. Andrées olyckliga försök 1897
att med ballongen »örnen» nå nordpolen (se
A n d r é e, S. A., med bilder). — Bland de
längsta färder, som företagits med friballong,
må nämnas fransmännen de la Vaulx’ och de
S:t Victors 1,925 km långa färd 1900 från
Paris till Korostisjev i Ryssland.
Sedan flygning enligt systemet tyngre än
luften numera relativt populariserats, har
intresset för frifärder med ballong betydligt
avtagit. E. Nqst.
Luftbrisad, se Luftkrevad.
Luftbroms, se Broms, sp. 6.
Luftbössa, ett gevär, där drivkraften
utgö-res av luft, som med luftpump hoppressats
till 8—10 atm. Vid tryckning på
avtryckaren öppnas en ventil, varvid luft utströmmar
från reservoaren mot projektilen med den
påföljd, att denna kommer i rörelse. För
krigsbruk lämpar 1. sig ej. G. af W-dt.
Luftelektricitet el. Atmosfär i sk
elekt
ricitet, luftens elektriska tillstånd. Bland
moderna forskare på området märkas B.
Chauveau, J. Elster, H. Geitel och W.
Kohl-hörster. Se vidare Atmosfärisk
elektricitet. J. T.
Luftfart, se Flygkonst,
Luftballong, Luftskepp och Lufttrafik.
Luftfartyg, Luftfarkost, varje slag av
materiel, med vars hjälp man avser att färdas
genom el. uppehålla sig i rymden. L. indelas
i a) lättare än luften: friballonger,
fjättrade (fasta) ballonger, luftskepp
(motorballonger), och b) tyngre än luften:
flygplan (med motor), segelflygplan (flygplan
utan motor), drakar, fallskärmar. K. A-n.*
Luftfiltrum, anordning för att befria en
luftström från damm. L. består av en med
vävnadsmaterial klädd silyta, genom vilken
luften passerar och som uppfångar
dammpartiklarna, el. ock en serie i sicksack el. snett
mot luftströmmen ställda vävytor, mellan
vilka luften passerar och dammet genom
adhesion avsätter sig. Jfr
Cottrellför-farande. G. H-r.
Luftfotografi, se Flygfotografi.
Luftfyr, Aerofyr, se Lufttrafik.
Luftfärdsförsäkring, se Försäkring, sp.
269.
Luftförsvar, se Luftvärn och L u f
t-värnsartilleri.
Luftförvärmare, av Fredrik Ljungström (se
d. o.) uppfunnen förvärmare för
förbrännings-luften till ångpanneeldstäder. Apparaten
består av ett sakta roterande cylindriskt stativ,
fyllt med tunna järnplåtar, som bilda
kanaler för att genomsläppa dels
förbrännings-luft, dels rökgaser från eldstaden. Ytterhöljet
är delat i två hälfter. Genom den ena
passerar luften, genom den andra rökgaserna,
varvid de av dessa upphettade plåtarna avge
sitt värme till luften. L. tar ringa utrymme
och ger relativt hög värmeekonomi. G. H-r.
Luftgas, se Gasolingas.
Luftkanon (förk. Lk.), kanon för
örlogsfar-tyg, avsedd för beskjutning av luftfarkoster.
Luftklocka, en på sug- el. tryckledningen
till en kolvpump befintlig kammare,
inneslutande komprimerad el. förtunnad luft, vilken
genom sin elasticitet utjämnar de
tryckvariationer, som uppstå genom den acceleration
pumpkolven ger vattnet invid denna och som
kunna ge upphov till för pumpanordningen
skadliga stötar (s. k. vattenslag). G. H-r.
Luftkompressor, se Kompressor.
Luftkrets, dets. som atmosfär (se d. o.).
Bild 1. Luftkrevad vid eldgivning med granatkartesch.
Luftkreväd (se Krevad) förekommer
hu-vudsakl. vid eldgivning med granatkartesch
(se d. o.), enär denna projektil företrädesvis
brukas mot trupper och ej, ss. granaten, mot
de av dem uppförda skyddsmedlen; bästa
verkan nås, då kulorna med kringgående av det
framförvarande skyddet träffa truppen
uppifrån (se bild 1). Vid krevaden sprida sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
