Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
Luftrör—Luftskepp
278
Luftrör, anat., bronker (se
d, o.).
Luftrörsinflammation,
Luftrörskatarr, se Bronkit.
Luftrötter utgå från
stamdelar ovan jord och tränga
alls icke el. först efter en
betydlig längdtillväxt ned i
marken. De kunna vara
klätter-rötter (hos murgrönan m. fl.),
sträv- el. stödjerötter (hos
Rhizophora o. a.
mangrove-träd; jfr M a n g r o v e) el.
styltrötter (t. ex. hos
ba-nianträdet; se Banian samt
bild vid sp. 835). Jfr
Epi-fyter. G. M-e.
Luftsalpeter, handelsbenämniug på
Norge-salpeter el. kalksalpeter (se d. o.).
Luftsediment, se Eoliska avlagringar.
Luftskepp, Motorballong, Styrbar
ballong, en luftballong, framdriven med
maskinkraft och försedd med mekaniska
styranordningar. Ballongkroppen har, för att
erhålla litet luftmotstånd, en långsträckt
form. Efter sättet för bibehållande av
ballonghöljet i utspänd form indelas 1. i helstyva,
halvstyva och ostyva. Det helstyva 1.
består av en stomme av lättmetall
(duraluminium el. dyl.), överklädd med impregnerat
tyg eller tunn plåt (se bild 1). Det
halvstyva systemet kännetecknas av en efter
l:s hela undersida löpande »köl» av
fack-verkskonstruktion (duraluminium el. dyl.),
vid vilken gondoler och motorer upphängas
(se bild 2). Vid det o s t y v a systemet hålles
ballonghöljet utspänt genom ett invändigt
övertryck. Detta åstadkommes genom en
eller flera s. k. ballonetter (luftsäckar),
belägna innanför höljet, vilka på ett eller annat
sätt blåsas upp, efter hand som trycket i
ballongen genom gasförlust eller
temperatursänkning avtager. — Föregångsmän för de
helstyva, halvstyva, resp, ostyva
konstruktionerna äro tyskarna Z e p p e 1 i n och P a
r-seval (se dessa ord) samt fransmännen
Juillot och Surcouf.
Såsom ballonggas nyttjas i regel vätgas.
Undantagsvis brukas på grund av vätgasens
eldfarlighet heliumgas (så i U. S. A.).
Drivkraften, som för de hittills byggda största
1. uppgår ända till 4.000 hkr, levereras av
förbränningsmotorer, drivna medelst bensin,
råolja eller gas (blaugas). Motorerna äro
försedda med luftpropellrar. För stabilisering
och styrning äro 1. försedda med
stabilise-ringsplan, höjd- och sidroder samt
ballasttankar. L. för större militära företag och
transoceantrafik ha en längd av 200—270 m,
en gasrymd av 100.000—200,000 kbm, en total
lyftförmåga av omkr. 150 ton och en
hastighet av 100—125 km i timmen. Dessutom
förekomma även mindre 1., vanl.
konstruerade efter det halvstyva eller ostyva
systemet med en gasrymd från 1,000 kbm upp till
70 000 kbm.
England, Tyskland och U. S. A. äro mycket
intresserade av luftskeppsfrågan och utge stora
summor på nybyggnader och försök. I
Frankrike synes intresset ej vara fullt så stort,
och Italien har helt och hållet frångått 1.
för militära ändamål. — Firman Luftschiff-
Bild 1. Luftskeppet »Graf Zeppelin» i Los Angeles 1929; bredvid ett
litet Goodyear-luftskepp.
bau Zeppelin med verkstäder i
Friedrichs-hafen torde ha hunnit längst på området. Jfr
Lufttrafik.
Under världskriget kommo 1., särskilt från
tysk sida, till stor användning för
bombföretag. De besutto framför flygplan härvid den
fördelen, att de kunde taga större last samt
att de med stoppade motorer kunde låta sig
drivas med vinden över målet, varigenom
försvarets lyssnarapparater, som i regel röjde
flygplan, ej gåvo utslag för 1. Genom sin
storlek och ömtåliga konstruktion voro de
emellertid, när de upptäckts, lättare att
nedskjuta än ett bombflygplan.
Bild 2. Luftskepp enligt halvstyva systemet. Parseval
P. N. 28.
Bland mera bemärkta långfärder, som efter
kriget utförts med L, må endast nämnas R.
Amundsens färd 1926 över nordpolen,
utförd med ett italienskt 1., som byggts enligt
Bild 3. Engelska luftskeppet R 101 vid
förtöjnings-mast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
