Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luftskepp, Motorballong, Styrbar ballong - Luftsluss - Luftspegling - Luftstridskrafter - Luftstrupe - Luftstrupens sjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
Luftsluss—Luftstrupens sjukdomar
280
Bild 1. Bild 2.
halvstyva systemet, samt dr Hugo
Ecke-n e r s (se d. o.) färd runt jorden 15 aug.—
4 sept. 1929.
För betjänande av de militära 1. finnas i
de länder, som använda dylika, särskilda
ballongtrupper. L. förvaras i regel i stora
hallar, men då in- och utförandet i dessa är
förenat med stora vanskligheter och tarvar
aysevärt antal man, ha speciellt byggda f ö
r-töjningsmaster (mooring-masts; se
bild 3) alltmer börjat användas. E. Nqst.
Luftsluss. 1. Anordning för att vid slutna
arbetsrum, där luften för något ändamål
hålles komprimerad, in- och utfrakta personal,
redskap och materiel. I princip utgöres en 1.
av ett rum, som kan hermetiskt stängas och
växelvis sättas i förbindelse dels med den
yttre omgivning, där atmosfärens tryck
råder, dels med arbetsrummet, där övertryck
upprätthålles. I det förra läget placeras i
slussen det, som skall infraktas, varefter den
tillslutes för att åter öppnas inåt. Vid
ut-frakt försiggår proceduren i omvänd ordning.
Genom reglerbara ventiler, dels utåt fria
luften, dels inåt arbetsrummet, kan trycket i
slussen bringas att endast småningom sjunka
el. stiga, vilket erfordras, då människor
passera ut el. in. Kroppens organ kunna näml,
taga skada av för häftiga tryckvariationer.
— Jfr Dykarsjuka och Pneumatisk
grundläggning. — 2. På ångfartyg,
där eldning under pannorna med forcerat
drag tillämpas, måste ett visst övertryck
hållas i pannrummet. Detta avskiljes därför
från ytterluften genom en 1. av enkel
beskaffenhet, i allm. endast bestående av en
plåttambur med en dörr åt pannrummet och
en dörr utåt. G. H-r.
Luftspegling, se Hägring.
Luftstridskrafter, gemensam benämning på
flyg- och ballongvapnen, luftvärnet och den
militära väderlekstjänsten.
Luftstrupe, Trachéa, det rör, varigenom
andningsluften hos de högre vertebraterna
passerar till och från lungorna. L. utgör
en fortsättning av struphuvudet, larynx (se
Struphuvud), vars nedersta del med
ringbrosket, R (bild 1 visar larynx, S, fäst
vid tungbenet, T, med banden till övre
hornen, ö ö, samt luftstrupen, L, sedda framifrån),
genom sin vidd och sin runda form ansluter
sig till 1. Denna består av en rad (16—20)
broskringar. De ha den form, som b på bild 3
(tvärsnitt av luftstrupen i en broskring)
utvisar, och omfatta något mer än de främre
2/s av rörets omfång. Den återstående
tredjedelen saknar brosk, är mjuk och i vila något
intryckt av den bakom liggande
matstrupen, M på bild 2 (luftstrupen och nedersta
delen av larynx, sedda bakifrån).
Broskring-arna förenas och omges av en fast
bindvävs-hinna, där ett sammanhängande lager av
glatta muskeltrådar ligger mellan ringarnas
bakre, rundade ändar. En slemhinna med
flimmerepitel och många körtlar bildar röreta
inre beklädnad. Röret har 10—11 cm längd
och är enkelt hela sträckan från 6:e
halstill 4:e—5:e bröstkotan; där vidgas det något
litet och delas (bf) i två grenar, bronker, den
högra (hb) och den vänstra (vb), var till sin
lunga. Vid delningen (bifurkationen) ändrar
nedersta broskringen form och löper ned i en
vinkel. På bilderna antydes början till
bron-kernas förgrening. G. v. D. (Ljd.)
Luftstrupens sjukdomar. Medfödda
missbildningar äro mycket sällsynta. Om fisteln
mellan mat- och luftstruparna se
Matstrupens sjukdomar. Skador vid våld på
strupen (skärsår o. s. v.) kräva omedelbar
läkarvård.
Främmande kroppar förekomma här
mindre ofta än i matstrupe och i
struphuvud och äro av samma art som dessa
(födoämnen, nålar etc.). De inkomma i
luftstrupen vanl. under måltid, då struphuvudets
ingång står öppen, t. ex. när en person
skrattar och därvid gör en kraftig inandning.
Om den främmande kroppen ej alltför
mycket förtränger rörets lumen, vållar den att
börja med inga andra besvär än
hostret-ningar, om den näml, ej är spetsig och
omedelbart skadar strupväggen. Blir ett på
tvären fastklämt föremål någon tid liggande i
strupen, medför det utom hosta och
andningsbesvär inflammation i strupväggen och
dess omgivning, som medför livsfara. Man
bör omedelbart vända den förolyckade upp
och ned samt försöka få honom att hosta.
Små barn kan man få att hosta genom att
kittla svalgets djup med ett mjukt föremål.
Lyckas man ej på detta sätt avlägsna den
främmande kroppen, föres patienten till
halsspecialist eller till närmaste lasarett.
Katarrer och inflammationer
äro, praktiskt taget, aldrig isolerade till
luftstrupen i trängre mening utan förefinnas
samtidigt i angränsande delar av luftvägarna.
Gemensamt symtom är den »skällande»
hostan. Slemhinnan i detta parti av luftvägarna
spelar i regel med vid de vanliga s. k.
för-kylningssjukdomarna med hosta. Av de akuta
infektionssjukdomarna är vid influensa
strupens slemhinna röd och svullen samt
producerar i utpräglade fall ett blodigt-varigt sekret.
Även andra infektionssjukdomar, ss. mäss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
