Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luftstängsel—Lufttrafik
281
ling och smittkoppor, kunna åtföljas av
häftiga inflammationer i denna slemhinna.
Kroniska katarrer bero mestadels på tobaks- och
alkoholmissbruk, högre liggande katarrer eller
inflammationer, t. ex. i mandlarna, i näsan
och dess bihålor. Prognosen är vid samtliga
dessa åkommor god vid lämplig behandling,
vilket däremot knappast gäller den specifika,
nedstigande katarr, som kallas ozaena (se
Näsans sjukdomar).
En envis hosta kan ock framkallas av
särskilt hos barn förekommande
ansvällning av lymfkörtlar kring
luftstrupen, vanl. vid dess förgreningsställe. Denna
åkomma går under den populära benämningen
körtlar på lungroten. På grund av den ofta
medföljande långvariga febern är den
besvärande och kraftnedsättande. Barnen sakna
aptit och tackla av, varför denna dock
jämförelsevis beskedliga sjukdom är överdrivet
fruktad på lekmannahåll. Den kan giva
anledning till förväxling med sjukdomar i
lungorna, som ju alltid böra undersökas vid envis
hosta. Dess relation till körtelsjukdomar i
svalg och nässvalgrum är ej fullt utredd.
Behandlingen är allmänt stärkande och
härdande, under feberstadiet sängläge och god
näring. Inlandsklimat är här bäst. Ej sällan
bör allmänbehandlingen kombineras med
lokal kirurgisk sådan av körtlarna.
Förträngningar av luftstrupen
förorsakas i regel av sjukliga förändringar i
sköldkörteln, ss. olika slags struma, äkta
tumörer, någon gång syfilis. Härvid kan
processen perforera strupväggen och skjuta in i
rörets lumen.
Ej så alldeles sällsynta men av mindre
patologisk betydelse äro förskjutningarna
av luftstrupen. De förekomma i olika former
och grader vid utvidgningar av aortan, vid
tumörer på halsen och i bröstkorgen samt vid
skrumpningsprocesser i den senare (vanligen
lungtuberkulos). Symtom: obestämda obehag
vid sväljning och djupandning.
Kausalbe-handling sällan möjlig. V. Nsl.
Luftstängsel, anordning för att skydda
städer mot luftanfall, bestående i mellan
förankrade ballonger spända linor och från dessa
nedhängande smäckra linor, avsedda att
snärja anfallande flygplan och göra dem till
lättare mål för luftvärnsartilleriet. Om
värdet av 1. äro åsikterna mycket delade. I
varje fall är materielen synnerligen dyrbar
att underhålla. E. Nqst.
Luftsyra, se Luft.
Luftsäck, zool., se Fåglar, sp. 80.
Luftteleskop, teleskop utan tub,
konstruerade antingen så, att objektivröret och
oku-larröret bringas i rät linje med varandra
genom ett spänt snöre el. ock genom att
sammanhållas genom en stel, gallerartad
konstruktion av metallstänger. Den förra typen
kom till användning, innan de akromatiska
linserna voro uppfunna; den senare har tagits
i bruk vid konstruktionen av vissa nutida
jätteteleskop. K. Lmk.
Lufttorped, en projektil, till formen
liknande en vanlig artilleriprojektil men
inneslutande förutom sprängladdning även
drivmedlet. För avskjutandet kräver 1. på grund
härav icke någon kanon utan blott en
rikt-ställning, och igångsättningen sker sakta,
282
utan stöt el. skottljud. Bäst löstes lufttorped
-problemet i slutet av 1890-talet av svenske
överstelöjtnanten V. T. Unge (»Unges
flygande torped»). Unge följde raketprincipen
och inrymde i projektilens bakre del en
drivsats, som under långsam förbränning
utvecklade ett högt gastryck. Då gasen tilläts
utströmma bakåt, uppstod en kontinuerligt
framåtdrivande reaktion på projektilen. Unges
torped uppnådde en skottvidd av ända till
7,000 m. Huvudfelet med 1. var, att den
blev alltför dyrbar. Då kort därefter
stöt-säkrare sprängämnen erhöllos, fick Unges
1. ingen krigsmässig användning. — För 1 i
v-räddningsändamål har en 1.
konstruerats i syfte att överföra räddningslinor från
el. till i sjönöd varande fartyg. Jfr L i
v-räddningsväsende, sp. 59. G. af W-dt.
Lufttrafik, Flygtrafik, Luftfart,
den trafik, som äger rum medelst
luftfartyg, varmed avses flygplan, luftskepp
(motorballonger) och fria
ballong-e r enl. k. f. 26 maj 1922. De huvudsaki. för
luftfarten i Sverige gällande förordningarna
äro följande: lag av 7 sept. 1914 ang. förbud
mot 1. över svenskt område; lag av 26 maj
1922 ang. ansvarighet för skada till följd av
luftfart; k. f. 26 maj 1922 om luftfart; k. kung,
av 16 dec. 1927 ang. allmänna villkor och
bestämmelser för lån ur luftfartlånefonden;
k. kung, av 20 april 1928 med vissa
bestämmelser rörande tillämpningen av förordningen
av 26 maj 1922 om luftfart; k. kung, av 20
april 1928 ang. åtgärder för undvikande av
sammanstötning mellan luftfartyg m. m.
Vidare har Luftfartsmyndigheten i serien
Meddelanden från Luftfartsmyndigheten utfärdat
ett antal kungörelser.
1927 ratificerade Sverige konventionen ang.
reglering av internationell luftfart. Till
konventionen har ett flertal länder anslutit sig,
dock ej Tyskland, med vilket land Sverige
har särskild luftfartsöverenskommelse sedan
1925. Konventionen innehåller bestämmelser,
likartade med ovannämnda för Sverige
gällande författningar. De fördragsslutande
staternas gemensamma angelägenheter
handhavas av en internationell lu ftf art
skommission (C ommission internationale de
navigation aérienne, C. I. N. A.), ställd under
Nationernas förbunds överinseende och med
säte i Paris. De flesta europeiska
lufttrafikbolag äro anslutna till International air
traf-fic association, en sammanslutning för
internationell samverkan på luftfartens område.
Som myndighet i luftfartsfrågor i Sverige
fungerar en avd. inom Kommunikationsdep.,
Luftfartsmyndigheten.
Den första reguljära flygtrafiken med
flygplan i världen bedrevs under en kort tid
1914 mellan Tampa och S:t Petersburg i
Florida. Luftskepp nyttjades redan tidigt för
passagerartrafik men huvudsaki. för
nöjes-färder. 1912 hade sålunda zeppelinaren
»Victoria Louise» företagit regelbundna
uppstigningar med passagerare i s. Tyskland, varvid
under sju månader omkr. 200 turer med tills.
3,902 passagerare utfördes. — Först under
världskriget genomgingo luftfartygen en
sådan utveckling, att man på allvar kunde
räkna med att 1. skulle bli av stor betydelse
för samfärdseln. I Tyskland och Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
