Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lufttrafik, Flygtrafik, Luftfart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Lufttrafik
284
bildades 1918 lufttrafikbolag, och nästan
varje flygfabrik planerade att upprätta
reguljära flyglinjer. Man sökte i största
möjliga mån först få användning för det från
kriget ärvda materialet och tillgodogöra sig
de erfarenheter, som där vunnits. Dessa
första försök utföllo mindre lyckligt, då de
gamla krigsmaskinerna voro olämpliga för
sitt ändamål och på intet sätt fyllde de
nödvändiga kraven på säkerhet, ekonomi och
bekvämlighet. Ganska snart förbrukades dock
krigsmaskinerna, och nya, mera
ändamålsenliga flygplan anskaffades.
Den första dagliga, regelbundna
flygförbindelsen i Europa öppnades 5 febr. 1919
mellan Berlin och Weimar. I Amerika öppnades
redan i maj 1918 en linje mellan New York
och Washington av amerikanska postverket,
och 25 aug. 1919 kom flygpostlinjen i gång
mellan London och Paris. Åren 1920—22
började statsmakterna alltmer inse betydelsen
av reguljär 1. och beslöto ekonomiskt stödja
det nya kommunikationsmedlet, och
småningom kunde härigenom ett betydande
linjenät över hela Europa trafikeras (jfr karta på
vidstående plansch). Inom Förenta staterna
har trafiken mest inriktats på att
sammanbinda östkust och västkust med varandra,
vilket i första hand skett med postlinjer,
fr. o. m. 1928 även omlagda för persontrafik.
Från Nordamerika ha linjer utdragits utefter
sydamerikanska västkusten till Santiago de
Chile och utefter östkusten till Buenos Aires.
I norr ha linjer utdragits till Dawson i
Yukondistriktet. I Europa arbetas verksamt
på att få till stånd flygförbindelser med
andra världsdelar och sålunda förbinda de
europeiska moderländerna med deras kolonier.
Bland redan trafikerade linjer må nämnas
franska Sydamerikalinjen, engelska linjen
London—Kairo—Indien, holländska linjen från
Amsterdam till Java samt rysk-transsibiriska
linjen från Moskva till Jakutsk. — 1930
uppgick längden av flyglinjer i världen till omkr.
500,000 km.
Bland mera anmärkningsvärda färder med
flygplan, vilka genom det intresse de rönt
fört flygningen framåt, stå
Atlantflygning-arna i främsta rummet. Den första
flygningen över Atlanten företogs 19—27 maj
1919 av amerikanen Read på flygbåten »N.
C. 4» från Rockaway, Long island, via New
Foundland och Azorerna till Lissabon. Den
första direkta flygningen utfördes s. å.
av engelsmännen Alcock och Brown på ett
Vickers-Vimyflygplan med 2 st. 350 hkr
Rolls-Roycemotorer 14 juni kl. 4,13 f. m.—15
juni kl. 1,40 f. m. 1919 från New Foundland till
Clifden på Irlands västkust. Främsta platsen
intar Ch. Lindberghs (se d. o.) flygning från
New York till Paris 20—21 maj 1927.
Luftskeppet »Z. R. III» flög 12—15 okt. 1924 från
Friedrichshafen till Lakehurst. Sedan har
Atlanten flera gånger överkorsats både av
flygplan och luftskepp. Den första flygningen
jorden runt med flygplan ägde rum 1924 (se
Jorden - r u n t - f 1 y gn i ng). Luftskeppet
»Graf Zeppelin» (se Luftskepp, bild 1)
flög 15 aug.—4 sept. 1929 från
Friedrichshafen över Tokyo, Los Angeles och Lakehurst
tillbaka till Friedrichshafen.
I Sverige landade den första för
passage
rarbefordran särskilt inredda flygmaskinen,
förd av tysken Sablatnig, 11 maj 1919 på
Ladugårdsgärde i Stockholm efter en färd
från Köpenhamn på 4^2 timme. Redan i febr,
s. å. bildades Svenska
lufttrafik-a.-b., vilket bl. a. aug.—okt. 1920 försöksvis
anordnade luftposttrafik, utgående från Malmö
med anknytning till Köpenhamn, Berlin,
Hamburg, Amsterdam och London, samt under
sommaren 1921 en tre månaders trafik
Stockholm—Reval. Bolaget upplöstes till följd av
brist på understöd från statens sida. 1918
hade även under kortare tid trafik
upprätthållits av Thulinverken, Landskrona, mellan
Malmö och Köpenhamn. 1921—23 fungerade
till stor belåtenhet en av
Vattenfallsstyrelsen inrättad 1. mellan Porjus och Suorva.
I samband med den internationella
luft-fartsutställningen i Göteborg 1923 ordnades
en trafiktävlan på sträckan
Göteborg—Köpenhamn—Malmö, under vilken regelbundna
flygningar utfördes mellan dessa städer, och
1924 bemyndigade K. m:t
Generalpoststyrelsen att träffa avtal med det i juni s. å.
bildade a.-b. Aerotransport om
ordnande av trafik på sträckan
Malmö—Köpenhamn—Hamburg. Denna öppnades 1 juli och
pågick till 1 okt. Dessutom upprätthölls
trafik juni—aug. mellan Stockholm och
Helsingfors. 1925 års riksdag anvisade bolaget ett
understöd av 500.000 kr. att årl. utgå
under fem år, och 1930 års riksdag beviljade
en årlig subvention till luftfarten för en
ny femårsperiod. Enligt detta avtal skall
trafiken successivt utvidgas till att
omfatta helårstrafik på Amsterdamlinjen och
8 månader på Helsingforslinjen. Trafikåren
1924—30 upprätthölls trafik på linjerna
Malmö—Köpenhamn—Hamburg—Amsterdam
och Stockholm—Helsingfors under sommaren.
Fr. o. m. 1928 ha årl. företagits lyckade
försök med att framföra post nattetid från
Stockholm över Malmö och från Oslo över
Göteborg och Malmö till kontinenten och
England. — Åren 1924—29 ha befordrats
omkr. 60.000 passagerare, 350,000 kg frakt
och bagage, omkr. 100.000 kg post, och a.-b.
Aerotransports maskiner ha tillryggalagt
omkr. 2.000.000 flygkilometer. Trafik på
Sverige upprätthålles även av utländska
lufttrafikbolag (Luft-Hansa m. fl.) på följ, linjer:
Budapest—Wien—Prag—Berlin—
München—Berlin—
Åbo—Mariehamn—Stockholm.
Zürich—Basel—Frankfurt—Hamburg—’
München—Hamburg—
Paris—Köln—Hamburg—
B erlin—Lybeck—
Hamburg—Lybeck—
Stettin—Kalmar
—Stockholm.
Köpenhamn
—Malmö.
Köpenhamn—Göteborg—Oslo.
Om konstruktionen av speciella, för
passagerare lämpade trafikflygplan se
Flygplan, med bilder.
Genom ingripande av stater eller
kommuner ha anlagts flygstationer (f 1 y g h a
m-n a r), för vilka vid flygplanstrafik erfordras
stora, plana fält med förvaringshallar
(hangarer) för flygplanen samt
reparationsverkstäder, fyrar, trådlösa stationer, tull- och
administrationsbyggnader m. m. I Sverige
finnas f. n. sjöflyghamnar i Stockholm och
Kalmar, en kombinerad land- och
sjöflyghamn i Göteborg och en landflyghamn i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
