- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 13. Lissabon - Meyer /
291-292

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

291

Lugin—Luise

292

Lugin, A 1 e j a n d r o Pérez, spansk
författare (f. 1870). Har författat ett antal
spirituella och populära romaner, bl. a. en munter
skildring av studentlivet i Santiago, »La casa
de Troya» (1915). K. A. H.

Lugn, Pehr Johan, egyptolog (f. 1881 9/io).
Blev 1920 fil. lic., har sedan 1918 varit
amanuens vid Victoriamuseet i Uppsala, ledde
dess uppställning i Gustavianum och är sedan
1928 föreståndare för Egyptiska museet i
Stockholm. Av hans arbeten märkas
»Aus-gewählte Denkmäler aus ägyptischen
Samm-lungen in Schweden» (Leipzig 1922),
»Egypten i fynd och forskning» (1 :a saml. 1923,
2:a saml. 1924), »Egypten» (i »Bonniers
illustrerade världshistoria», I, 1926), »Egyptisk
kultur i ord och bild» (s. å.) samt »Konst
och konsthantverk i Egypten» (1927). E.P-s.

Lugnaro, se H a s s 1 ö v.

Lugné-Poe [lynje’-på’], Aurélien Marie,
fransk skådespelare och teaterledare (f. 1869).
L. bildade 1886 med en skolkamrat föreningen
Les Escholiers och framförde där bl. a. »Fruen
fra havet». Han var
anställd bl. a. vid
Théatre libre
(An-toine) och leder sedan
1893 den av honom
själv skapade Théåtre
de 1’Oeuvre, från 1902
statsunderstödd. L. är
en intelligent,
tekniskt säker
skådespelare samt en
betydande ledare och
instruktör. Hans insats för
att göra samtida
europeisk dramatik känd

i Frankrike kan ej skattas nog högt. Ibsen,
Björnson, Tolstoj, Strindberg, Hauptmann och
Maeterlinck beteckna höjdpunkterna av hans
lika vägande som omväxlande repertoar.
Sedan 1894 har L. med sin teater företagit
framgångsrika turnéer (i Stockholm senast
1925). Om L:s hustru se Desprès, S. G. K-g.

Lugnås, socken i Skaraborgs län, Kinne
härad, s. v. om Mariestad; 56,08 kvkm, 1,046
inv. (1930). Omfattar i n. ö. Lugnåsberget
(148 m ö. h.) och sluttar sakta mot
slättbygderna vid Vänern. 1,357 har åker, främst på
och kring Lugnåsberget, 2,492 har skogsmark.
Lugnåsberget består av kambrisk alunskiffer
och sandsten, som vilar på en starkt vittrad
urbergsgnejs, där fältspaten kaoliniserats,
medan de hårda kvartskornen bibehållits. Denna
gnejs brytes och bearbetas under namnet
Lugnås kvarnsten till kvarnstenar.
Jfr Fossila spår. Ingår i Björsäters, L.
och Bredsäters pastorat i Skara stift, Kinna
kontrakt. G. R-ll; K. A. G.

Lugo [lo’gå], huvudstad i sp. prov. L. (n. ö.
Galicien, se d. o.; 9.881 kvkm, 477,827 inv.
1929), vid Mino; 35,987 inv. (1929).
Biskopssäte. Katedral från 1100-talet. Den gamla
stadsmuren, delvis bevarad, är omkr. 2,130 m
lång och 11 m hög. L. var romarnas Lucus
Augusti. Garverier, textilindustri.

Lugoj [lo’gåj], magyar. Lugos, ty. Lugosch,
stad i Banatet, Rumänien, vid Timis (Temes),
50 km ö. om Timisoarä; 25,000 inv. (1923).
Säte för en grek.-kat. biskop. Vinodling,
kvarnar, silkesindustri; livlig handel.

Lugols lösning [lygå’ls-], uppkallad efter
Parisläkaren Lugol (1786—1851), är en
jod-jodkaliumlösning av växlande styrka och har
stor användning i medicinsk
laboratoriedia-gnostik och (helt nyupptäckt) såsom medel
mot Basedowska sjukdomen (se d. o.). 5—10
droppar några ggr dagl., givna under sträng
observation av läkare, förmå att minska
symtomen (bl. a. ämnesomsättningsökningen)
hos svåra Basedowfall, så att de kunna så
gott som utan risk underkastas operativ
behandling. Tillg.

Luguber, sorglig, dyster.

Lugubre [logo’-], mus., dystert, klagande.

Luhacovice [lo’hatjåvitso], Läzné L.,
badort i ö. Mähren, Tjeckoslovakien; 1,764 inv.
(1921). Starkt alkaliska koksaltkällor;
kongress- och turistort; omkr. 30,000 besökande
(1929).

Luigi [loPd^i], it. namnform för Ludvig.

Lui’gi Amede’o, hertig av Abruzzi, italiensk
prins, forskningsresande och amiral (f. 1873),*
tredje son till hertig Amedeo (se d. o.) av
Aosta. Besteg 1897 Mount S:t Elias i Alaska
och ledde 1899—1900 från Frans Josefs land
en polarexpedition med fartyget »Stella
polare»; på grund av frostskador måste L. vid
81° 55’ n. br. överlämna ledningen till U.
Cagni, som nådde 86° 34’ n. br. 1906 ledde
han en expedition till Ruwenzori i Uganda
och besteg Pic Margherita. Under
Tripolis-kriget 1911 inledde L, fientligheterna som
befälhavare för en flotteskader vid Joniska
öarna; under världskriget var han till febr.
1917 högste befälhavare över italienska
flottan och ledde därvid de allierades
operationer i Adriatiska havet. Han har under senare
år bl. a. sysslat med kolonisationsförsök i
Somaliland. Om L:s resor se it. monogr. av
F. de Filippi (1900, 1908, 1912). V. S-g.*

Luini [loi’ni], Bernardino, norditaliensk
målare (omkr. 1475—1532), en efterföljare till
Lionardo da Vinci. Till skillnad från de flesta
av Lionardos lärjungar och efterföljare
bevarar L. en viss självständighet. Hans
kvinnotyp är fin och vek och helt fri från det Mona
Lisa-leende, som annars bland de
norditalienska målarna ofta blev föremål för en så
stereotyp upprepning. Konstnären var en
enkel och osammansatt natur, och hans verk
äga också ofta en naiv charm. Komplicerad
rörelse och sinnrik komposition voro däremot
icke hans sak. En stilla skönhet och
andakts-full stämning, ofta parade med en frisk
realism, råda på hans tavlor och fresker. Till
hans bästa verk hör en fresk, föreställande
Josefs utväljande till Marias make
(Brera-museet, Milano). F. ö. må nämnas »Katarinas
trolovning med Jesusbarnet» (Poldi
Pezzoli-museet, Milano) samt från hans senare tid
den stora passionsfresken i Santa Maria degli
Angioli i Lugano. H. C-l.

Luino [loi’nå], stad i it. prov. Varese, vid
Lago Maggiore; 7,076 inv. (1921). Betydande
turistort.

Luis [loi’s], spansk namnform för Ludvig.

Luise [lol’zo], drottning av Preussen (1776
—1810). Var dotter till hertig Karl av
Meck-lenburg-Strelitz och förmäldes 1793 med dåv.
kronprinsen, 1797 konung Fredrik Vilhelm III.
Med sin make levde hon i ett lyckligt
äktenskap och vann genom hjärtegodhet och skön-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 18 23:08:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdm/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free