Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luleå - Luleå domsaga - Luleå-Gällivarebanan - Luleå-Ofotenjärnvägen och Luleå-Ofotenbanan - Luleå stift - Lule älv - Lull, Ramón
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
Luleå domsaga—Lull
300
denset (1850-talet), landstatshuset (1895) och
länscellfängelset samt i ö. folkskoleseminariet
(ritat av G. Hermansson) och
järnvägsstationen. Bland enskilda hus framträder Sv.
handelsbankens ståtliga byggnad (ritad av Aron
Johansson), övriga hus äro mestadels av trä.
Äldre byggnader saknas. 1930 byggdes
Sveriges första kommunala krematorium i L. Den
rektangulärt regelbundna stadsplanen
uppgjordes efter branden utan hänsyn till
topografi och äldre bebyggelse. Längst i n. v.
märkes parken Gültzauudden med
sommarrestaurang, kallbadhus och ett norrbottniskt
friluftsmuseum, där en kopia av L:s äldsta
rådhus uppförts till museum. L. är ändpunkt
för järnvägen L.—Narvik (se Malmbanan).
För malmtrafiken är järnvägen framdragen
till Svartöstaden. Hamnen har en kajlängd av
1.235 m (Svartöstaden ej inberäknad) och ett
djup av intill 7,6 m. Huvudinlopp bildar
Tjuv-holmssundet, fördjupat till 8 m. IL. hamn
ankomna och avgångna fartyg hade 1929 ett
sammanlagt tonnage av 2,973,556 nettoton,
därav huvuddelen i utrikes fart. 1929
exporterades över L. 2,5 mill. ton järnmalm, främst
från Gällivare och Koskullskulle. Industrien
omfattade 1928 28 arbetsställen och 651 arb.
Munksunds a.-b. (huvudkontor i L.) äger L.
träsliperi vid Karlshäll. Vid s. hamnen ligga
L. varv och verkstäder (aktiekap. 275,000 kr.)
och vid Notviken Statens järnvägars stora
verkstäder. Det forna järnverket vid
Karlsvik har numera rivits. L. har tullkammare,
lotskontor, sjömanshus, länslasarett,
epidemisjukhus, högre allm. läroverk,
elementarläroverk för flickor, lärlings- och yrkesskolor,
folkskoleseminarium och högre folkskola samt
folkbibliotek och teater, huvudkontor för L.
sparbank och L. folkbank, avd.-kontor av
riksbanken och två affärsbanker, varjämte L.
är säte för flera länsinstitutioner, ss.
handelskammare, hushållningssällskap,
frökon-trollanstalt, den kemisk-växtbiologiska
anstalten, som sedan 1895 arbetar för
jordbrukets höjande i länet, arbetsstugorna m. m.
I L. utgivas Norrbottens-Kuriren (dagl. och
i halvveckouppl.) samt Norrbottens-Tidningen
och Norrskensflamman (båda 6 ggr i veckan).
Tax.-värdet å fastighet var 1929 38,409,000
kr., den tax. inkomsten 14,039.900 kr. L.
utgör en församling, som är pastorat i L. stift,
Norrbottens s. kontrakt. G. R-ll.
nistoria. Redan under medeltiden fanns på
denna ort en marknadsplats med birkarlar
(se d. o.). 1620 utstakades plan för en stad
vid nuv. Nederluleå kyrka, det nuv.
Gammelstad, och 12 juli 1621 utfärdades
privi-legiebrevet av Gustav II Adolf. Läget var
dock illa valt, och borgerskapet anhöll, att
staden skulle flyttas, då stadsplatsen var
något avlägsen från vattnet och farlederna till
havet voro för grunda för sjöfart. 30 maj
1649 gavs därför tillstånd att flytta staden
till dess nuv. plats. L. plundrades 1716 av
en rysk kosacktrupp. Staden har upprepade
gånger härjats av eld, senast 1887. I
samband med de lapska malmfältens
exploatering har L. utvecklats i rask takt. — Litt.:
B. Steckzén och H. Wennerström, »Luleå stads
historia 1621—1921» (1921); A. Nordberg, »En
gammal norrbottensbygd. Anteckningar till
Luleå sockens historia» (2 bd, 1928). (Ä. S-n.)
Luleå domsaga, i Norrbottens län, omfattar
Nederluleå, överluleå och Jokkmokks
lappmarks tingslag.- Tingsställen: Boden,
Gammelstad och Jokkmokks kyrkostad.
Luleå-Gällivarebanan, se Malmbanan.
Luleå-Ofotenjärnvägen och L u 1 e å - O
fotbanan, förr namn på statsbanelinjen Luleå
—Riksgränsen och den anslutande norska
Ofotbanan till Narvik. Se vidare
Malmbanan.
Luleå stift, som 1904 avskildes från
Härnösands stift, omfattar församlingarna i
Norrbottens och Västerbottens län; 164,454,63
kv-km, 399,480 inv. (1930). L. består av 7
kontrakt: Västerbottens södra; Västerbottens
norra; Norrbottens södra; Norrbottens norra;
Lappmarkens första; Lappmarkens andra;
Lappmarkens tredje. Tills. 55 pastorat, 58
lands-, 4 stads- och 2 gemensamma stads- och
landsförsamlingar.
Lule älv, flod i Norrbottens län, samlar sitt
vatten från glaciärer och fjäll kring de stora
källsjöarna Virihaure (580 m ö. h.) och
Vasten-jaure v. om Sarekfjällen och mynnar i
Lule-fjärden av Bottenviken (se kartor vid art.
Lappland och Västerbotten);
flodområde 25,200 kvkm, längd 450 km,
disponibel medelvatteneffekt 2,303.000 hkr, utbyggd
100,000 hkr (huvudsaki. vid Porjus). L. är
Nordnorrlands förnämsta kraftkälla och
fjälltrakternas mest storslagna vattendrag.
Nedanför Vastenjaure flyter älven, här kallad
Vuojatätno, vid Akavares fot ut i den
långsträckta sjön Akajaure, som bildats
genom den stora regleringsdammen i Lilla
Sjöfallet vid Suorva (se d. o.). Till Akajaure
ansluta sig nedanför Lilla Sjöfallet och det i
naturlig storslagenhet bevarade Stora Sjöfallet
(se d. o.) sjöarna Langas och St. Lulevatten
till en mäktig vattudal, som genombryter
fjällkedjan. Här inflyter Vietasjokk från
sjöarna i Sitasjaure—Satisjauredalen. Nedanför
Lulevattnet komma Porjusfallen med Porjus’
(se d. o.) märkliga kraftverksanläggning samt
Harsprånget (se d. o., med bild), vars
utbyggnad t. v. inställts. Innan L. lämnar Lappland,
mottager den strax ovan Porsiforsen (125.000
hkr) bifloden Lilla Lule älv. Denna avvattnar
de för sin skönhet berömda fjällsjöarna Saggat
(vid Kvikkjokk) och, genom Blackälven,
Lai-daure (se dessa ord), vilkas tillflöden
Tarre-ätno, Kamajokk och Rapaälven bilda
praktfulla deltan, genomflyter Skalka, Randijaur
m. fl. sjöar och mynnar efter flera forsar och
fall (Kaitumfallet m. fl.) med Vuollerimforsen
(40,000 hkr) i huvudälven. I L:s lugna nedre
lopp i den mot mynningen alltmera odlade
och bebyggda älvdalen bilda den långsträckta
Edeforsen (se E d e f o r s, 100.000 hkr) och
forsräckan
Hedenforsen-Trångforsen-Bodfor-sen (vid Boden) de enda avbrotten. Flera
kända turistleder beröra L. (se karta vid
Lappland, sp. 779), bl. a. Sjöfallsleden och
»Kungsvägen». L:s flottledssystem var 1928 i fråga
om virkestransportens storlek det tolfte
(tillsläppt flottgods 347,779 kbm) och till
längden det nionde (1,250 km) i Sverige. Litt.:
»Förteckning över Sveriges vattenfall. 9. L.»
(1914). G. R-ll.
Lull [lolj], Ra mön (kastilianska Raimundo
Lulio, lat. Raimundus Lullus), katalansk
författare, vetenskapsman, missionär m. m. (1235
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
