Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luktnerver - Luktorgan - Luktsalt - Luktsalvia - Luktviol - Luktärter, Blomsterärter - Lukuga - Lukullisk - Lule Burgas - Lule lappmark - Luleå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29*7
Luktorgan—Luleå
298
vans hål intränga .i näshålan, där de
utbreda sig i den luktregionen beklädande
slemhinnan. G. v.D.*
Luktorgan utgöras hos lägre djur av
luktceller, som dels sitta samlade i främre ändan
av kroppen, dels ligga strödda över hela
djurets yta,. Huruvida de förnimmelser de
förmedla hos i vatten levande former skola betecknas
som lukt el. smak är omdiskuterat, varför
man enat sig om den neutrala benämningen
kemiska sinnesorgan. Hos t. ex.
insekterna tjänstgöra som 1. olika slag av hår-,
kägel- el. skivformade bildningar, belägna
framför allt på antennerna. Hos
landryggradsdjuren äro 1. i stort sett byggda som hos
m.änniskan (jfr Lukt). Hos fiskarna saknas
bakre näsöppningar, och 1. ha formen av
pa-riga gropar, delvis täckta av en hudflik, som
åstadkommer, att organet genomspolas av
vatten. Hos groddjur och kräldjur ligger
mellan mun- och näshålorna ett egendomligt
organ, Jacobson ska organet, vars
betydelse anses vara att vid utandningen
kemiskt pröva i munnen befintlig föda. Särskilt
hos ormarna är detta organ väl utvecklat.
Hos fåglar och däggdjur är det mer el. mindre
förkrympt. Jfr Lukt. T. P.
Luktsalt, äldre namn på vissa starkt
luktande salter el. blandningar, vilka brukades
som upplivningsmedel, särskilt vid svimning.
Som 1. betecknades t. ex. ammoniumkarbonat
(se A m m o n i u m f ö r e n i n g a r). (C. G. S.)
Luktsalvfa, Tanacötum balsamlta
(Balsa-mlta vulgäris, Chrysa’nthemum balsamlta), en
med renfanan (se d. o.) besläktad, sedan
gammalt i trädgårdar odlad, till
de korgblommiga hörande
växt med elliptiska, sågade
blad och gula blommor.
Liksom Salvia (jfr d. o.) har 1.
aromatisk doft och var
särskilt förr allmänt nyttjad
som krydda och i
medicinen. G. Rbg.
Luktviol, bot., se
Violsläktet.
Luktärter,
Blomsterärter, La’thyrus odorätus,
enårig baljväxt från
Sicilien, med stora, välluktande
blommor, som odlas i
otaliga former. Jfr L a t h
y-r u s. G. M-e.
Luküga, Tanganjikasjöns
avlopp till Kongo, i
Central-afrika. Jfr Kongo 1.
LukuTlisk, se L u c u 11 u s.
Lule Burgas, se L ii 1 e
B u r g a z.
Lule lappmark omfattar
Jokkmokks och Gällivare
socknar; se vidare dessa ord
och Lappmark.
Luleå, stapelstad i
Norrbottens län, säte för
landshövding (sedan 1856) och
biskop (sedan 1904), ligger
vid Lule älvs mynning i
Bottenviken; 3,700 har,
därav 3.610 har land, 11,258 inv.
(1930). — Staden ligger på
en halvö i Lulefjärden och
kantas i ö. av Skurholmsf järden.
Därutöver omfattar L. norra delen av
Svart-ön, de stadsplanelagda områdena Bergviken
och Notviken (det senare invid Statens
järnvägars stora
malm-vagnsverkstad) samt
Mjölkudden och
industriområdena Karls-häll och Karlsvik.
Invid L. ligger i s.
det som
utskeppnings-hamn för
Lapplands-malmerna bekanta
municipalsamhället
Svartöstaden (se d. o.),
i ö. förstaden
Skur-holmsstaden (omkr.
700 inv.) och i v., där
kustlandsvägen når
Lulefjärden,
färjstäl-let Bergnäset (färja
till L.).
Stadens centrum ligger på halvöns smalaste
del mellan Stadsviken med den äldre hamnen
i n. och Gråsjälfjärden med den nuv. hamnen
i s. Det har i nuv. skick huvudsaki.
tillkommit efter 1887 års brand och påverkats av
högkonjunkturen vid Malmbanans tillkomst.
Därom vittna bl. a. domkyrkan (1888—93;
arkitekt E. Melander) i gotisk rohbaustil.
det ståtliga stadshuset (1900—04), även
inrymmande stadshotell, läroverket (1908) och
länslasarettet (1900). Staten äger
riksbanks- och telegrafhuset (ritat av F. V.
Lindström), posthuset, i v. vid fjärden
länsresi
Luleå stads vapen.
I silverfält tvenne
korslagda blå nycklar.
Karta över Luleå omgivningar.
Skalan 1:100000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
