Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
Lund
306
Bild 4. Lunds vapen.
I silverfält en på grön
mark stående,
krenele-rad, röd mur och
stadsport, försedd med
likaledes röda porttorn.
n. ö. om Malmö, omkr. 2 km n. ö. om
Höje-åns nedre lopp och 8 km från Öresund.
Terrängen stiger i jämn lutning från s. v.
(Höje-ån, 2 m ö. h.) mot n. ö. (stadsgränsen omkr.
80 m ö. h.). 1,972
har (inom stadsplanen
190,6 har), därav 1,965
har land, 24.240 inv.
(1930), vartill under
större delen av året
komma flera tusen
studerande vid
stadens många
lärdomsanstalter.
De mestadels
träd-planterade gatorna
Nygatan, Bangatan,
S:t Laurentiigatan,
Allhelgona kyrkogata,
Biskopsgatan, ö.
Vallgatan och S.
Esplana-den jämte
Stadsparken med »Höge vall»,
en rest av stadens
forna befästningar,
om
fatta ringformigt stadens äldre delar. Där har
gatunätet i stora drag behållit sin medeltida
karaktär. Slingrande gatuleder äro vanliga,
och i stora delar av staden ha de flesta hus
trädgårdar.
Gatunätets huvudled, som sammanfaller
med en urgammal vägsträcka, är Stora
Södergatan, som i Malmövägens fortsättning leder
fram till det oregelbundna Stortorget och
under namnen Kyrkogatan och Bredgatan går
vidare till den forna stadsgränsen i n., där
den delar sig i Kävlingevägen (mot
Landskrona m. m.) och Getingevägen (mot
Kristianstad). Vid Stortorget ligger rådhuset,
byggt på 1830-talet, urspr. som stadshus med
restauranglokaler m. m., vid Kyrkogatan det
1925 inköpta stadshuset med lokaler även för
stadsbibliotek, urspr. byggt för Skånes
enskilda bank (av S. Sörensen, 1906). Stadens
båda förnämsta affärsgator äro Lilla
Fiskaregatan (från Stortorget åt v.) och, parallell
med denna, Klostergatan, huvudled till
centralstationen; mellan dem ligger det
planterade Bantorget intill bangårdsområdet. ö.
om Kyrkogatan nära Klostergatans mynning
ligger Lunds domkyrka (se d. o.), n. därom,
på platsen för det forna
ärkebiskopsresiden-set Lundagård, parken med samma namn,
anlagd 1747—49. Vid Lundagårds n. sida ligger
Gamla biblioteket, byggt som kungshus 1578
—84 och 1688 överlåtet till Lunds univ., som
där hade flertalet lärosalar intill 1800-talet;
till 1907 univ.-bibi. Numera innehåller det
se-minarie- och institutionslokaler samt
humanistiskt seminariebibl. Längre norrut ligger
universitetshuset (av H. Zettervall, 1878—82)
på det forna Lilla torg, vars återstod utlagts
till park i anslutning till Lundagård. — S. ö.
om domkyrkan ligger ett medeltida tegelhus,
fordom Laurentiiklostrets bibi., senare (bl. a.
1804—42 under P. H. Lings ledning) nyttjat
som gymnastik- och fäktsal m. m.; enär
Akademiska kapellets musikövningar en tid
höl-los där, kallas huset »kapellet», ö. om
domkyrkan ligger Kraftstorget, omgivet i n. av
historiska museets hus (se L u n d s
universitets historiska museum), i ö. av
domkapitlets hus (av Th. Wåhlin, 1929—30)
med expeditionslokaler även för
domkyrkoförsamlingarna och domkyrkorådet. Från
Kraftstorget går åt s. ö. den krokiga
Kilians-gatan till Mårtenstorget, åt n. Sandgatan;
vid dennas v. sida Lundagård och framför
universitetshusets huvudfasad den planterade
Universitetsplatsen med en samling
hitflyt-tade runstenar. Platsen begränsas i n. av
univ:s gymnastiksal m. m. och geol.
institutionens gamla byggnad (1852—53); på platsen
stå en fontän och A. Ebbes skulptur »Mannen,
som bryter sig ut ur klippan» samt, liksom
på flera andra offentliga platser i staden, ett
antal byster av lärda män. Mitt emot
Lundagård ligger Tegnérsplatsen med Tegnérs staty
(av C. G. Qvarnström, avtäckt 1853); n.
därom Akademiska föreningen (se d. o.); ö. om
Tegnérsplatsen ligga vid Adelgatan i vackra
trädgårdar Kulturhistoriska museets
byggnader (se Kulturhistoriska museet i
Lund). V. om Sandgatans övre del ligga de
äldre delarna av det 1768 inrättade
länslasarettet (se Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund), som sedan
1910-talet successivt tillbyggts mot n. På
Helgonabacken, varav en del är allmän park,
ligga Lunds universitetsbibliotek (se d. o.),
biskopshuset (av C. G. Brunius, 1842—45),
urspr. byggt för univ:s naturvetenskapliga
institutioner, och n. därom småskolese’»’inariet;
ö. om Helgonabacken zool. institutionen (av
Th. Wåhlin, 1915) och geogr.-geol.
institutionen (av N. Blanck, 1930), med.-kem.
institutionen (av Th. Wåhlin, 1924), utmed
Biskopsgatan fys., fysiol. och anat. instituVonerna.
Utmed ö. Vallgatan ligger botaniska
trädgården, inneslutande bot. museet (av Th.
Wåhlin, 1912) och bot. institutionen; längre åt s.
kring Dalbyvägen Lunds privata
elementarskola (se d. o.), landsarkivet (av C. Möller,
1902; se vidare Landsarkiv),
försörjnings-hemmet och dövstumskolan. Utanför centrum
ha först på 1900-talet de äldre, skröpliga hu
sen börjat ge vika för mera solida och
hygieniska byggnader. I stadens s. del ligger högre
allmänna läroverket el. katedralskolan,
utvecklad ur den medeltida domskolan, som
fanns redan 1085 och som efter
reformationen ombildades. Det nuv. egentliga skolhuset
(av A. Hellerström, 1896) omges mot
Svane-gatan och Stora Södergatan av äldre
byggnader; en länga är delvis en medeltidsbyggnad,
urspr. ämbetsbostad för en medlem av
domkapitlet, 1716—18 Karl XII:s residens.
Skolan förlädes dit 1837. S. v. om katedralskolan
ligger i en vacker plantering intill
Stadsparken univ:s astron. observatorium (byggt 1867)
vid 55° 41’ 52" n. br., 13° 11’ 15" ö. Igd från
Greenwich. Mellan Mårtenstorget och bot.
trädgården ligger kem. institutionen, vid
hörnet av Klostergatan och Stora
Gråbrö-dersgatan Tegnérshuset, där skaldens
arbetsrum bevaras i rekonstruerat skick. Vid Stora
Södergatan, mitt för Mårtensgatans mynning,
ligger »Stäket» (uppkallat efter målaren J.
M. Stäcks fader, handlanden Stäck), två
sammanbyggda medeltidshus (bild 15), och vid
Mårtenstorget en liten tegelbyggnad, sista
återstoden av det forna dominikanklostrets
vidsträckta byggnadskomplex (bild 16).
De yttre, nyare stadsdelarna ha till större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
