Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lund, Macody - Lund, Ole Wilhelm - Lund, Pehr af - Lund, Peter Vilhelm - Lund, Troels Fr. - Lunda (socken i Stockholms län) - Lunda (socken i Södermanlands län) - Lunda (Angola) - Lundagård (borg) - Lundagård (tidskrift) - Lundahl, Bengt Petter - Lundahl (Johansson), Jakob Emanuel - Lundahl, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
Lund, 0. W.—Lundahl
314
præmisser» (1928). Jfr »Macody L.» (1917;
med bidrag av N. Collett Vogt, E.
Hertz-berg m. fl.). M. H.
Lund, 01 e Wilhelm, norsk officer,
ingenjör (1848—1915), bror till A. L. Blev
löjtnant 1870 och tog 1908 som överstelöjtnant
avsked från militärtjänsten. Han deltog i den
första utstakningen av Bergensbanans
hög-fjällspassage, var 1883;—89 dir. för det
engelska bolag, som hade koncession på
Ofot-banan, och planlade som dess ingenjör denna
bana från Narvik till Gällivare. Som ledande
ingenjör och representant i Norge för a.-b.
Luossavaara-Kiirunavaara planlade och
uppförde han sedan 1898 de väldiga
kajanläggningarna m. m. i Narvik. (M. H.)
Lund, Pehr af, skriftställare, militär (d.
1806). Spelade under förberedelserna till 1772
års statsvälvning en viktig roll i Finland som
mellanhand åt Sprengtporten och adlades
därför s. å. (tog ej introduktion). Några år
därefter råkade L. i en tvist med kommendanten
i Lovisa överste J. Gerner, och rättegången
slutade med att han dömdes till avsättning. Han
begav sig då till Stockholm och började 1781
utge tidningen Dag-Bladet: Wälsignade
Tryck-Friheten, som var avsedd att reta och såra
konungen och hans omgivning. Utom de
brännbara artiklarna, vartill även bl. a. J. M.
Sprengtporten och J. A. Ehrenström i smyg
bidrogo, innehöll tidningen även poem. Den
nedlades omsider 1784 (hette då
Tryck-Friheten den Wälsignade), sedan L. fått pekuniärt
understöd av Schröderheim och sålunda ej
längre behövde skriva för uppehället. Han
lär senare ha varit jordbrukare och uppträdde
en kort tid 1792 ånyo som publicist. (O. W-n.)
Lund, Peter Vilhelm, dansk
naturforskare (1801—80). 1825—29 vistades L. i
Brasilien, 1832 återvände han dit. Hans »Blik
paa Brasiliens dyreverden för sidste
jordom-væltning» (5 avh.,
1835—45), resultat av
sedan 1834
verkställda undersökningar i
några
kalkstensgrot-tor, gjorde honom
känd i hela den
bildade världen, men han
lyckades långtifrån
avsluta dessa arbeten
(han undersökte efter
hand mer än 200
grottor). Hans stora
samlingar bevaras nu i
Köpenhamns
zoologiska museum; jfr K.
F. Lütken, »E museo
Lundii» (2 bd, 1888—
96). Missmod över hemlandets likgiltighet
försvagade hans krafter; han var hela
återstoden av sitt liv sjuklig och utan förmåga av
vetenskapligt arbete. E. Ebg.*
Lund, Troels Fr., se Troels-Lund.
Lunda, socken i Stockholms län,
Seming-hundra härad, s. v. om Norrtälje; 36,47 kvkm,
553 inv. (1930). Skogsomgiven utlöpare av
Uppsalaslätten kring övre Lagga- och
När-tunaåarna; i v. Långåsen el. Stockholmsåsen.
1,268 har åker, 1,978 har skogsmark. Ingår
i Skepptuna och L. pastorat i Ärkestiftet.
Seminghundra och Ärlinghundra kontrakt.
Lunda, socken i Södermanlands län,
Jön-åkers härad, väster om Nyköping, mellan
östgötagränsen och Yngaren; 85.13 kvkm,
1,727 inv. (1930). Ligger på nordsluttningen
av Kolmården och med huvudbygden i den
bördiga Kiladalen n. därom kring Virån.
2.611 har åker, 4,203 har skogsmark.
Pastorat i Strängnäs stift, Nyköpings v. kontrakt.
Lunda. 1. Den nordöstra av de 9 stora
provinser, i vilka Angola är delat. Det
genom-skäres av talrika bifloder till Kassais
flodsystem. I L. finns koppar, och nyligen ha
diamanter anträffats i n. delen.
2. L u n d a r i k e t (även kallat M u a t a
J a m v o s r i k e), i s. v. Kongobäckenet, en
av v. Afrikas mest bekanta och en av dess få
stabila negerstater, sorn in i våra dagar
bevarat en politisk och kulturell självständighet.
På 1890-talet delades det dock mellan
Kongo-staten och Angola. Trol. grundades det på
1500-talet av baluba (se d. o.).
Regeringsformen var egendomlig, i det att vid sidan av
den valde härskaren, som bar titeln M u a t a
J a m v o, stod en likaledes vald kvinnlig
med-regent, kallad L u k o k e s c h a, som måste
vara ogift. Dessa regerade som »broder» och
»syster», och Lukokescha hade sin egen
hovstat, sina hövdingar och landområden.
Invånarna i L., bantunegrer, tillhöra olika
stammar men kallas med ett gemensamt namn
ba-lunda. L. har besökts och skildrats av bl. a.
Cameron, Pogge och Wissmann. K. G. L.
Lundagård, de medeltida lundensiska
ärkebiskoparnas borg i Lund; nu en plantering där.
Lundagård, organ för Lunds studentkår,
uppsatt 1920, utkommer med omkr. 7 n:r per
termin. Två saml. art. m. m. ur L.,
»Lunda-lynnen», ha utkommit (1925 och 1930).
Lundahl, BengtPetter, missionär (1840
—85). Efter utbildning vid Fjellstedts
seminarium i Lund och Johannelunds
missions-institut utgick L. 1868
i Evangeliska
fosterlandsstiftelsens tjänst
till dess östafrikanska
missionsfält, där han
först verkade bland
kunamafolket och
sedan i Massaua, där
han i Moncullo
öppnade en skola för
utbildning av infödda
lärare. Han deltog
även i försöken att
föra kristendomen till
gallafolket. Genom L.
vanns för kristendomen gallaynglingen
One-simus, som gjorde en betydande insats i
missionsarbetet. G. Lbrg.
Lundahl (urspr. Johansson), Jakob
Emanuel, missionsledare, författare (f.
1875 26/9). Var 1899—1902 Svenska
missionsförbundets missionär i Kongo och arbetade
sedan i förbundets tjänst hemma. Är sedan
1917 sekr. för dess yttre mission, sedan 1916
även i Allm. svenska missionsrådet. Skr.:
»Dagbräckning i Kongo» (1911), »Vår yttre
mission» (1916), »Världsmissionen» (1921), »Tre
ungdomsår i Kongo» (1922) m. fl. G. Lbrg.
Lundahl, Nils, skolman (f. 18 5 8 23/s), blev
efter avlagd folkskollärarexamen 1878 lärare
vid Lunds folkskolor. L. har mycket verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
