Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lunds domkyrka - Lundsgaard, Konrad Kristian Karl - Lunds privata elementarskola - Lunds stads järnvägar (Bjärred—Lund—Harlösa järnvägar, B. L. H. J.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Lundsgaard—Lunds stads järnvägar
338
kitekt för Askers kyrka, vars
allmänna anordning dock
snarast återgår till rhenländska
förebilder. Av de skulpturala
enskildheterna märkas främst
kryptans bilder av »jätten
Finn» och »jättekvinnan» (se
Finn). — Det på kryptans
valv vilande korgolvet i
Askers kyrka låg, liksom ännu,
betydligt högre än långhusets
golv. En tvärmur under
triumfbågen skilde tvärskeppet
och koret från långhuset. De
förra tjänstgjorde som
kapitlets, det senare som
lekmännens kyrka; framför
tvärmuren hade lekmannakyrkan sitt
eget huvudaltare. Efter en
brand 1234 ombyggdes bl. a.
de av elden förstörda valven
och utvidgades koret med en
murad plattform, som upptog
ungefär halva den östligaste
mittskeppstravén. På denna plattform och i
tvärskeppets mittkvadrat uppställdes under
1300-talets senare hälft de rikt skulpterade
kor stolarna (bild 6, 8) med ett 70-tal sittplatser
för kapitelmedlemmarna. De märkligaste
me-deltidsinventarierna äro f. ö. tre monumentala
bronskolonner med krönande statyetter
(1200-talet), en kolossal sjuarmad bronsljusstake
(början av 1500-talet), det stora altarskåpet
(urspr. på högaltaret, nordtyskt arbete, kort
före 1398) och det till större delen
rekonstruerade konsturet (horologium mirabile
lun-dense, »det underbara uret i Lund», urspr. från
1300-talet). Detta återger solens, månens och
fixstjärnehimlens skenbara dagliga och
årliga rörelser jämte månens faser, visar
timmar, veckodagar, datum och månad,
innehåller ett kalendarium för 200 år samt
framställer vid timslagen och särskilt vid
middagstimmen symboliska skådespel av rörliga
figurer. Urets astronomiska funktioner och
arkitektoniska anordning ha rekonstruerats av
Th. Wåhlin, urverket utförts av J. Bertram
Larsen och figurskulpturen av Anders Olson
(se dessa ord); uret återinvigdes 1923. Av
kyrkans medeltida kultbilder återstå några
illa medfarna rester.
Domkyrkan, som under medeltidens senare
del tillbyggts med flera kapell, strävpelare
m. m., underkastades omkr. 1506—27 en
grundlig reparation, ledd av Adam van
Dü-ren (se d. o.), som också utförde talrika
skulpturverk där. Bland dess renässansinventarier
märkes den ståtliga predikstolen (1592) av
J. Ganssog (se d. o.). Efter planlösa, ofta
hårdhänta reparationer under 1700-talet
anförtroddes kyrkans iståndsättande enligt en
av A. Nyström uppgjord och av K. m:t 1833
fastställd plan åt C. G. Brunius (se d. o.), som
bl. a. anlade kortrappan och således gjorde
korpartiet och långhuset till ett
sammanhängande kyrkorum. Zettervall fullbordade
restaureringsarbetet med ringa känsla för
byggnadens egenart men icke utan
konstnärliga förtjänster. Dekorationsmålningen i
kyrkan utfördes efter restaureringen av S.
Thulin; den imposanta mosaikutsmyckningen i
absidvalvet av J. Skovgaard (se d. o.) full-
Bild 9. Domkyrkan under 1800-talets förra del. Litografi av Billmark.
bordades 1927; några glasmosaikfönster av E.
Vigeland (se d. o.) insattes 1930. H. W-n.
Litt.: Se litt. till art. Liber daticus,
Lund och Lunds stift; J. Corylander,
»Berättelse om L.» (skr. omkr. 1755, utg.
1884); C. G. Brunius, »Nordens äldsta
metro-politankyrka» (1854); för den äldre litt. i
övrigt se G. Carlquist, »Lundalitteratur» (i
Biblioteksbladet 1919); O. Rydbeck, »Bidrag
till Lunds domkyrkas byggnadshistoria»
(1915) och »Lunds domkyrkas
byggnadshistoria» (1923); E. Wrangel, »Lunds domkyrkas
konsthistoria» (s. å.), »Konstverk i Lunds
domkyrka» (s. å.), monogr. om det medeltida
altarskåpet (1915) samt uppsats om
altarstif-telserna i »Studier tillägnade Magnus
Pfan-nenstill» (1923); Th. Wåhlin, »Horologium
mi-rabile lundense» (1923); L. Weibull, »Knut
den heliges gåvobrev» (i dansk Hist. Tidsskr.,
9: 3, 1924); S. Anjou, »Heliga korsets kyrka i
Dalby samt de älsta kyrkorna i Lund,
Ros-kilde och Odense» (1930). B. H-d.
Lundsgaard [-går], Konrad Kristian
Karl, dansk läkare (f. 1867). Blev med. dr
1900, var 1903—25 ögonläkare vid Finsens
klinik, 1907—25 vid Frederiksbergs hospital
och är från 1925 prof, vid univ. och
överläkare vid Rigshospitalet. Han har
vetenskapligt behandlat bindhinnans sjukdomar och
infört ljusbehandling i oftalmologien; vidare
har han skrivit bl. a. om glasögon (1913).
Han är huvudred, för Acta
Ophthalmo-logica. P. E-t.
Lunds privata elementarskola, enskilt
läroverk i Lund, gr. 1848, vilket 1868 erhöll
di-missionsrätt. L. har folkskolan som
botten-skola (4—5 år till studentexamen),
koncentra-tionsläsning (se d. o.), undervisning i
hebreiska och ryska samt särskilda kurser för
folkskollärare; den har elevhem för mindre
bemedlade lärjungar. Skolan äges av dess ord.
lärare; 418 lärjungar vårterminen 1930.
Lunds stads järnvägar (Bjärred—Lund—
Harlösa järnvägar, sign. B. L. H. J.), spårvidd
1,435 m, förbinda dels Lunds v. station med
Bjärred, 11,o km, och genom ett 0,7 km långt
spår (från Leråkra station) nämnda linje med
Västkustbanan vid Flädie, vilka två sträckor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
