Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lunds universitet, Karolinska universitetet i Lund - Lunds universitetsbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
Lunds universitetsbibliotek
346
samfundet i Lund, Vetenskapssocieteten i
Lund (se dessa ord), Sydsvenska
ortnamnssällskapet (stiftat 1925), Sydsvenska
geografiska sällskapet (stiftat s. å.), Fahlbeckska
stiftelsen (se F a b 1 b e c k, P. E.),
Hyltén-Cavallius’ stiftelse för svensk
folkminnesforskning (se d. o.), Läkaresällskapet, Filologiska
sällskapet o. institutet för landsmålsforskning.
Univ:s inkomster 1929—30 uppgingo till
4,825,940 kr., därav 2,959,093 kr. i statsanslag,
dess utgifter till 4,517,847 kr.
Kapitaltillgångarna, fast egendom, kassor, fonder etc.,
voro 30 juni 1930 8,356,132 kr. — Om univ:s
styrelse ocb förvaltning se Universitet;
om dess byggnader jfr art. Lund.
Antalet studenter var vårterminen
1930 2,412 (därav 380 kvinnliga), fördelade på
tretton nationsföreningar (se Nation). För
studerande finnas ett stort antal stipendier
(de s. k. magnatstipendiefonderna uppgingo 30
juni 1930 till 4,086,605 kr.), två studenthem,
ett av studentkåren 1919 upprättat
konvik-torium samt Lunds studentkårs k r
e-ditkassa (se d. o.). Jfr även
Studentkår. Inom studentkåren och univ. finnes ett
stort antal föreningar, främst
Akademiska föreningen (se d. o.). A. A-t; P. ö.
Historia. Redan Karl X Gustav planlade
att genom upprättandet av ett universitet
knyta de genom Roskildefreden 1658
tillkomna landskapen politiskt och kulturellt
närmare till Sverige. Ett förslag utarbetades av
biskop P. Vinstrup men förverkligades ej
förrän efter Karl Gustavs död. Sedan frågan
förevarit vid riksdagen 1664, utfärdades 19 dec.
1666 stiftelsebrevet för L. Till univ.
donerades Lunds domkapitels betydande
jordegendom att successivt hemfalla. L:s
styrelseförfattning och privilegier utfärdades även 1666;
nya statuter tillkommo 1852, 1876 och 17 nov.
1908. Univ., vars latinska namn är Academia
Carolina Conciliatrix, invigdes 28 jan. 1668.
Till en början funnos 4 teol., 2 jur., 2 med.
professorer och i filosofiska fakulteten 8. De
nya professorerna voro dels danskfödda,
förflyttade från domskola och gymnasium, dels
tyskar och svenskar. Detta orsakade
ständiga tvister i konsistoriet och mellan den
tyskfödde prokanslern B. Oelreich och biskop
Vinstrup. De ekonomiska förhållandena voro till
en början orediga och studentantalet lågt. En
europeiskt ryktbar lärare fick L. i Samuel
Pufendorf, varjämte C. Hahn,Chr.Papke och A.
Spole voro bland de förnämsta av de tidigare
professorerna. Skånska kriget 1676—79 avbröt
verksamheten, och först 1682 återupprättades
univ., särskilt tack vare Hahn, nu biskop, och
kanslern E. Lindschöld. Kapitelgodset hade
emellertid indragits till kronan. En kvarleva
av kapitelgodset och vissa tiondemedel
anslo-gos, varjämte sedan tillkommo andra medel.
Karl XI upplät till universitetsbyggnad
Lun-dagårdshuset (urspr. av Fredrik II uppfört
kungshus på området för den forna
ärkebiskopsborgen, numera det s. k. Gamla
biblioteket), som ägts av Vinstrup. Föreläsningar
och konsistorium höllos länge i domkyrkan
och dess kapell samt det s. därom belägna
hus, som varit Laurentiiklostrets »liberi»
(bibliotek; alltjämt kvarstående). Professorernas
antal var nu blott 2 teol., 1 jur. och 1 med.
samt i fil. fakulteten 4 ledamöter.
Småning
om ökades lärarantalet, men univ:s
utrustning förblev ända in på 1800-talet av
torftigaste slag. Univ:s återupprättande leddes
av Hahn, Papke, A. Stobæus och M.
Norde-man. Alla professorerna voro nu svenskar.
Univ:s verksamhet fick stor betydelse i första
hand för Skåne och dess grannprovinser samt
övriga Sydsverige. Krigsåren under Karl XII
vållade emellertid svårt avbräck. Univ:s
främsta namn vid denna tid var filosofen A.
Rydelius (slutligen biskop och prokansler).
Senare tillkommo juristen
Nehrman-Ehren-stråhle, naturforskaren och läkaren Kilian
Stobæus och orientalisterna H. Benzelius och
J. Engeström. Univ:s utveckling befordrades
mycket av C. Gyllenborg som kansler, och
lärjungeantalet steg. Nya lärarplatser
inrättades, och grund lades till vetenskapliga
institutioner. Gyllenborgs efterföljare som
kanslerer verkade dock mindre för L., och en,
partidespoten Nils Palmstierna, i stället i
hämmande riktning. Vid 1760-talets början
understeg studentantalet 200; de flesta voro
skåningar. Ryktbara lärare voro historikern
Lagerbring, läkaren Rosén-Rosenblad,
teologen Petrus Munck och matematikern N.
Schenmark. De akademiska förhållandena
stelnade dock. Perioden 1789—1825 blev för
L. en lysande tid med namn som J. Lundblad,
M. Norberg, M. Fremling, L. P. Munthe,
A. J. Retzius, A. H. Florman, J. H. Engelhart,
Esaias Tegnér och C. A. Agardh. Kanslern L.
von Engeström befordrade mycket denna
utveckling. Av lärarna under denna och följande
tid kunna ytterligare nämnas C. P. Hagberg,
Reuterdahl, Thomander, J. Holmbergsson, E.
Z. Munck af Rosenschöld, A. O. Lindfors, N.
H. Sjöborg, Sven Nilsson, C. J. Schlyter, S.
Lovén och E. Fries. Univ:s ekonomiska
förhållanden förbättrades först från 1830-talet.
L:s Årsskrift, Acta Universitatis Lundensis,
började utges 1864. Studentantalet höll sig
länge vid omkr. 400, steg på 1870-talet till
över 500, har sedan 1900 företett en stark
ökning och var vårterminen 1930 2,412.
Litt.: M. Weibull och E. Tegnér, »Lunds
universitets historia 1668—1868» (2 bd, 1868); E.
Tegnér, »Lunds universitet 1872—1897» (1897);
univ.-matriklar 1879, 1899, 1913 och 1924—25;
Lunds universitets (student)matrikel utgives
av P. Wilner (hittills 1—3 för tiden 1667—
1725, 1926—30); P. Sjöbeck, »Program
ut-gifna vid L. 1667—1867» (1912—15; i Lunds
Univ:s Arsskr., avd. 1, bd 11: 2); »Gamla
studentminnen från Lund», utg. av E. Wrangel
(1918); festskriften vid 250-årsjubileet
»Sac-rum almæ matri Carolinæ» (1918); »Under
Lundagårds kronor» (2 bd, 1918—21). B. H-d.
Lunds universitetsbibliotek tillkom eg. först
1671, då det upplösta lundensiska kapitlets
böcker (371 bd, 15 handskrifter) övergingo i
universitetets ägo. 1683 donerade Karl XI sin
forne lärares E. Gripenhielms (se d. o.)
boksamling (5,857 bd). Av nyare donationer
kunna nämnas kanslern frih. M. Falkenbergs
1777 (1,108 bd), en del av Karl XV:s böcker
1875 (2,700 bd), prof. Svante ödmans 1901
(2,992 bd) m. fl. 1690 fick biblioteket lokal
i Lundagårdshuset, som 1688 överlåtits till
univ., och kvarblev där ända till 1907.
Bibliotekarielön anvisades 1687, och från 1698
fick L. årsanslag och rätt till arkivexemplar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
