Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lunds universitetsbibliotek - Lunds universitets historiska museum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
Lunds universitets historiska museum
348
1695 förtecknades biblioteket. L., som 1729
räknade omkr. 10,000 bd, hade 1799 ej nått
upp till 20,000. Utlåningen, som till en
början ej fick ske till studenter, var 80 vol. 1699,
28 vol. 1709 och 120 vol. höstterminen 1799.
Utom en bibliotekarie och en amanuens fanns
från 1733 en vice bibliotekarie, från 1768
till-kommo e. o. amanuenser. Under 1800-talet
gick utvecklingen raskare framåt, i det att
inkomsterna ökades (från 1834 fast
statsanslag till materiel). Biblioteket uppgick 1829
till över 30,000 bd, 1870 till omkr. 110,000 bd,
2,600 handskrifter och 40,000 småtryck samt
1897 till 162,869 bd, 4,868 handskrifter och
5,920 kapslar med småskrifter. Personalen
ökades från 1838 med en andre amanuens.
Utlåningen var 1,000 bd höstterminen 1828,
omkr. 2,580 år 1854 och 11,007 bd 1899.
Under A. Lidbecks bibliotekarietid (1799—1829)
upplades för sin tid mönstergilla kataloger.
1885 påbörjades av Elof Tegnér en fullständig
omordning av beståndet med ny
katalogisering på lösa blad, ett arbete, som i huvudsak
var genomfört vid 1800-talets utgång. 1907
inflyttade L. i sin nuv., nyuppförda byggnad
på Helgonabacken. Personalen ökades med
nya amanuensbefattningar 1904 och 1906.
Genom 1909 års lönereglering ökades såväl
antalet ord. tjänstemän som lönerna, varjämte
på ord. stat anvisades ett belopp, varav arvode
kunde utgå till e. o. tjänstemän. — Nu
gällande reglemente för L. är av 18 mars 1915.
Samlingarna innehålla f. n. omkr. 400,000
böcker och tidskrifter, omkr. 3,000 hyllmeter
småskrifter, över 15,000 svenska tidningsbd, över
8,000 handskrifter samt därjämte planscher,
porträtt och lösa kartor.
Handskriftssamlingen omfattar, utom den egentliga
manu-skriptsamlingen, det värdefulla Delagardieska
arkivet (se d. o.), universitetets och
fakulteternas, bibliotekets eget, Akademiska
föreningens och studentnationernas samt Röda
korsets bokinsamlingskommittés arkiv. Som
den egentliga manuskriptsamlingens klenoder
räknas Necrologium Lundense (se d. o.) och
Liber daticus Lundensis vetustior (se Liber
daticus). Av forna universitetslärares
litterära kvarlåtenskap i L. märkas den stora
Stora kyrksalen i Lunds universitets historiska museum.
Tegnérsamlingen, C. A. Agardhs och Sven
Nilssons papper m. fl.
L:s anslag till materiel m. m. är f. n. på
ordinarie stat 50,000 kr. och på extra stat.
90,000 kr. Totalutgifterna utgjorde
1929—30-148,678,87 kr., därav för bokinköp 99,058,27 och
för bokbinderi 26,855,73 kr. Läslokalerna
utgöras av läsesal (och galleri) med
referensbibliotek, tidskriftsrum, rum med
riksdagstryck, tre forskarrum samt ett rum med det.
till L. donerade C. M. Collins bibliofilbibliotek.
Antalet besök utgjorde budgetåret 1929—30
50,351, antalet utlämnade volymer 197,227 och
antalet utlånade 36,958. Personalen utgörea
f. n. av en överbibliotekarie och chef (sedan
1918 fil. dr E. J. Ljunggren), 3 förste
bibliotekarier (avdelningsföreståndare), 5 andrø
bibliotekarier, 7 amanuenser, 3 ord. kvinnliga
biträden, omkr. 16 extra biträden, 3
vaktmästare, 1 bokbindare, 1 eldare och 1
tam-burvakt. — Se Lunds universitet, bild 4.
Litt.: Se litt. till art. Lunds
universitet; om det gamla lundensiska
kapitlets-bibliotek se L. Weibull, »Bibliotek och arkiv
i Skåne under medeltiden» (1901); C. af
Pe-tersens, »Ur mina biblioteksminnen» (i
»Under Lundagårds kronor», 2, 1921). E.Ljn.
Lunds universitets historiska museum kan
sägas ha tillkommit 1805, då en särskild
samling av fornsaker och etnografiska föremål
på initiativ av A. J. Retzius och med bistånd
av N. H. Sjöborg avskildes från den av K.
Stobæus 1735 inrättade naturaliekammaren.
Museet omfattade då såväl förhistoriska och
medeltida föremål som mynt och medaljer, och
Sjöborg blev dess förste föreståndare.
Under 1800-talet tillväxte museet förnämligast,
genom donationer av enskilda forskares
samlingar; bland dem, som på detta sätt gynnat,
museet, märkas Sjöborg, Retzius, Sven
Nilsson, biskop W. Faxe och C. G. Brunius.
Systematisk samlingsverksamhet började i
störreomfattning bedrivas, då museet mot
1800-ta-lets slut genom S. Söderberg förvandlades till
ett verkligt forskningsinstitut. Under sin
nuv. föreståndare, prof. O. Rydbeck (sedan
1904), har museet haft en stark tillväxt och.
är nu på sina viktigaste samlingsområden
(förhistoriska fornsaker och
medeltida konstföremål) det
andra i riket och ett av de
främsta i Norden. För den
arkeologiska forskningen i s.
Sverige, särskilt Skåne, är
museet den viktigaste härden.
Museets samlingar, som
tidigare förvarats på olika håll,
senast i bottenvåningen till
Gamla biblioteket (se L u n d,
sp. 305), äro nu inrymda i ett
särskilt hus vid Kraftstorget
(se Lund, bild 12, 13). Huset
byggdes efter ritningar av A.
Nyström 1840—46, urspr. till
biskopshus, bortbyttes 1848
till universitetet, inrymde
sedan naturvetenskapliga
institutioner, varav den zoologiska
kvarbodde till 1918, då huset
inreddes för museets behov.
Dess bottenvåning inrymmer
expeditions- och arbetsloka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
