Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luxemburg (storhertigdöme) - Luxemburg (stad) - Luxemberg, Rosa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
Luxemburg—Luxemburg, R.
394
ugnar och stålverk; 1928 var
produktionen 2,770,061 ton
tackjärn och 2,567,088 ton
stål. Export av järnmalm,
tackjärn och stål samt import
av stenkol, närings- och
njutningsmedel m. m. Sedan 1922
bilda L. och Belgien en
ekonomisk union, som bl. a.
innefattar tull- och myntunion.
Belgiskt mynt är lagligt
betalningsmedel; inhemska
skiljemynt präglas dock
fortfarande. Metersystemet är off.
antaget. Järnvägsnätet
omfattade 1928 551 km; s. å.
funnos 1,186 km
telegraflinjer och 142 postanstalter.
Budgeten för 1930 upptar
inkomsterna till 411 mill. frcs
och utgifterna till 396 mill.
frcs; statsskulden uppgick
1929 till 415 mill. frcs. — Enl.
nu gällande författning av 17
okt. 1868, senast reviderad 15 maj 1919, är L.
en ärftlig monarki inom huset Nassau (sedan
1907 även på kvinnolinjen). Statschefen utövar
verkställande makten, utnämner ministären
(en regeringspresident
och 3
generaldirektörer, ansvariga inför
deputeradekammaren)
samt statsrådet
(con-seil d’état; 15 medl.),
som har viss vetorätt
mot kammarbeslut och
fungerar som
administrativ domstol.
Deputeradekammaren (f.
n. 52 medl.), som
utövar lagstiftningen,
väljes på 6 år genom
allmänna val; vart
tredje år nyväljes
halva antalet medl. I de
länder, där L. saknar
egna beskickningar,
utövas
representatio
nen av Belgien. Londonfördraget av 1867
tillförsäkrar L. ständig neutralitet. Krigsmakten
består endast av ett gendarmkompani och ett
kompani frivilliga. Nationalflaggan är
rödvit-blå i horisontella fält. S. F.
Historia. L., som ingick i rom. prov.
Bel-gica prima och sedan i Frankiska riket,
frigjorde sig på 900-talet under grevarna av
Ar-dennerna, upphöjdes 1354 till hertigdöme,
förenades 1444 med Burgund samt kom med
detta 1477 till huset Habsburg och 1555 till
Spanien, ehuru det som en del av Burgundiska
kretsen räknades till Tyska riket. Genom
freden i Utrecht 1713 i österrikisk ägo,
erövrades L. 1795 av Frankrike men gjordes 1815
av Wienkongressen till en särskild stat i
Tyska förbundet med titeln storhertigdöme
och gavs åt Vilhelm I av Nederländerna.
Sedan L. 1830 anslutit sig till belgiska
revolutionen, avskildes 1839 v. delen och lades till
Belgien (nuv. prov. Luxembourg; se d. o.).
Genom Tyska förbundets upplösning 1866 blev
L. självständigt, kvarstod i tyska
tullföreningen och förklarades 1867 på en konfe-
Luxemburgs vapen.
Ett nio ggr i silver och
blått delat fält, belagt
med ett rött med gyllene
krona krönt lejon.
Utsikt över Luxemburg.
rens i London neutralt. Vid Vilhelm III:s
död 1890 upphörde personalunionen med
Nederländerna, och regeringen övertogs av
storhertig Adolf, förut hertig av Nassau. Han
följdes 1905 av sonen Vilhelm, som 1912
efterträddes av sin äldsta dotter, Marie
Adélaide. Tyska trupper ryckte 2 aug.
1914 in i L. och höllo landet besatt till nov.
1918. Som ersättning för vållad skada
betalade Tyskland ett skadestånd på 1,6 mill. frcs.
Maria, som visat tyska sympatier, tvangs i
jan. 1919 att abdikera till förmån för sin
syster Charlotte. Ett referendum i sept.
s. å. resulterade i 68,811 röster för monarki
mot 16,885 för republik. Genom
Versailles-freden löstes L. från tullunionen med
Tyskland och ingick, sedan Frankrike avböjt
ekonomisk union, en sådan med Belgien.
Litt.: J. Anders, »Le grand-duché de L.»
(1919); A. Calmes, »Der Zollanschluss des
Grossherzogtums L. an Deutschland, 1842—
1918» (2 bd, 1919); F. Schneider, »Kaiser
Heinrich VII.» (3 bd, 1924—28; med bibliogr.).
För den inre politiken 1918—20 se N. Welter,
»Im Dienst» (1925; 2:a uppl. 1926). Å. S-n.
Luxemburg [lo’ksombork], fr. Lzcxembourg,
huvudstad i storhertigdömet Luxemburg vid
Alzette, tillflöde till Mosels biflod Sauer;
52,440 inv. (1927). Den äldsta staden har ett
dominerande läge på en platå 60 m ovanför
Alzettes djupa ravin och omges av
modernare, lågt liggande kvarter. De forna
fästningsverken äro till stor del nedrivna och
ersatta av vackra parker. L:s märkligaste
byggnadsverk äro det storhertigliga palatset
(från 1560-talet, senare ombyggt), katedralen
Notre-Dame (uppförd 1607—13) samt de
ståtliga viadukterna över flodravinerna. L. är
storhertigdömets största stad och
handels-centrum, viktig järnvägsknut med
uppblomstrande industri (stora järnverk i förstaden
Eich) samt säte för landets högsta
myndigheter, förnämsta institutioner av alla slag,
biskop m. m.
Luxemburg [lo’ksombork], Rosa,
polsktysk revolutionär av judisk börd (1870—1919).
Föddes i Zamosc (dåv. ryska Polen), studerade
vid tyska univ., förnämligast nationalekonomi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
