- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 13. Lissabon - Meyer /
391-392

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luxembourg, François Henri de Montmorency - Luxembourgmuseet - Luxembourgpalatset - Luxemburg (storhertigdöme)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

391

Luxembourgniuseet—Luxemburg

392

Luxembourgpalatset.

*



de Montmorency, hertig av L., fransk
krigare (1628—95). L. utmärkte sig som
krigare redan under trettioåriga kriget och blev
vid Turennes död
marskalk av Frankrike
1675. Av Louvois
anklagades L. 1679 för
förbund med satan
och förbindelser med
giftblanderskor, satt
14 månader på
Ba-stiljen men frigavs
1680. Han fick 1690
överbefälet i
Flandern och segrade vid
Fleurus s. a.,
Steen-kerque 1692*Neerwin-den 1693 och Charle-

roi s. å. L., som var sjuklig och
puckelryg-gig, var en stor militär begåvning, varmt
älskad av soldaterna. Fr. monogr. av P. de

Kartskissen upptar de off. (mestadels franska)
namnformerna. De ofta förekommande tyska namnen
finnas på färgkartan vid Belgien.

Ségur (1900, 1902 och 1903),
biogr. av F. Canonge (1924).

Luxembourgniuseet [-[lyksä-bö’r-],-] {+[lyksä-
bö’r-],+} konstmuseum i Paris,
bildat 1750, har sedan 1818
varit ägnat åt av staten
inköpta verk av samtida
konstnärer. Tidigast 10 år
efter konstnärernas död skola
konstverken flyttas från L.
till Louvre el. provinsmuseer.
Samlingen var inrymd i
Luxembourgpalatset (se d. o.)
men flyttades 1885 till en
f. d. orangeribyggnad
därin-vid. Utrymmet där är trots
utvidgningar högst
otillräckligt, många av museets
konstverk äro magasinerade el.
flyttade till andra lokaler —
en del överfördes 1924 till
bollhuset (J cu-de-paumé} i
Tuileriesträdgår-den. Vid 1900-talets början omfattade
samlingen omkr. 1,250 n:r, antalet har sedan
ökats. Bland svenska konstnärer, som äro el.
nyligen varit representerade där, märkas
Wahlberg, Salmson, A. Hagborg, C. Larsson,
Zorn, prins Eugen. — Litt.: L. Bénédite, »Le
musée national du Luxembourg» (1895; ny
uppl. 1924). G-gN.

Luxembourgpalatset [lyksäbö’r-] i Paris,
s. om Seine, uppfördes för Maria av Medici
av arkitekten S. de Brosse och stod
fullbordat 1621. Oaktat tillbyggnader bevarar det
rätt väl sin fransk-italienska
renässanskaraktär. I det inre ha stora förändringar
skett. Under Napoleon I installerades
senaten där, efter 1815 pärskammaren, under
Napoleon III och republiken åter senaten.
Palatset omges av en vidsträckt, stämningsfull
park med fontäner, terrasser och en stor
mängd skulpturmonument, åtskilliga av högt
konstnärligt värde. Litt.: A. Hustin, »Le
palais du Luxembourg» (1904). G-gN.

Luxemburg [lo’ksembork], off. Grand-Duché
de Luxembourg-, suveränt storhertigdöme
mellan Tyskland, Belgien och Frankrike, vid
mellersta Mosel (Moselle) och dess biflod
Sauer (Süre); 2,585 kvkm, 289,694 inv. (1929);
huvudstad: Luxemburg (se nedan). L:s n.
huvuddel, ösling (el. Eisling, fr. (Est-ing), är
kuperad och skogbevuxen samt tillhör
Ar-dennerna; s. delen, det bördiga Gutland (fr.
Bon-Pays}, bildar en fortsättning av
Loth-ringens platå- och terrasslandskap och är ett
tättbebyggt industri- och gruvdistrikt.
Befolkningens flertal är tysktalande (en
fran-kisk dialekt); det off. statsspråket är
emellertid franskan, som även i stor utsträckning
talas av de bildade klasserna. De flesta inv.
äro katoliker; kyrkospråket är tyska.
Skolväsendet är välordnat; obligatorisk skolgång.
— Jordbruk och boskapsskötsel livnära 33 %
av befolkningen; mest odlas vete, havre,
potatis och sockerbetor. I södra L. doriiinera
bergsbruk och industri. Järnmalmslagren vid
sydgränsen bilda en direkt fortsättning av
de franska minettmalmerna i Lothringen.
Brytningen uppgick 1929 till 7,547,019 ton
(medeltal 1924—28 6,8 mill. ton). I
Esch-sur-l’Alzette, Differdange, Dudelange m. fl.
orter samt i huvudstaden finnas stora mas-

Sto rherügdömet

LUXEMBURG

Skala 1.1,500000

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 14 10:48:39 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdm/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free