Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
Luzon—Lyall, A. C.
398
Sandstenslejonet vid Gletschergarten.
bruk; bland bergen boskapsskötsel med
betydande mejerihantering (Emmentalerost) och
vid Vierwaldstättersjön fruktodling. Många
fiskodlingsanstalter. Industrien är
koncentrerad kring staden L. och till Wiggerns
dalgång, omfattar bomulls- och sidenvaror,
maskiner, papper, möbler m. m. och underlättas
genom på senare år anlagda kraftverk. —
Författningen i L. är
representativ-demokratisk. Stora rådet (der grosse Rat) är den
lagstiftande, regeringsrådet (der Regierungsrat)
med 7 led. den verkställande myndigheten.
2. Huvudstad i schweiz. kant. L., vid Reuss’
utlopp ur Luzerner See, en n. v. vik av
Vierwaldstättersjön; 46,600 inv. (1929). Staden
är byggd på slätten och angränsande kullar
och omges delvis av en gammal stadsmur,
över floden leda sex broar; äldst är Kapellen
-brücke (1333) med ett åttkantigt vattentorn,
under medeltiden fängelse, nu stadsarkiv.
Det gamla rådhuset, uppfört omkr. 1600 och
restaurerat 1905—08, företer en lycklig
förening av sengotisk och ital. högrenässansstil;
det inrymmer nu hist. museum. Bredvid
parken Gletschergarten är ett döende lejon
uthugget i en sandstensklippa, utfört’ efter
Thor-valdsens modell 1820—21 till minne av
schwei-zergardets hjältemodiga försvar av
Tuileri-erna 1792. Från den breda, trädplanterade
kajpromenaden en hänförande utsikt över
Rigi, Pilatus o. a. närliggande alpjättar,
ävensom från Gütsch (bergbana) i L:s v. del över
staden och sjön. I L. finnas konst- och
hant-verksmuseet Musegg, naturhist. museum och
bibliotek. L. är medelpunkten för Schweiz’
turisttrafik och besökes årl. av omkr. 200,000
främlingar. Om dess industri se ovan.
Historia. L., som uppstått kring klostret
S:t Leodegar, grundlagt omkr. 750, nämnes
f. ggn 840 och kom 1291 under Habsburg men
ingick 1332 i de tre »skogskantonernas»
förbund (se Schweiz, historia) samt fick sitt
oberoende tryggat genom segern vid Sempach
(1386). Fientligt mot reformationen, har L.
förblivit katolicismens fasta borg i Schweiz
och var 1579—1874 säte för den påvlige
nun-tien hos Edsförbundet. I Helvetiska
republiken (1798—1803) var L. huvudstad. Under
1800-talet ha starka politiska oeh religiösa
motsättningar oroat staden. Litt.: Th. von
Liebenau, »Das alte L.» (1882); A. Helbling,
»Verfassungsgeschichte der Stadt L. im
Mit-telalter» (1912).
Luzon [loså’n], huvudön bland Filippinerna
(se d. o.).
Lu’zula, bot., se F r y 1 e.
Luzza’tti [lots-], L u i g i, italiensk
nationalekonom och politiker av judisk härkomst
(1841—1927). Nödgades som helt ung man
av politiska skäl emigrera från det då ännu
österrikiska Venezien,
blev 1863 lärare vid
en teknisk läroanstalt
i Milano, 1867 prof,
i statsrätt vid univ.
i Padova och valdes
1870 till deputerad.
Han hade 1878
verksam del i tillkomsten
av Italiens nya
tulltaxa och var en av
dess ledande
underhandlare vid
avslutandet av en rad
handelstraktater. L.
var skattkammarminister i olika ministärei
1891—92, 1896—98, 1903—05, 1906 och 1920.
En fördelaktig konvertering av den
italienska statsskulden 1906 var hans förnämsta
ministerbedrift. Dec. 1909—mars 1910 var han
jordbruksminister i Sonninos andra ministär
samt blev därefter konseljpresident och
utrikesminister men avgick mars 1911. Han
blev 1921 senator. Tidigt och starkt
påverkad av Schulze-Delitzsch, populariserade L. i
en mängd skrifter dennes nationalekonomiska
idéer i Italien. V. S-g.
Lwöw [Ivof], se L e m b e r g.
Lvov [Ivåf], A 1 ex ej Fedorovitj, rysk
tonsättare (1799—1871), generalmajor och
adjutant hos kejsar Nikolaus I, dir. för
hov-sångarkapellet 1837—61. L. skrev operor och
körverk; mest berömd är hans tsarhymn
»Bozje tsarja chrani» (Gud bevare tsaren),
utförd f. ggn 1833. Den har i Sverige blivit
känd till texten »Konung och rike, Herre,
bevara». T. N.
Lvov [Ivåf], Georg i j Evgenevitj,
furste, rysk politiker (1861—1925). Ägnade
sig efter juridiska studier och en tids
statstjänst främst åt semstvoinstitutionens
utveckling och utförde
under rysk-japanska
kriget och
världskriget ett stort och
oegennyttigt arbete
för de sårade. 1906
var han som kadett
led. av första
riks-duman men
undertecknade ej
Viborg-manifestet. Vid
marsrevolutionen 1917
ställdes han i spetsen
för provisoriska
regeringen men kunde ej
bemästra de krafter revolutionen släppt lösa
och efterträddes juli s. å. av Kerenskij. Efter
bolsjevikrevolutionen 1917 var L. en tid
fängslad men lyckades fly över Sibirien och Japan
och ledde sedan i Paris hjälpaktionen bland
de ryska emigranterna. V. S-g.*
Lya, vissa rovdjurs skyddade, ofta
underjordiska bo. Jfr Gryt.
LyaTos, grek. (lat. Lyäè’us), sorgstillare,
binamn på D i o n y s o s.
Lyall [laPol], sir A 1 f r e d G o m y n, anglo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
