Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
Lybeck
402
torget, rådhuset och bakom detta
Marien-kirche. Rådhuset är ett av Tysklands
storslagnaste, uppfört i gotisk stil, och består av
två flyglar, som mötas under rät vinkel, och
en tillbyggnad från 1440-talet. Den n.
flygeln är den äldsta, den s. (från början av
1300-talet) är försedd med en övertäckt
sand-stenstrappa i renässans. Rådhusets inre är
hållet i sengotisk stil. I n. flygelns
pelarhall uppställdes 1920 en förminskad replik
(brons) av Zorns Gustav Vasastaty (i Mora),
en gåva till staden av Riksföreningen för
svenskhetens bevarande i utlandet. Den
gotiska Marienkirche, från senare hälften av
1200-talet, är en treskeppig basilika med
koromgång och kapellkrans. Domkyrkan
grundades 1173 av Henrik Lejonet och fullbordades
i mitten av 1200-talet som en romansk
basilika men ombyggdes under 1300-talet till en
treskeppig gotisk hallkyrka. De båda tornen
äro 120 m höga. Mellan domen och
Mühlen-teich ligger Museum am Dom med naturhist.
m. fl. saml., nära Krähen Teich det forna
S :t Annenkloster (uppf. 1502—10), sedan 1915
museum för konst- och kulturhistoria. I n.
riktning härifrån ligger vid S:t
Johannis-strasse Johanneum, ett mäktigt skolhus med
aula i barockstil, och S:t
Johannis-Jung-frauenkloster, gr. 1177 som benediktinkloster,
efter reformationen ombildat till evangeliskt
jungfrustift. N. v. härom, vid Königstrasse,
Katharinenkirche, en höggotisk basilika från
1300-talet, urspr. franciskanernas
klosterkyrka, nu utställningslokal för en samling
efterbildningar av Lybeckkonst utanför
Lybeck. Bl. a. finns här en (nygjord) kopia
av Bernt Notkes S:t Göransgrupp i
Stockholms Storkyrka. Klostret inrymmer nu
gosskola, Katharineum, och stadsbibliotek
(gr. 1622). Något längre ned vid
Königstrasse kvarstår det 1921 restaurerade
Behn-Haus, uppf. omkr. 1780 i klassicistisk stil,
med en tavelsamling, huvudsaki.
Lybeckmäs-tare från 1800-talet. Andra gamla
borgarhus äro Buddenbrookhaus, ombyggt 1758, och
Schabbelhaus, uppbyggt 1595, med samtidiga
och yngre, väl bevarade rumsinredningar. I
närheten ligger den 1908 uppförda ståtliga
stadsteatern. Mellan Breite Strasse och
Königstrasse reser sig Jakobikirche, en
treskeppig hallkyrka från 1300-talet. Mitt emot dess
västportal ligger Haus der
Schiffergesell-schaft, från 1535; interiören ger en bild av
ett gammalt kompanihus, rikt smyckat med
votivskepp och tavlor (nu bierstuga). I
handelskammaren strax intill Fredenhagensches
Zimmer med märkliga träsniderier från
1500-talet. På motsatta sidan om Jakobikirche
ligger, vid Geibelplatz, Heilige-Geist-Hospital
(färdigt 1286), urspr. sjukhus, nu
ålderdomshem; den åt torget vettande gaveln är
försedd med fyra torn, entrén bildar ett
tre-skeppigt gotiskt kapell. I gamla stadens
nordligaste del reser sig den ståtliga
dom-stolsbyggnaden, uppförd på 1890-talet, och,
längst i n., Burgtor (1444), en nästan orörd
del av det äldsta L. På andra sidan
Klug-hafen, åt n. ö., Stadtpark. Mellan denna och
Trave ligger sv. Evangeliska
fosterlandsstiftelsens sjömanskyrka (sedan 1904) med läsrum
och bostäder. — Bland lärda samfund i L. må
nämnas Nordische Gesellschaft (sedan 1921).
L:s industri omfattar varv, masugn,
maskinfabriker, järngjuterier, framställning av
kolsyreapparater, emaljerade varor,
konserver, cigarrer, marsipan m. m. Av större
omfattning än industrien äro handel och sjöfart.
L. har betydande trävaru-, vin- och
tjärhan-del. I L. finnas många rederier. Den
rymliga hamnen (se kartan) står genom Elbe—
Travekanalen i förbindelse med Hamburg och
Elbe. Uppför Trave kunna 8,5 m djupgående
fartyg nå L. Nedanför staden, på Vorwerker
Wiesen, är en frihamn under byggnad. L.
står i regelbunden sjöförbindelse med de flesta
östersjöhamnar och hade 1926 en
handelsflotta om 79 sjögående fartyg om 52,983
reg.-ton och 225 flodbåtar om 22,821 ton. 1928
ankommo till L. sjöledes 4,774 fartyg om
974,789 ton, som befordrade 1,207,286 ton
gods, och avgingo därifrån 4,744 fartyg om
969,098 ton med 577,565 ton gods; s. å.
ankommo till L. flodledes 2,048 fartyg med
400,086 ton gods och avgingo 2,084 fartyg
med 199,287 ton gods. Importen omfattar
trä, malm, spannmål, kol, sten, petroleum,
vin m. m., exporten salt, gips, cement,
gödselmedel, kolonialvaror m. m.
L:s uthamn är Travemünde, på Traves
vänstra strand (Travemünde-Stadt); vid
Ly-beckbukten villastaden Travemünde-Strand
med ståtlig strandpromenad och sandstrand.
På Traves högra strand halvön Priwall med
barrskog, havsbad, kapplöpnings- och
golfbanor. I Travemünde L:s flyghamn. E. L-r.
Historia. På 1000-talet låg en vendisk
handelsort Leubice (även kallad Bticu) vid
sam-manflödet mellan Trave och Schwartau. Denna
ort förstördes 1138, varpå greve Adolf II av
Holstein-Schauenburg 1143 lät anlägga
staden L. på dess nuv. plats vid Wakenitz’
inflöde i Trave. Adolf nödgades 1157 avträda
det då nedbrunna L. till hertig Henrik
Lejonet. I intim samverkan med ett västtyskt
köpmannakonsortium återuppbyggde Henrik
staden och uppmanade genom särskilda
beskickningar de nordiska länderna att inleda
handelsförbindelser (handelstraktat med
Sverige på 1170-talet, förnyad 1251). L., som
var den första tyska staden vid Östersjön,
blev genom sitt läge transitoorten för
handeln mellan länderna vid detta hav och dem
vid Nordsjön och tillika en härd för
tyskarnas ekonomiska expansion i Nordeuropa.
Efter Henriks fall 1181 kom L. under kejsaren,
men den verkliga makten låg hos de
köpmannafamiljer, som medverkat vid stadens
återuppbyggande och voro betydande tomtägare.
Redan omkr. 1200 styrdes staden av ett råd,
vars medl. rekryterades ur dessa äldsta
bor-garfamiljer. Efter att 1201—25 ha stått
under dansk överhöghet kom L. åter under
kejsaren och blev 1226 fri riksstad med
vidsträckta privilegier. Målmedvetet utsträckte
L:s borgare sitt inflytande till främmande
länder och deltogo i grundandet av nya
städer (bl. a. Stockholm). Stadens politiska och
ekonomiska maktställning ökades genom att
den vid 1200-talets slut blev den ledande
såväl inom ett nordtyskt stadsförbund, de
»vendiska städerna», som inom
»Gotlandsfarar-gillet», inom vilket dess mäktiga medtävlare
Visby hittills haft hegemonien (se H a n s a,
sp. 508). Inom det stora nordtyska
stadsför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
