Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyceum - Lyceum för flickor i Stockholm - Lychnis - Lycien - Lycium - Lyck, Lyk - Lycka (åker) - Lycka (jaktväsen) - Lyckans gudinna - Lycke - Lyckeby - Lyckebyån - Lyckliga Arabien - Lyckohjul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
Lyceum för flickor—Lyckohjul
408
Utsikt över Lyckeby ’
som 1839 upprättades av K. O. Ramström
(se d. o.); båda ha upphört. 1927 års riksdag
beslöt inrättandet av statliga 1., som skulle
bygga på 6-årig folkskola och omfatta 6
årsklasser. Nya elementarskolan i Stockholm skulle
ombildas till 1. med latin-, real- och
nyspråk-lig linje och lyceilinjer upprättas vid de högre
läroverken i Uppsala, Malmö, Lund och
Göteborg. På grund av bristande anslutning har
blott linjen i Malmö kunnat komma till stånd
(med ytterst ringa lärjungeantal). — I
Finland är 1. likaledes namn på högre läroverk. I
Preussen är Lyzeum sedan 1912 namn på de
offentliga 6-klassiga högre flickskolorna,
motsvarande realskolan. Oberlyzeum är deras
reala överbyggnad. Italiens licei motsvara
ung. de svenska gymnasierna. Om lyceer i
Frankrike se d. o., sp. 967—968. (Fr. Sg.)
Lyceum för flickor i Stockholm,
fullständigt högre läroverk för flickor, gr. 1875
av dåv. lektorn vid Nya elementarskolan
G. Sjöberg och hans hustru Hanna Sjöberg, f.
Tilländer. Skolan, som snabbt tillväxte, fick
1878 statsunderstöd, 1882 studentexamensrätt
och 1909 normalskolekompetens för
avgångsbetyg från 8:e klassen. F. n. (1930) består L.
av småskola och elementarskola samt 4-årigt
latin- och realgymnasium; realgymnasiet
kommer att indragas. Vid skolan finns en
praktisk hushållskurs för flickor över skolåldern.
Från början har L. sökt att i möjligaste mån
begränsa elevernas hemarbete och därigenom
förhindra överansträngning. Lärjungeantalet
vårterminen 1930 utgjorde 462. (Fr. Sg.)
Ly’chnis, släkte bland nejlikväxterna, med
kronbladen försedda med snärpliknande
bikrona. Vild i Sverige växer på fuktig gräsmark
L. flos cuculi, gökblomster, en omkr.
0,5 m hög ört med smala blad och femflikiga,
ljusröda kronblad. Som prydnadsväxt odlas
L. chalcedonica (från Sibirien),
studentnejlika, med nästan glatta blad och
scharlakansröda blommor. G. M-e.
Ly’cien, se L y k i e n.
Lycium, bot., se B o c k t ö r n e.
Lyck, L y k, stad i östpreussen, reg.-omr.
Allenstein, vid Lycksee (4,1 kvkm), Masurens
huvudort; 14,964 inv. (1925). Maskinfabriker.
Om slaget vid L. se Mas ur en.
Lycka (jfr fsv. lykkiar
stänga), liten inhägnad
åker- el. ängsmark.
Lycka, jaktv., se Hare,
sp. 554.
Lyckans gudinna, se
F o r t u n a.
Lycke, bohuslänsk
kustsocken i Inlands Södre
härad, omfattar fastland
och öar (Instön, Klöverön
m. fl.) innanför
Marstrand; 36,15 kvkm, 616
inv. (1930). Bördiga
kust-slätter och dalar mellan
kala bergryggar. 474 har
åker, 313 har skogsmark.
Egendom: Tofta. Ingår i
Torsby, Harestads och L.
pastorat i Göteborgs stift,
Älvsyssels s. kontrakt.
Lyckeby, by,
stations-och industrisamhälle i
Lösens och Augerums socknar, Blekinge, där
ö. Blekinge järnväg passerar Lyckebyån, 6
km n. ö. om Karlskrona; omkr. 1,350 inv.
(1920). Bekant för sina vackra omgivningar.
I L. stor galvamiseringsfabrik, mek.
verkstäder, kvarnar och stärkelsefabriker. — På.
byns nuv. plats låg förr den medeltida
köpstaden Lycke a el. Lyckaa och
därbred-vid slottet Lyckåborg, säte för
hövits-mannen över Lyckå län. Slottet intogs av
svenskarna 1452 och 1503 (Sten Sture d. ä.),
1506, 1523 (B. von Melen) och 1564. Stadens
invånare tillhöllos 1600 att flytta till
Kri-stianopel, och 1601 gavs av Kristian IV order,
att slottet skulle nedbrytas. Några lämningar
finnas ännu kvar. G. R-ll; L. W :son M.*
Lyckebyån upprinner i Algutsboda socken,
s. ö. Småland, och mynnar vid Lyckeby (se
ovan) i Östersjön; flodområde 840 kvkm, längd
90 km, disponibel medelvatteneffekt 8,000 hkr,
utbyggd 500 hkr.
Lyckliga Arabien, se J e m e n.
Lyckohjul, en i medeltidens konst vanlig
sinnebild — i litteraturen antydd redan av
klassiska och gammalkristna författare (jfr
t. ex. Jakobs brev 3:6) — för lyckans
obeständighet. Redan på 1100-talet har 1. samma
gestalt, som det sedan i huvudsak bibehöll
oförändrad hela medeltiden igenom: ett hjul,
på vilket en skara människor håller sig fast,
några på uppstigande, andra i fallande, överst
en tronande med krona på huvudet; hjulet
vrides runt av en därbredvid sittande kvinna.
Framställningen grundar sig på en
beskrivning i den senlatinske filosofen Boethius’ verk
»De consolatione philosophiæ» (kap. II), där
Fortuna, den antika lyckogudinnan, skildrar
det av henne styrda ödets växlingar. På
väggmålningar synes stundom Fortuna stå bakom
hjulet och svänga detta. Vanligare är dock,
att hela Fortunafiguren utelämnas; dessutom
inskränktes samtidigt, särskilt mot
medeltidens slut, de hjulet omgivande figurernas
antal till tre, en uppklättrande, en på hjulets
topp, en nedfallande (stundom även en
nedanför liggande död i en grav), samtliga med
vid-fästa inskrifter. — I Sverige förekomma 1.
flerstädes bland kyrkornas vägg- och
valvmålningar. Det äldsta kända exemplet är i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
